Just nu i M3-nätverket
Gå till innehåll
snowreeler

Språktråden

Rekommendera Poster

Semmelman

Håller med macwitty lite mer här, om man skriver saker som folk ska läsa, eller jobbar nånstans där texten ska läsas av många (tidning t ex) och man vill hålla hög kvalitet så duger det inte att skriva fel, i detta fall med kvalité el kvalitet spelar nog ingen roll för väldigt få skulle bry sig men om man tänker på lite andra pinsammare fel man kan göra (kommer inte på nåt exempel just nu men det finns ju massor, fast stava fel på ideer är i det närmaste pinsamt faktiskt) så klarar man inte av hygglig svenska så kommer inte folk heller att ta budskapet på allvar, därför är det viktigt att ha en hygglig kvalité, eller kvalitet. :)

Dessutom hjälper ju SAOL och andra till, samt reglerna finns ju där för att de ger hjälp om man kan dem, kan man en regel så kan man stava rätt på fler ord förhoppningsvis, om man nu ska skriva så som ens kompisar pratar då kommer svenskan bli helkonstig efter ett tag när nästan inga regler längre finns och alla skriver dialektalt eller värre. Jag slår ett slag för grammatik och regler, regler är bra och sätter tydliga spelregler så man vet vad som gäller, tydlighet är bra så alla förstår, det är precis lika bra som trafikregler är för trafiksäkerheten och framkomligheten.

 

 

Egentligen hade jag inte tänkt att skriva detta, tänkte klaga återigen på språkrådets råd att skriva "kvaliteten på denna tröja är bra" när alla säger "kvalitén...", det är ju absurt!! Det ser ju inte klokt ut heller. Fn så fult faktiskt. Börjar bli som franska där de inte uttalar hälften av stavelserna ens. Förstår inte hur de tänkt där faktiskt.

 

:D

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
snowreeler
Egentligen hade jag inte tänkt att skriva detta, tänkte klaga återigen på språkrådets råd att skriva "kvaliteten på denna tröja är bra" när alla säger "kvalitén...", det är ju absurt!! Det ser ju inte klokt ut heller. Fn så fult faktiskt. Börjar bli som franska där de inte uttalar hälften av stavelserna ens. Förstår inte hur de tänkt där faktiskt.

 

:D

 

Franskan är inte ensam om detta tokiga drag. Ghoti är ett exempel på hur dumt engelska uttalas. :laserbok:

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
ClCdCm
Franskan är inte ensam om detta tokiga drag. Ghoti är ett exempel på hur dumt engelska uttalas. :laserbok:

 

Fast det där är ju inte riktigt sant heller. Olika bokstäver eller bokstavskombinationer uttalas olika beroende på position i ett ord, omgivande bokstäver och också vilken betydelse ordet har.

 

Ta "produce" till exempel. Det är ett ord som kan uttalas på två sätt beroende på om det är ett verb (betoning på andra stavelsen) eller substantiv (betoning på första stavelsen).

 

När det gäller "gh" så uttalas det olika beroende på om det står i början av ett ord (som "g" i "ghost", "ghoul") eller i slutet av ett ord bakom en kort vokal (som "f" i "cough", "tough", "trough"), eller i slutet av ett ord bakom en lång vokal/diftong (kan diskuteras om det är tyst eller inte i "though", "dough", "through").

 

Att vokaler som uttalas kort får ett sorts överlappande uttal är vanligt, och det är anledningen till att "o" i "women" uttalas likt "i".

 

Att "ti" blir till ett sje-ljud är inte heller märkligt, eftersom ett gemensamt drag för många europeiska språk i den indoeuropeiska språkgruppen är att "mjuka" vokaler gör konsonanter mjuka också, medan "hårda" vokaler inte ändrar ljudvärdet.

 

Ta till exempel:

A - KATT

O - KOTTE

U - KUT

Å - KÅR

 

E - KELA

I - KILA

Y - KYLA

Ä - KÄR

Ö - KÖRA

 

I engelskan sker dock inte detta i början av ord, utan bara inne i, eller i slutet av ord, och inte i alla situationer heller. Definitivt inte efter en bokstavskombination som uttalas "go" eller "gå" eller för all del, utan nåt efterföljande.

