Gå till innehåll
Just nu i M3-nätverket

Alkohol & Narkotikatråden


iMarc
 Share

Hur är dina alkoholvanor?  

78 medlemmar har röstat

  1. 1. Hur ofta dricker du alkohol?

    • Dagligen
      3
    • Några dagar/vecka
      12
    • Endast på helgen eller 1-2 dagar/vecka
      6
    • Någon/några gånger i månaden
      26
    • Någon/några gånger/år
      17
    • Dricker inte alkohol
      14
  2. 2. Använder du/ har använt/ provat narkotika?

    • Ja, kryssa för vilken sort
      24
    • Ja fast under medicinsk behandling vid sjukdom
      12
    • Nej har aldrig använt narkotika
      47
  3. 3. Om du svarade ja på föregående fråga kryssa i här

    • Kokain, Crack
      7
    • Opiater, Heroin, Morfin, Opium, Kodein mfl
      13
    • Ecstacy
      9
    • Cannabis, Hasch, Marijuana
      23
    • LSD, Meskalin
      7
    • Amfetamin, Metamfetamin, Efedrin
      12
    • PCP, DXM
      1
    • Bensodiazepiner, Stesolid, Xanor, Sobril mfl
      10
    • Annan narkotika
      6
    • Jag svarade nej på föregående fråga
      46


Rekommendera Poster

Hopplöst är ditt eget påstående.

 

Konsumtionen av droger ökar ju ständigt. Är det inte ett misslyckade? Speciellt när man har sådana föråldrade lagar som ger folk med beroenden straff och sätter dem ofta utanför samhället för resten av deras liv istället för att hjälpa dem bli av med beroendet och bli en produktiv medborgare. Är det att lyckas tycker du?

 

Menar du att t.ex. polisen är dugliga när man ser områden som Rasmusgatan i Malmö eller hur Backa här i Göteborg urartade i somras? Vi har ju ett växande problem med organiserad brottslighet vilket har narkotika som en av deras främsta inkomstkälla.

 

Räcker det eller vill du ha länkar till olika etablerade tidningar/rapporter?

Ökar konsumtionen av droger ständigt? Har vi ett växande problem med organiserad brottslighet? Var får du det ifrån? Dina "ju"? Vad gäller "duglig" är det en subjektiv fråga, precisera snarare om de har lägre uppklarningsprocent, färre gripanden, och dylikt, än tidigare. Du har rätt till dina åsikter, men om man ska avfärda polisen som oduglig måste man ha på fötterna. Så, ja, visa dugliga länkar, du vill väl inte bli kallad oduglig debattör? ;)

  • Rösta upp 1
Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Ökar konsumtionen av droger ständigt? Har vi ett växande problem med organiserad brottslighet? Var får du det ifrån? Dina "ju"? Vad gäller "duglig" är det en subjektiv fråga, precisera snarare om de har lägre uppklarningsprocent, färre gripanden, och dylikt, än tidigare. Du har rätt till dina åsikter, men om man ska avfärda polisen som oduglig måste man ha på fötterna. Så, ja, visa dugliga länkar, du vill väl inte bli kallad oduglig debattör? ;)

 

Gör lite copypasta från länken jag bifogar så det blir lite lättare att läsa.

 

Källa: http://www.can.se/documents/CAN/Rapporter/rapportserie/can-rapportserie-125-drogutvecklingen-i-sverige-2010.pdf

 

Följande är taget från sida 87 till sida 92 (hänvisade diagram finns i länken).

 

Konsumtion

 

Cannabis:

 

Cannabis (hasch och marijuana) är den vanligast förkommande narkotikasorten, vilket bl a beslagsstatistiken visar. I olika intervjuundersökningar svarar nästan alla som prövat narkotika att de har använt cannabis och majoriteten av dessa har enbart prövat cannabis. Bland personer med s k tungt missbruk har enligt olika kartläggningar åtminstone 60% använt cannabis inom undersökningsperioden även om detta inte är det huvudsakliga preparatet i missbruksbilden (Olsson et al 2001).

 

Mellan 1983 och 1996 låg antalet domar och strafförelägganden för cannabishantering runt 3 200 stycken men har därefter ökat stadigt och uppgick till närmare 10 500 år 2009 (tabell 76). Även tullens och polisens beslagsstatistik ger intryck av att cannabis blivit allt vanligare (diagram 22 samt tabell 55). Senaste årets beslagsmängd (ca 12 000 om totalt 1,7 ton) är den största hittills.

