Just nu i M3-nätverket
Gå till innehåll
snowreeler

Språktråden

Rekommendera Poster

Etymologi, läran ordens sanna ursprung, är ett av mina favoritämnen och att diskutera ords ursprung tröttnar jag aldrig på. Att vissa ord har färdats långväga är för mej lika spännande som det är för andra att måla hus, skriva en roman utan slut eller köra hojen i 230 knyck på en 90-väg. Jag tänkte höra efter om det finns likasinnade vid macarnas skärmar. I så fall kan vi ju ta upp lite ord och diskutera dom. Kanske vi kan utmana varandra på att hitta lösningen på ett ord genom att nån frågar om ett ord och alla andra går på nätet eller närmaste ex av "Våra ord" i bokhyllan? Vad säjer populasen? Språkvård kanske också kan vara med på ett hörn.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Ah, där har vi nåt gemensamt! :)

 

Jag tycker det är otroligt fascinerande att vi fortfarande har och använder ord som inte förändrats mycket på många tusentals år.

 

Det är alltid lika kul när man "knäcker" en koppling mellan två ord i olika språk. Som såna saker som "folk" och "vulgus". Fick en kick när jag kom på det en gång i tiden.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Har inte hittat något som pekar på samband, men jag tycker att "sheriff" är väldigt likt arabiskans "sharif" som tydligen ska betyda något liknande "väktare", "beskyddare". Vore kul om ett så "amerikanskt" ord är lånat från arabiskan...

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
Har inte hittat något som pekar på samband, men jag tycker att "sheriff" är väldigt likt arabiskans "sharif" som tydligen ska betyda något liknande "väktare", "beskyddare". Vore kul om ett så "amerikanskt" ord är lånat från arabiskan...

Enligt Wikipedia kommer ordet sheriff från orden shire reeve.

 

http://en.wikipedia.org/wiki/Shire

 

http://en.wikipedia.org/wiki/Reeve

 

Kanske har arabiskan lånat från engelskan :)

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Det verkar vara ett exempel på vad man kallar för "false cognates", dvs ord som låter lika i olika språk, och har likartade betydelser, men som inte har ett gemensamt ursprung. Finns många såna.

http://www.merriam-webster.com/dictionary/sheriff i det här fallet.

 

Riktigt amerikanskt är ordet dollar, som kommer från tyska Taler, som också vi har i form av (riks)daler.

 

En sak som jag tänkt på är dessa ord:

ut (svenska)

out (engelska)

aus (tyska)

as (iriska)

ex (latin)

 

Skulle vara roligt att få veta vad den proto-indoeuropeiska formen var för ordet.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

 

För att lättare kunna tolka ordet krävs att man är medveten om att det i slutet av medeltiden skedde en vokalförändring i engelskan, så att många tidigare enkla vokalljud diftongiserades. Bland annat "i" i "shire", som gick från ett typiskt germansk "i"-ljud som i svenskan, till ett "aj"-ljud som i dagens engelska. Den här förändringen tog ganska kort tid och började under 1400-talet, och var nästan helt klar i slutet av 1500-talet, då den moderna engelskan tog vid (Shakespeare och framåt alltså).

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
En sak som jag tänkt på är dessa ord:

ut (svenska)

out (engelska)

aus (tyska)

as (iriska)

ex (latin)

 

Skulle vara roligt att få veta vad den proto-indoeuropeiska formen var för ordet.

Och många delar på kroppen heter liknande på många språk, och likadant för sjö, hus, hem och så vidare :)

Eller är jag helt ute och cyklar?

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Pronomen liknar ofta varandra i många språk, även över språkgruppsgränserna.

 

Att t.ex pronomen som...

 

Du (svenska)

You (engelska)

Du (tyska)

 

är lika förvånar kanske inte så mycket. De språken tillhör den germanska språkgruppen. Även i franska och spanska (latinska språkgruppen, numera kallada italiska språkgruppen) och i t.ex polskan (slaviska språkgruppen) har de liknande namn.

 

Du (svenska)

Tu (franska, uttalas som ty)

Tu (spanska, uttalas som to med kort och slutet o)

Ty (polska, och uttalas som på franska ty)

 

Detta var bara ett exempel, och det finns fler.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Hmm... denna tröja är av god kvalité. Eller denna tröja är av god kvalitet. Vilket är rätt?

 

I SAOL verkar orden ha olika användningsområden, bestämd form är oxå oklar: Kvalitén på tröjan är god eller kvaliteten på tröjan är god? Förstnämnda låter lite bättre, men kan nån förklara skillnaden så jag förstår? :)

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

språkrådet (sprakradet.se) har en bra hjälp i sin Frågelåda

 

Där kan man läsa:

 

fråga

Hur skiljer man på kvalité och kvalitet?

svar

Vi rekommenderar att man bara använder kvalitet och uttalar det med t på slutet.

 

Den betydelseskillnad som man ibland ser antydd verkar meningslös att upprätthålla. Dessa två ord är ursprungligen samma ord.

 

Formen kvalitet svarar också bäst mot ett ord som det ofta står i motsats till: kvantitet.

 

Kvalitet böjs kvaliteten, kvaliteter.

 

http://www.sprakradet.se/fr%C3%A5gel%C3%A5dan

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Jag skriver alltid "kvalitet", men jag skulle aldrig i livet få för mig att använda läsuttalet "kvaliteT".

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
Jag skriver alltid "kvalitet", men jag skulle aldrig i livet få för mig att använda läsuttalet "kvaliteT".