 

Fråga 1000 engelsktalande hur "ghoti" ska uttalas, och 1000 kommer att svara "gåti" eller nåt närliggande. Ingen kommer att säga "fish", om han eller hon inte känner till det här exemplet.

 

Engelskan är inte så regellös som man ofta påstår.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
Michael J

Före det s k stora vokalskiftet i engelskan (tror att det började på 1500-talet) så stämde stavning och uttal bättre överens med varandra än i dag.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
ClCdCm

Absolut. Många av de diftonger i engelskan som vi är så vana vid i dag, kom till då. Bokstaven "i", uttalades till exempel alltid som just "i", oavsett ord. Ord som "knight" och "fight" bör då ha låtit ganska likt de former av samma ord vi använder, nämligen "knekt" och "fäkt", eller snarare som tyskans "knecht" och "fecht". Dvs, både med ett fullständigt "kn"-uttal och diftongfritt vokalljud.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
Semmelman

Intressant, vad var orsaken till det stora Vokalskiftet?

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
e-snobben

Intressant diskussion som jag inte orkar fördjupa mig i för tillfället. Kan däremot säga att både kvalité och kvalitet godkänns av min rättstavning när jag skriver detta inlägg. Jag väljer kvalitet eftersom det är lättare att skriva.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
Semmelman

Interesting. :)

Glad jag är svensk efter allt, skulle bli tokig på alla ologiska oöverensstämmande stavningar av uttal.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
ClCdCm

Det är inte mycket bättre i svenskan.

 

"Mig", "dig", "sig" och "och" och "är" är exempel på ord där stavningen drastiskt skiljer sig från hur de uttalas. Finns många ord.

 

Fast det märks kanske mindre nu, eftersom läsuttal av många ord sprider sig snabbt. Vem vet, vi kanske säger "sig" som det stavas om 60-70 år...?

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
Semmelman

Jomen det där är bara småsaker, enkla saker. :)

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
ClCdCm

Jag tog det jag kom på snabbt. Det finns mer... :)

 

Ovanstående mening skulle jag uttala som:

"ja toh dä ja kåm på snappt, dä fänns mer"

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
Justitia

Sje-ljuden i svenskan är ju inte heller helt lätta att lära sig för utlänningar, varken att stava eller skriva...

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
ClCdCm

Nä, och där skiljer sig olika regioners uttal kraftigt från varandra dessutom.

Redigerad av ClCdCm

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
peth

Kvalitet så klart, lättare att kombinera med andra ord såsom kvalitetskontroll kvalitetsuppföljning m.m. Får väl också erkänna att jag uttalar det med t på slutet (för det mesta i alla fall).

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
e-snobben
Hmm... denna tröja är av god kvalité. Eller denna tröja är av god kvalitet. Vilket är rätt?

 

I SAOL verkar orden ha olika användningsområden, bestämd form är oxå oklar: Kvalitén på tröjan är god eller kvaliteten på tröjan är god? Förstnämnda låter lite bättre, men kan nån förklara skillnaden så jag förstår? :)

När det är bestämd artikel tycker jag att kvalitén låter bättre. Kvaliteten blir klumpigare.

 

Lätt att det blir offtopic men: e:et i ordet pojke ska uttalas mer som ett öppet ö, nästan "pojkö". Låter inte rätt i mina öron men ska man tro språkexperterna ska det vara så. Då borde det också stavas så.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
Semmelman

Bäste e-snobben, i Luleå ja! Men i resten av Sverige säger vi "pojjke"! Med ett tydligt e på slutet. De där språkexperterna har gröt i skäggena. :P:D

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
Semmelman
Jag tog det jag kom på snabbt. Det finns mer... :)

 

Ovanstående mening skulle jag uttala som:

"ja toh dä ja kåm på snappt, dä fänns mer"

He, jag uttalar det nog ganska exakt som det är skrivet faktiskt, men så talar jag nästan rikssvenska. :)

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
Semmelman

Man skulle kanske kunna säga att engelsmännen stavar lika olikt det talade språket som skåningar, eller gotlänningar. :D

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
e-snobben
Bäste e-snobben, i Luleå ja! Men i resten av Sverige säger vi "pojjke"! Med ett tydligt e på slutet. De där språkexperterna har gröt i skäggena. :P:D