 

Merparten av det hasch som beslagtas i Sverige har sitt ursprung i Marocko (Rikskriminalpolisen och Tullverket 2010). Av tabellen framgår att bortåt 90% av mängden beslagtagen cannabis normalt utgörs av hasch. Andelen var betydligt lägre 2008 vilket delvis beror på att flera större inhemska odlingar upptäcktes under detta år samtidigt som cannabisplantorna från dessa vägts hela. Därmed underskattas andelen hasch detta år, samtidigt som polisens andel av marijuana framstår som högre än vad den faktiskt är i relation till tullens marijuanabeslag. Dock pekar tillgängliga informationer på att marijuana blivit oftare förekommande runt om i Sverige under senare år.

 

Tar man hänsyn till den allmänna prisutvecklingen som den uttrycks i SCBs konsumentprisindex har haschpriserna halverats sedan 1988, med den största förändringen under 1990-talet (tabell 59 och diagram 23). År 2009 uppgavs ett gram hasch kosta omkring 70–110 kronor med ett medianpris på ca 80 kronor (Guttormsson 2010). Prisfallet torde heller inte kunna förklaras av några uppenbara kvalitetsförändringar, thc-halterna var på det stora hela relativt oförändrade under 1990-talet enligt Carpentier och Griffiths (2004).

 

Enligt olika frågeundersökningar ökade cannabiskonsumtionen under 1990- talet och av allt att döma är den idag högre än för 10 respektive 20 år sedan. Sammantaget visar tillgänglig information ökad förekomst i rättsväsendet, ökad konsumtion och fallande priser – att tillgängligheten av cannabis ökade i Sverige under 1990-talet och att den idag är fortsatt hög.

 

Centralstimulantia:

 

Från mitten av 1970-talet fram till 2006 steg antalet lagföringar för narkotikabrott med centralstimulerande medel4 från omkring 1 000 till drygt 7 500 och 2009 var siffran likartad (tabell 77). Andelsmässigt förekom centralstimulerande medel som mest i närmare hälften av de godkända strafföreläggandena eller domarna i mitten på 1990-talet, jämfört med 40% under senaste fem åren (Brå 2010).

 

Sedan centralstimulerande medel, främst amfetamin, började användas i större omfattning bland kriminella under 1960-talet har preparattypen utgjort en betydande del av injektionsmissbruket i Sverige. Antalet amfetaminbeslag har hela tiden legat betydligt högre än de för heroin (diagram 22). Även vid mera tillfällig användning bland ungdomar är amfetamin, förutom cannabis, vanligare än de flesta andra droger (tabellerna 62 och 64). Enligt kartlägg- ningar av det tunga missbruket minskade dock andelen med amfetamin som dominerande medel, från 48% 1979 till 32% 1998 (Olsson et al 2001).

 

Av diagram 24 framgår att amfetaminbeslagen ökade mer eller mindre kontinuerligt från 1970-talet och framåt men att uppgången brutits och stabiliserats på en hög nivå de allra senaste åren. Vidare har realpriserna fallit med mer än 60% sedan 1988 (diagram 23) även om läget varit förhållandevis stabilt under senaste fem åren. År 2009 kostade ett gram amfetamin 140–400 kronor, med ett medianpris på 250 kronor. Sammantaget indikerar detta en sedan 1980-talet ökad, och alltjämt hög, amfetamintillgänglighet i Sverige.

 

Metamfetamin har blivit allt vanligare i beslagsstatistiken under 2000-talet. Beslag av denna amfetamintyp (liksom fenmetralin) ingår i siffrorna redovisade i tabell 56. Metamfetaminbeslagen har under senaste tioårsperioden ökat sin viktandel från enstaka procent till att utgöra 15% av alla amfetaminbeslag 2008 och 30% 2009.

 

Under senare delen av 1980-talet fick kokain en viss spridning och alltsedan dess har beslagen ökat (tabell 57 och diagram 24). Vissa år förekommer mycket stora beslagsmängder vilket främst beror på att enstaka större partier beslagtagits, ibland dessutom avsedda för andra marknader än den svenska. I lagföringsstatistiken har kokain blivit fyra gånger vanligare under 2000-talet och är den narkotikasort som ökat mest under perioden.