 

amen to that

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Tack för svar. Men vilket ruttet val av språkrådet, skulle tippa på att 98% av sveriges befolkning skriver kvalité och säger kvalité för det mesta, varför ska man skriva kvalitet när de flesta skriver och _säger_ kvalité??

 

Å andra sidan till deras försvar så gillar jag alla idéer som förenklar för oss, det är bra, men jag trodde det var två olika definitioner och de inte skulle va så svåra om man lärde sig det en gång.

 

 

 

Förresten... jag vet att museer stavas utan accent på första e:et men idéer stavas väl med, eller har jag fel, stavas det ideer? Ser lite konstigt ut tycker jag.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

pssst Språklådan

 

fråga

Hur böjs idé i bestämd form och plural?

svar

Idé böjs idén, idéer, idéerna.

 

Ord som har accent i grundform behåller accenten i böjd form. Därför skriver man idéer, succéer, kanapéer och pincenéer.

 

Ord som inte har accent i grundform, t.ex. museum och jubileum, får inte heller accent i böjd form. Därför skriver man museer och jubileer.

Redigerad av macwitty

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Toppenbra macwitty! Snabbt och konkret svarat! Låter närmast självklart nu, men nu vet jag exakt varför och kan förmodligen komma ihåg det nu, tack.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
Därför skriver man museer och jubileer.

 

Å andra sidan kan just dessa ord, och andra liknande, lika gärna ha sin grundform som pluralform.

 

Et museum, flera museum. Ett jubileum, flera jubileum.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
Toppenbra macwitty! Snabbt och konkret svarat! Låter närmast självklart nu, men nu vet jag exakt varför och kan förmodligen komma ihåg det nu, tack.

Jo, ibland går det lätt att hitta i Språkrådets svarsbank. Det goda med den är att man även får en kort förklaring.

Jag brukar reagera som du - det låter självklart när man ser det. Men innan dess ....

 

 

Å andra sidan kan just dessa ord, och andra liknande, lika gärna ha sin grundform som pluralform.

 

Et museum, flera museum. Ett jubileum, flera jubileum.

Hum, ser att SAOL verkar vara ute på spång - är det något som kommit under de senare året?

Inte för att den är lag - vi har ju tack o lov ingen språklag i Sverige, men den brukar kunna användas lite som rättesnöre

I Svenska Akademiens grammatik ger man inget undantag, dvs att använda singularformen i plural, för dessa ord. Där är man annars ganska generös med att ge böjningsmönster och sedan diskutera användning och bruksförskjutning.

 

Eftersom jag är lite ordfreak så vore det kul att höra hur/när/varför man kan använda singularis för plural i dessa fall

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Käre macwitty...

 

So du själv säger, och som tur är, så är inte SAOL språklag.

Den reflekterar i stället språkbruket i skrift, med ett antal års fördröjning (hur många kan man diskutera, men 5-15 är nog rimligt, beroende på typ av ord).

 

Jag skiter fullständigt i SAOL, och går i stället på språkkänsla och hur min omgivning använder språket. Jag har ofta både läst och hört, och använder helst också själv, de pluralformer jag ger exempel på.

Samma sak med "centrum". Där anser jag till och med att nåt annat än "centrum" i plural låter, och ser, väldigt märkligt ut.

 

Ett tips till dig, macwitty, är att lyfta näsan ur böckerna och låta språket leva och formas medan du använder det, och inte låta en liten klick bestämma hur du ska skriva eller prata. Språket är ditt, mitt och allas!

Redigerad av ClCdCm

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Ett forum, flera fora...

 

Ett drama, flera dramata (rena grekiskan, vi säjer oftare dramer) :laserbok:

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
Käre macwitty...

 

So du själv säger, och som tur är, så är inte SAOL språklag.

Den reflekterar i stället språkbruket i skrift, med ett antal års fördröjning (hur många kan man diskutera, men 5-15 är nog rimligt, beroende på typ av ord).

 

Jag skiter fullständigt i SAOL, och går i stället på språkkänsla och hur min omgivning använder språket. Jag har ofta både läst och hört, och använder helst också själv, de pluralformer jag ger exempel på.

Samma sak med "centrum". Där anser jag till och med att nåt annat än "centrum" i plural låter, och ser, väldigt märkligt ut.

 

Ett tips till dig, macwitty, är att lyfta näsan ur böckerna och låta språket leva och formas medan du använder det, och inte låta en liten klick bestämma hur du ska skriva eller prata. Språket är ditt, mitt och allas!

Tack

Det var ett väldigt trevligt svar på mitt "Eftersom jag är lite ordfreak så vore det kul att höra hur/när/varför man kan använda singularis för plural i dessa fall"

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Förlåt då, men jag är så trött på SAOL hit och Språkrådet dit. Jag är lite språkanarkist. Inte så mycket som jag egentligen skulle vilja vara, men i alla fall...

 

Här kommer då mitt svar på din fråga:

Alltid.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Varför pizza? Varför inte pitsa..?

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
Varför pizza? Varför inte pitsa..?

 

Det får du ta upp med italienarna. Eller varför inte grekerna? Det är ju dom som gett italienarna ordet (och brödet). I alla fall hävdar vissa språkforskare det. Kolla pizza här.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Skapa ett konto eller logga in för att kommentera

Du måste vara medlem för att kunna kommentera

Skapa ett konto

Skapa ett nytt konto på vårt forum. Det är lätt!

Registrera ett nytt konto

Logga in

Redan medlem? Logga in här.

Logga in nu



×
×
  • Skapa nytt...