Nej nej! ^_^ Det står så i den fonetiska skriften till det ordet. Har läst 10p sångmetodik. (:P på dig själv) Men som sagt, själv tycker jag det känns bättre att säga som du.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
snowreeler

Språkhistoria och lingvistik är intressanta vetenskapsdiscipliner, om än styvmoderligt behandlade efter andra världskriget. Den där artikeln om vokalförskjutningen i engelskan är intressant. Det finns vissa dialekter i de nordiska språken som har liknande förändringar, dock inte så drastiska. Tyskan har en vokalförskjutning också. "Herr Ober, Eis bitte" hade blivit nåt annat i uttal för tusen år sen. Det finns en liknande förskjutning som alla nordeuropeiska språk genomgått:

 

http://sv.wikipedia.org/wiki/Avljud

http://sv.wikipedia.org/wiki/Omljud

http://en.wikipedia.org/wiki/Germanic_umlaut

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
snowreeler

Tänkte först skapa en ny tråd kallad Etymologitråden men jag visste med mej att jag en gång hade skapat en sådan tråd. Sökte igenom Papperskorgen med sökfunktionen, som för en gångs skull fungerade som jag ville, och fann denna tråd från min allra första tid här, året 2007. Jag ser att den följer mina tankegångar som jag hade velat skriva om jag startat en helt ny tråd.

 

Så, finns det fortfarande etymologiintresserade personer här? För den som vill leta själv finns dessa sidor:

 

http://runeberg.org/svetym/

http://g3.spraakdata.gu.se/saob/

http://www.etymonline.com/ På engelska

 

 

Men kom ihåg: Trots att ordet etymologi betyder läran om sanningens essens betyder det inte alltid att forskningen kommit fram till sanningen om samtliga ord. Det finns gott om mystiska ord i samtliga språk. Engelska ordet för förbannelse eller svordom, curse, är ett sånt ord. Vårt eget grädde är ett annat. Dessutom är de inte alltid överens, vilket kan ses som ett hälsosamt tecken för att vetenskap inte är sanning, utan vår bästa avbild av verkligheten.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
Alix
Svenska Akademiens Ordbok är också en källa för omfattande etymologi.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
Justitia

Ingen etymologifråga, men första inlägget antyder ju att man får ventilera även andra språkfrågor:

 

Någon mer än jag som märkt att det blivit vanligare att säga "på grund av säkerhetsskäl" och liknande. För mig låter detta knasigt och dubbelt. "på grund" behövs inte alls. Det heter "av säkerhetsskäl". Eller hur?

Någon teori om varifrån detta kommer och varför man krånglar till det? :fundersam:

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
Alix

Ingen etymologifråga, men första inlägget antyder ju att man får ventilera även andra språkfrågor:

 

Någon mer än jag som märkt att det blivit vanligare att säga "på grund av säkerhetsskäl" och liknande. För mig låter detta knasigt och dubbelt. "på grund" behövs inte alls. Det heter "av säkerhetsskäl". Eller hur?

Någon teori om varifrån detta kommer och varför man krånglar till det? :fundersam:

Exempel:

 

Han gjorde det på grund av kärlek.

 

och

 

Han gjorde det av kärlek.

 

Det förstnämnda behöver inte

innebära att han gjorde det på

grund av sin egen kärlek, vilket

det senare måste betyda. Det

finns säkert fler exempel som visar

att "på grund av" och "av" inte

är helt synonyma. Men det är

sant att skillnaden knappast kan

vara särskilt stor, om än märkbar.

 

Sedan har vi ju språkliga konstruktioner

där "på grund av" måste användas:

 

Han beslöt sig för att bygga huset ändå på

grund av myndighetens långsamma byråkrati.

 

Kan inte ersättas med:

 

Han beslöt sig för att bygga huset ändå

av myndighetens långsamma byråkrati.

Redigerad av Alix

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Skapa ett konto eller logga in för att kommentera

Du måste vara medlem för att kunna kommentera

Skapa ett konto

Skapa ett nytt konto på vårt forum. Det är lätt!

Registrera ett nytt konto

Logga in

Redan medlem? Logga in här.

Logga in nu



×
×
  • Skapa nytt...