 

Kokainpriserna har sjunkit med ca 40% sedan 1988, räknat i KPI-justerade priser, men har legat stabilt de senaste åren. År 2009 uppgavs ett gram kokain kosta mellan 625 och 1 200 kronor, med ett genomsnitt om 800 kronor (diagram 23).

 

De syntetiska drogerna fick under 1990-talet en del uppmärksamhet, i synnerhet med koppling till ungdomar och festande i klubbmiljö. Ett sådant preparat var exempelvis ecstasy (MDMA). Enligt beslags-, kriminal- och pris- statistiken har detta preparat blivit tämligen sällsynt under senare år. Flera bedömare menar att de nya syntetiska ”nätdrogerna” kan ha övertagit intresset. Även information från gymnasiets årskurs 2 indikerar att ecstasyerfarenheter blivit alltmer sällsynta och 2009 svarade 1% att de prövat detta någon gång, jämfört med 3% 2004 (tabell 62).

 

Ett annat centralstimulerande preparat som fått viss uppmärksamhet senare år är kat (Catha edulis), vilket är en växt som odlas i Östafrika och narkotikaklassades 1989 i Sverige. Även om effekterna är svagare har drogen farmakologiska likheter med amfetamin. Katbeslagen har ökat mer eller mindre kontinuerligt sedan mitten av 1990-talet och 2009 beslagtog tull och polis 13 ton fördelade på knappt 500 beslagstillfällen. Inte särskilt mycket är känt om användningen i Sverige men normalt antas denna inte vara spridd utanför grupper som ursprungligen härrör från odlingsländerna.

 

Hallucinogener:

 

Hallucinogener är samlingsnamn för droger som framkallar syn- och hörsel- hallucinationer och begreppet hallucinogen används även ibland som synonym till psykedeliska droger. Även denna drogkategori ökade något i popularitet under 1990-talet då narkotika blev allt vanligare i stort. Enligt mönstringsundersökningarna dalade dock populariteten för LSD och hallucinogena svampar (innehållande psilocybin och psilocin) åren 2000–2006 och bland gymnasieungdomarna uppger endast någon enstaka procent LSD-erfarenhet idag (tabellerna 62 och 64).

 

Även beslagen av LSD, gjorda av tull och polis, är mindre omfattande idag jämfört med andra hälften av 1990-talet. Sedan 2000 har gatupriset följts och detta har fluktuerat utan någon skönjbar utvecklingstrend. Kanske gäller även här att intresset riktats mot vissa av de nya ”nätdrogerna” istället.

 

Heroin och andra opiater:

 

Från och med andra hälften av 1970-talet blev opiatmissbruk i Sverige i stort sett liktydigt med heroinmissbruk (olika läkemedel oräknade). Under 1960- talet dominerades opiatmissbruket i Sverige av råopium, vilket sedan ersattes av morfinbas men under 1970-talets mitt började heroin sätta avtryck i exempelvis beslagsstatistiken samtidigt som beslagen av morfinbas och andra opiater minskade5.

 

Heroinbeslagen ökade länge och antog en toppnivå runt millennieskiftet, (runt 1 300 årliga beslag om ca 50 kilo enligt tabell 58). Därefter har mäng- derna varit av ungefär samma omfattning medan antalen sjunkit6. Mellan 1988 och år 2000 föll priset på brunt heroin med 60% och har därefter legat relativt stilla (diagram 23). Antalet domar och strafförelägganden gällande heroin har sjunkit något under 2000-talet medan ”övriga opiater” (t ex läkemedel som Subutex och Tramadol) har ökat (Brå 2010). Enligt tabell 79 var antalet lagföringar med opiater något högre 2009 jämfört med tidigare, samtidigt utgjorde gruppen bara 6% av alla lagföringar.

 

Flera olika uppgifter pekar på att heroinanvändning blev vanligare under 1990-talet. Utvecklingen av antalet lagförda personer ökade parallellt med beslagen och två kartläggningar visade att heroin blev ett allt vanligare inslag i det tunga missbruket under årtiondet. Tillgängliga indikatorer tyder dock på att uppgången i heroinanvändning avstannat under 2000-talet och att en minskning kan ha inträffat. Troligen har såväl legalt som illegalt använda substitutionsläkemedel bidragit till detta.

 

Narkotikaklassade läkemedel:

 

Det är inte ovanligt att personer med alkohol- eller narkotikaproblem också använder narkotikaklassade läkemedel. Ibland används olika preparat under olika perioder, t ex som en följd av dålig tillgång på ett visst preparat eller att en tids amfetaminanvändning avlöses med hög alkoholkonsumtion, ibland kombinerat med lugnande medel. Å andra sidan kan det också vara så att flera droger används mer eller mindre samtidigt för att antingen förstärka eller å andra sidan parera effekterna av varandra.

 

De narkotikaklassade läkemedlen med missbrukspotential är främst olika smärtstillande preparat av opiat-/opioidtyp samt sömnmedel eller lugnande medel av bensodiazepintyp. Dessa kan antigen införskaffas via recept eller köpas på den illegala marknaden.

 

Enligt beslagsstatistiken är narkotikaklassade läkemedel den grupp som ökat mest under de senaste 20 åren i antal och gruppen har nu passerat amfeta- minpreparaten, vilket tidigare var den näst största gruppen efter cannabis (diagram 22). Bensodiazepinpreparat är den största gruppen även om en del smärtstillande läkemedel som morfin, kodein, dextropropoxifen, metadon, tramadol, subutex och liknande också förekommer. År 2009 gjordes närmare 8 000 läkemedelsbeslag i Sverige.

 

År 2005 motsvarade den svenska förskrivningen av medel av bensodiazepin- typ daglig användning för ca 500 000 personer och den korresponderande siffran för opiatpreparat var 200 000 personer (Mobilisering mot narkotika 2005). Skattningar gällande antalet personer med ett läkemedelsmissbruk saknas dock i stort sett helt. I en rapport från Statens folkhälsoinstitut (Jonas- son och Jonasson 2006) beräknades antalet läkemedelsberoende till närmare 250 000, varav ca hälften var 65 år och äldre. Enligt rapporten ingick emellertid inte ”den så kallade missbrukspopulationen”, d v s de som eftersträvar bi- och berusningseffekter av läkemedlen.

 

Under 2008 genomfördes en befolkningsenkät i åldrarna 15–64 år och av dessa uppgav motsvarande 50 000 personer i åldersintervallet att de senaste 30 dagarna före underökningen använt ”narkotikaklassade eller beroendeska- pande läkemedel utan läkarordination” (Statens folkhälsoinstitut 2010b).

 

Något som kanske ibland förbises är att ungdomar i berusningssyfte också använder narkotikaklassade läkemedel utan läkarförskrivning. I mönstrings- och gymnasieundersökningarna rapporteras icke läkarförskriven konsumtion av bensodiazepiner i samma utsträckning som erfarenhet av amfetamin (tabellerna 62 och 64). Det kan då handla om preparat som man fått av kompi- sar, köpt illegalt eller tagit hemifrån.

 

De efterföljande sidorna tar upp hur utvecklingen av bruket har gått dock så de undersökningarna de hänvisar till opålitliga enligt mig. Men du/ni får gärna läsa igenom dem och bedöma själva.

 

Tullens oduglighet

 

Slutsatsen av de stycken jag valt ut ovan är då att både beslag och konsumtion har ökat. Men hur man kan se ökade beslag som en framgång om konsumtion också ökade? Om jag täpper igen ett litet hål i ett läckande fartyg så tror jag inte många bryr sig då fartyget ändå kommer sjunka p.g.a. alla de andra hål som läcker.

 

Polisens oduglighet

 

Länk: ”Ungdomsgäng har gjort gatan till sitt eget revir”

 

Urdrag:

Under den timme Ilmar Reepalu pratar med gänget kommer flera dyra bilar glidande och stannar till på gatan. Rutorna åker ner, pengar och varor byter ägare. Ilmar Reepalu är säker på vad han ser.

 

– Det är för jäkligt att knarkhandeln kan pågå så här öppet, säger han upprört lite senare.

 

Länk: Bekämpa organiserad brottslighet hårdare

 

Dessa är i alla fall relaterade till narkotikaproblemen vi har i Sverige. Sen är jag jävligt trött just nu och jag orkade inte gå igenom alla mina bokmärken. :)

Om du vill diskutera polisens oduglighet i helhet kan vi göra det via PM eller i en annan tråd då de andra länkarna har inget att göra med denna tråds ämne.

 

Sammanfattning:

 

Som du själv skrev så är väl "duglig" subjektivt, om man nu vill blunda för det jag skrivit ovan. Ta och läs igenom den artikeln jag länkade i mitt första inlägg då jag anser det vara en betydligt bättre (både för missbrukarna och samhället) väg att gå för att handskas med missbruket och att få ner konsumtionen av dessa destruktiva preparat.

Redigerad av Slowflow
  • Rösta upp 2
Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

När jag nu har läst igenom får jag inget intryck av "misslyckande" eller liknande. Problem finns, men inget iögonfallande, enligt mig. Man kan tycka olika om det, förstås.

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Ett stort problem är ju alla nya "lagliga droger". Dvs de som inte hinns med att klassa som droger.

 

Vet inte riktigt hur gången ser ut idag, men det verkar ju som att de kan släppas fritt först fram till någon (myndighet) säger att de är ok, el inte ok.

 

Borde vara tvärtom - att per automatik så bliralla nya okända substanser klassade som droger, och SEN efter test kan man avgöra om de är ok el inte.

 

Skulle vara mkt enklare fr både polis/tull då. Var väl ett program om det för nåt år sen om att de vistt var det såldes, men det fanns inget som sa att det var en drog. Trots att det var ganska uppenbart.

Det skulle ju innebära att varje kemisk reaktion skulle klassas som narkotikatillverkning, ungefär.

Blir ju lite som att klassa alla första samlag mellan två personer som våldtäkter och sedan utreda om det var det eller inte.

Du använder ordet drog lite konstigt, tobak, vin, choklad och kaffe är droger, liksom krig.

 

Fast hur tänker du här, ska man sälja knark på särskilda knarkbolag? (jag skrev utanför skolorna)

:D

Ja, på Knarkoteket, tänk dig kön när det släpper årets första svart Afghan.

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

När jag nu har läst igenom får jag inget intryck av "misslyckande" eller liknande. Problem finns, men inget iögonfallande, enligt mig. Man kan tycka olika om det, förstås.

 

Nu har ju jag redogjort för vad jag grundar mina åsikter på. Skulle du vara så snäll att göra detsamma? Jag vill gärna förstå hur du kommer fram till dina åsikter.

  • Rösta upp 1
Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Det skulle ju innebära att varje kemisk reaktion skulle klassas som narkotikatillverkning, ungefär.

Nu var det ju sammanhanget om de s k nätdrogerna. När det gäller nya "spännande kombinationer" så är det ju skillnad på sånt och när t ex ett forskningslaboratorium eller medicinsk avdelning på något läkemedelsföretag utvecklar sina produkter. Det är ju ändå under kontrollerade former och deras "färdiga produkt" kommer ju inte ut förräns den är testad, godkänd och klar, och till vilket användningsområde osv.

 

 

Du använder ordet drog lite konstigt, tobak, vin, choklad och kaffe är droger, liksom krig.

Ja, liksom mediciner, bungyjumps (adrenalinkickar) osv osv. Men de är inte narkotikaklassade saker. Menar såklart allt "knark". Sen kan man säkert ha en ändlös diskussion om vad som skall ingå där eller inte. :)

 

Man får i a f inte fängelse för att dricka kaffe eller trycka i sig en Guld-Nougat.

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Tänkte på när Patrik Sjöberg och lite annat folk togs med pudrade näsor i Göteborg för något år sedan. Tydligen så hade polis spanat på PS sedan han kom till Göteborg, från utlandet, ungefär en vecka tidigare. En veckas spaning resulterar alltså i att man sätter fast några partypundare! Hade det handlat om att han misstänktes sälja så hade det väl varit enklare att stoppa honom direkt på flygplatsen?

 

Löjligt resursslöeri!

  • Rösta upp 2
Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Nu var det ju sammanhanget om de s k nätdrogerna. När det gäller nya "spännande kombinationer" så är det ju skillnad på sånt och när t ex ett forskningslaboratorium eller medicinsk avdelning på något läkemedelsföretag utvecklar sina produkter. Det är ju ändå under kontrollerade former och deras "färdiga produkt" kommer ju inte ut förräns den är testad, godkänd och klar, och till vilket användningsområde osv.

...

Men det kan väl bli lite svårt att formulera en lag som bara gäller nätdroger? Vad är en nätdrog?

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Men det kan väl bli lite svårt att formulera en lag som bara gäller nätdroger? Vad är en nätdrog?

Ja det lär nog bli svårt. Men det är ju bra om polis/tull får de möjligheterna som behövs. En nätdrog (även de s k lagliga drogerna) är väl alla de "droger" som säljs som just lagliga drogor - som ersättning till både det ena och tredje.

 

Som i johnalders länk:

De syntetiska drogerna har många olika namn som Bromo Dragonfly, Mefedron och Spice. Många av dem är väldigt potenta. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=4469195

 

Nätdroger, smarta droger, lagliga droger....

http://svt.se/2.96685/1.1248347/sa_gjorde_vi_reportaget_om_droger (det var ett bra program)

http://svt.se/2.22620/1.2638976/natdroger_fortsatter_att_stromma_in

 

 

Men själva klassningen av vad som är eller ingår i "lagliga droger" är nog olika beroende på om man själv är för eller emot droger i allmänhet. Själv är jag emot. För mig får gärna allt nytt "skumt" ingå där.

 

Här var i a f lite grann om "nätdroger".

 

http://www.ens2000.se/drogfakta/internetdroger/vad-ar-egentligen-natdroger.php

http://www.drogkompetens.se/natdroger-rc-droger/

http://sv.wikipedia.org/wiki/Nätdrog

 

 

- - -

 

Fast den allra tyngsta "nätdrogen" ... måste väl ändå vara Facebook. ;)

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Själv har inga problem med att folk berusar sig ibland, det handlar bara om hur och varför. Så diverse förbud behövs ju.

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

 

 

Tycker det är tråkigt att läsa...

 

Polisen har alltså lagt ner 4 månaders span på att få fast ett antal cannabisbrukare, vi snackar alltså om

63 personer som kommer åka dit på ringa narkotikabrott (1000:- i böter) samt 2 personer som kommer

åka på försäljning vilket antagligen också kommer resultera i lite böter...

 

Vad kostade insatsen, och tror vi att dessa 65 personer aldrig kommer nyttja cannabis igen?

 

Visst, jag tycker att det är väldigt olyckligt att organiserad brottslighet får tjäna pengar på cannabis, för det är inga små pengar det handlar om...

2007 användes 30 ton cannabis i Sverige(enl rikskrim), Priset på gatan är 70-100 kronor per gram inköpspriset kanske ligger på 15-30 kronor per gram, det är rätt fina pengar som Sveriges kriminella får in... Räkna gärna lite på det...

 

Jag tycker att det enda rätta är att låta dom som vill syssla med Cannabis göra det, vem skadar dom?

sälj det på apotek och systembolag, låt staten få dom pengar cannabis genererar...

Hur man än räknar skulle vi tjäna på att legalisera cannabis.

 

Och slutligen, jag röker inte på, men om jag fick så kanske...

Redigerad av Tok_Pelle
  • Rösta upp 2
Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Tycker det är tråkigt att läsa...

 

Polisen har alltså lagt ner 4 månaders span på att få fast ett antal cannabisbrukare, vi snackar alltså om

63 personer som kommer åka dit på ringa narkotikabrott (1000:- i böter) samt 2 personer som kommer

åka på försäljning vilket antagligen också kommer resultera i lite böter...

 

Vad kostade insatsen, och tror vi att dessa 65 personer aldrig kommer nyttja cannabis igen?

 

Visst, jag tycker att det är väldigt olyckligt att organiserad brottslighet får tjäna pengar på cannabis, för det är inga små pengar det handlar om...

2007 användes 30 ton cannabis i Sverige(enl rikskrim), Priset på gatan är 70-100 kronor per gram inköpspriset kanske ligger på 15-30 kronor per gram, det är rätt fina pengar som Sveriges kriminella får in... Räkna gärna lite på det...

 

Jag tycker att det enda rätta är att låta dom som vill syssla med Cannabis göra det, vem skadar dom?

sälj det på apotek och systembolag, låt staten få dom pengar cannabis genererar...

Hur man än räknar skulle vi tjäna på att legalisera cannabis.

 

Och slutligen, jag röker inte på, men om jag fick så kanske...

Cannabis kan vara rejält potent och skapa mycket otäcka hallucinationer som i sin tur skapar total förvirring och desorientering och panikångest, och det är inte ovanligt med Cannabisbetingad psykos, för det mesta sitter den dock inte i mer än under rusets gång eller några dagar men det är illa nog.

Som sagt, cannabis är långt starkare än vad många tror, röker man upp ett gram så blir man totalt beng och kan inte vara bland folk, och jag hoppas verkligen inte det legaliseras då drogen är mer potent än alkohol (ruset) och det vill jag inte att 20-åringar ska kunna köpa lagligt på tex systemet.

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

jag hoppas verkligen inte det legaliseras då drogen är mer potent än alkohol (ruset) och det vill jag inte att 20-åringar ska kunna köpa lagligt på tex systemet.

Är övertygad om att folk som dricker sprit gör mer dumheter än dom som har rökt en joint...

  • Rösta upp 1
Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Är övertygad om att folk som dricker sprit gör mer dumheter än dom som har rökt en joint...

Och om så vore, ursäktar tokerier andra tokerier? Eftersom det är lagligt att vara full och galen (undantaget brott) ska det vara lagligt att vara det på alla sätt och vis? Jag kan aldrig tycka det.

Redigerad av Alix
Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Och om så vore, ursäktar tokerier andra tokerier? Eftersom det är lagligt att vara full och galen (undantaget brott) ska det vara lagligt att vara det på alla sätt och vis? Jag kan aldrig tycka det.

 

Det som är tokigt är att göra människor som behöver hjälp då de oftast använder droger som flykt från deras vardag till brottslingar. Lika tokigt är det t.ex. att göra alla fildelare till brottslingar när man behöver komma på en lösning som inte sätter halv befolkning i brottsregistret.

 

Förresten så väntar jag fortfarande på att få höra hur du kommit fram till din åsikt. Hade gärna velat förstå din syn på saker bättre vilket är lite svårt utan att höra från dig. Vi vill ju inte att du ska anses vara en oduglig debattör väl? ;)

  • Rösta upp 1
Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Är övertygad om att folk som dricker sprit gör mer dumheter än dom som har rökt en joint...

Dumheter ja, men en stark joint däckar av dig med en eventuell snedtändning och det är INTE trevligt.

Av egen erfarenhet kan jag säga att jag fick en blackout när jag rökte en gång, jag fick krypa ut till vardagsrummet från köket, kunde inte gå, sen fick jag 100% synbortfall och jag hade ingen aning om var jag var, fick krypa i timmar kändes det som till jag till slut kom fram till sängen och kunde lägga mig, riktigt otäckt och vet man inte om att man ska acceptera ruset och inte vara rädd för det så hade det gått åt pipan totalt, riktigt rädd var jag och det var en jäkla tur att jag hittade sängen, mitt närminne var helt borta, likaså synen samt jag visste inte var jag var, allt jag ville var att komma till en säng. Och detta är bara ett exempel på snedtripp som kan vara mycket farligt för den enskilde.

Jag tycker det är konstigt att inte cannabis klassificeras som tung narkotika då THC-halterna i hasch/marijuana ofta är på mellan 15-20%, mot för några år sedan 5-10%.

Ett kraftigt rus av cannabis skulle jag vilja likställa med en LSD-tripp.

Nej narkotikalagstiftningen bör ses över och se mer allvarligt på cannabis.

Redigerad av iMarc
Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Ett kraftigt rus av cannabis skulle jag vilja likställa med en LSD-tripp.

Vart handlar du ditt gräs?

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Det som är tokigt är att göra människor som behöver hjälp då de oftast använder droger som flykt från deras vardag till brottslingar. Lika tokigt är det t.ex. att göra alla fildelare till brottslingar när man behöver komma på en lösning som inte sätter halv befolkning i brottsregistret. ...

Quid leges sine moribus vanæ proficiunt, ja, gammal sanning. Men problemställningarna ovan kan knappast jämställas.

 

... Förresten så väntar jag fortfarande på att få höra hur du kommit fram till din åsikt. Hade gärna velat förstå din syn på saker bättre vilket är lite svårt utan att höra från dig. Vi vill ju inte att du ska anses vara en oduglig debattör väl? ;)

Jag vet inte riktigt vad jag har för åsikt, annat än att jag anser att användning av droger och alkohol förvärrar redan existerande sociala problem, eller orsakar dem. Man måste tänka på människor omkring missbrukaren, inte bara missbrukarens egen upplevelse. Och vi lever i en värld där inte ens "hederligt" psykiskt sjuka får adekvat eller tillräcklig vård, fast de har rätt till det, så varför skulle någonsin missbrukare få det? Man kan kalla mig pragmatiker, således. Vi hade rent förfärliga spritmissbruksproblem för 100 år sedan, men stram lagstiftning gjorde faktiskt stor nytta, och gör det än (systemet). Nej, jag tror ännu på lagföring, men med förnuftig urskillning. :) Dock, om det fortsätts stramas åt om samhällets utsatta, kommer problemen att öka oavsett vad polis och tull gör. Det leder till laglöshet. :(

 

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Quid leges sine moribus vanæ proficiunt, ja, gammal sanning. Men problemställningarna ovan kan knappast jämställas.

 

 

Jag vet inte riktigt vad jag har för åsikt, annat än att jag anser att användning av droger och alkohol förvärrar redan existerande sociala problem, eller orsakar dem. Man måste tänka på människor omkring missbrukaren, inte bara missbrukarens egen upplevelse. Och vi lever i en värld där inte ens "hederligt" psykiskt sjuka får adekvat eller tillräcklig vård, fast de har rätt till det, så varför skulle någonsin missbrukare få det? Man kan kalla mig pragmatiker, således. Vi hade rent förfärliga spritmissbruksproblem för 100 år sedan, men stram lagstiftning gjorde faktiskt stor nytta, och gör det än (systemet). Nej, jag tror ännu på lagföring, men med förnuftig urskillning. :) Dock, om det fortsätts stramas åt om samhällets utsatta, kommer problemen att öka oavsett vad polis och tull gör. Det leder till laglöshet. :(

 

Jag tycker du verkar ha en ganska bra uppfattning om vad du tycker! Kan t.o.m. hålla med dig om saker du nämner och andra inte ;)

Uppfriskande med genomtänkta åsikter iaf!

 

Nu tackar jag för mig då jag anser ha sagt mitt i detta ämne.

Redigerad av Slowflow
  • Rösta upp 1
Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Jag tycker du verkar ha en ganska bra uppfattning om vad du tycker! Kan t.o.m. hålla med dig om saker du nämner och andra inte ;)

Uppfriskande med genomtänkta åsikter iaf!

 

Nu tackar jag för mig då jag anser ha sagt mitt i detta ämne.

Tack för det, och detsamma! :ThumbsUp:

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Dumheter ja, men en stark joint däckar av dig med en eventuell snedtändning och det är INTE trevligt.

Av egen erfarenhet kan jag säga att jag fick en blackout när jag rökte en gång, jag fick krypa ut till vardagsrummet från köket, kunde inte gå, sen fick jag 100% synbortfall och jag hade ingen aning om var jag var, fick krypa i timmar kändes det som till jag till slut kom fram till sängen och kunde lägga mig, riktigt otäckt och vet man inte om att man ska acceptera ruset och inte vara rädd för det så hade det gått åt pipan totalt, riktigt rädd var jag och det var en jäkla tur att jag hittade sängen, mitt närminne var helt borta, likaså synen samt jag visste inte var jag var, allt jag ville var att komma till en säng. Och detta är bara ett exempel på snedtripp som kan vara mycket farligt för den enskilde.

Jag tycker det är konstigt att inte cannabis klassificeras som tung narkotika då THC-halterna i hasch/marijuana ofta är på mellan 15-20%, mot för några år sedan 5-10%.

Ett kraftigt rus av cannabis skulle jag vilja likställa med en LSD-tripp.

Nej narkotikalagstiftningen bör ses över och se mer allvarligt på cannabis.

Det finns stout på bolaget nu med en alkoholhalt på omkring 18 %, för några år sedan var nästan all stout runt 4 %.. Jag kan ju säga att jag dricker dem på väldigt olika sätt, och det är inte bara priset som är orsaken.

 

En av dem kan delas på två-tre personer och värmer kinderna väldigt trevligt.

  • Rösta upp 1
Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

 Share




×
×
  • Skapa nytt...