Gå till innehåll
Just nu i M3-nätverket

Flyg


joppe2
 Share

Rekommendera Poster

Jag försökte igår googla efter en C5 med landningsställ längst ut på vingarna men hittade inga. Jag är helt säker på att dom jag såg i Bahrain hade landningsställ. Specialbyggen är inte ovanliga i krigsmakten.

 

Varför skulle den ha ställ längst ut på vingarna?

 

Ta en titt på den här bilden:

Lockheed_C_5_Galaxy.jpg

 

Vingspetsarna är minst 3.5 m över marken (jämför med personen som går i närheten, ca 160-170 cm). Vad menar du att ett par extra, mycket långa, ställ där ute skulle tillföra? Vingarna har ju uppenbarligen inget problem med att hålla sig borta från marken som det är.

Var skulle de gömmas i uppfällt tillstånd?

Bakåt? Omöjligt utan att sticka ut synligt.

Inåt? Det skulle kräva att man gjorde om hela den yttre vingstrukturen och tog upp ett långt hål, vilket markant skulle försvaga strukturen och kräva både omcertifiering och en ny vingkonstruktion.

 

Nä, vad det kan vara du har sett, det vet jag inte, men knappast en C-5 med stödhjul längst ut. Jag känner bara till en handfull militära flygplan med stödhjul ute under vingarna. De är alla konstruerade med variationer på tandemhjulkonfigurationer, som B-52, B-47, U-2, Yak-28, Harrier och några till.

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Som sagt var. Här ett av alla bevis på att (Massor) av plan har landningsställ i ytterkant av vingarna.

Snart kommer också bilden och beviset jag själv tog på planet i Bahrain när jag hittat albumet.

 

Vitryska diktaturfasoner att ta bort inlägg som är sanna men som inte ligger i linje med några stycken som belamrar (alla) forumet trådar som genom inbördes beundran ryggdunkar varandra så andras inlägg ogillas och tas bort.

Kalle

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Lurifax

 

Om du inte kan hålla dig till forumreglerna så får vi hålla dig härifrån!!!!

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Jag känner bara till en handfull militära flygplan med stödhjul ute under vingarna. De är alla konstruerade med variationer på tandemhjulkonfigurationer, som B-52, B-47, U-2, Yak-28, Harrier och några till.

Som sagt var. Här ett av alla bevis på att (Massor) av plan har landningsställ i ytterkant av vingarna.

http://www.youtube.com/watch?v=44EYvFqM_kU&feature=related

Snart kommer också bilden och beviset jag själv tog på planet i Bahrain när jag hittat albumet.

Vilket är ett av planen som ClCdCm tidigare nämnde har stödjul.

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Norsk TP84 saknas runt Kebnekaise.http://www.sjofartsverket.se/sv/Om-oss/Organisation/Affarer/Sjo--och-Flygraddningscentralen/JRCC-Online/Norskt-Hercules-plan-saknas-mellan-Evenes-Narvik-och-Kiruna/

 

Tittade lite på området i Google Earth och såg att det finns någon lite konstig slinga vid södra änden av banan på Kiruna flygplats. Har sett liknande vid Visbys tror jag och andra ställen. Verkar vara någon sorts uppställningsplatser för stridsflyg med hög beredskap gissar jag, plats för kanske 4 mindre flygplan som alla står i ett eget skydd mot väder och spaning. Fast vid Kiruna verkar inte skydden färdiga, inga skuggor.

 

Var bättre på 80-talet med ordentliga vägbaser!

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

http://www.aftonbladet.se/nyheter/article14534200.ab

 

Jag är lite förvånad att så stora flygplan inte har nån sorts sändarutrustning som sänder kraftiga signaler som t ex kan tas upp av en satellit? Jag är ju förstås helt oinsatt i ämnet men detta var vad jag trodde. Har dom bara pejlreflektor typ folk har i skidbacken eller vad har dom?

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

http://www.aftonbladet.se/nyheter/article14534200.ab

 

Jag är lite förvånad att så stora flygplan inte har nån sorts sändarutrustning som sänder kraftiga signaler som t ex kan tas upp av en satellit? Jag är ju förstås helt oinsatt i ämnet men detta var vad jag trodde. Har dom bara pejlreflektor typ folk har i skidbacken eller vad har dom?

Alla nödsändare i flygplan tas upp av satelit, den här gången funkade det av någon anledning inte.

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Ok, då trodde jag rätt. Ytterst tråkigt bara om det skulle kunnat rädda deras liv och så funka det inte när det behövdes.

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Postad (redigerade)

Om nödsändaren (som ska tåla ett och annat) slutat fungera så tror jag vi kan utesluta överlevande. Tyvärr.

Dock verkar man ha fått svaga signaler från en sändare. Så tills motsatsen är bevisad tycker jag de ska fortsätta leta med hopp om att hitta överlevande.

 

Blir intressant att läsa hav-rapporten.

Redigerad av joppe2
Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

  • 1 month later...

Nu finns det "robotfåglar" :tappahakan:

Ja, häftigt!

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

  • 1 month later...

Vetandets värld i P1 för ungefär en vecka sedan handlade om privat rymdfärd. Nyligen så landade den första obemannade privata rymdfarkosten efter levererans till ISS. Och flera företag jobbar på att börja sälja kortare resor upp i tyngdlöshet, bland annat Virgin Galactic. Deras nästa farkost, som ska ta 6 passagerare, lyfts med hjälp av ett specialbyggt flygplan till omkring 15000 meter, där släpps det och flyger sedan upp till omkring 110 km (rymden börjar vid 100, ISS ligger på ca 350, TV-sateliter (geostationära, alltid samma plats) ligger på ca 36000 km) och sedan flyger det ner och landar ungefär som ett vanligt flygplan. Vid företagets rymdflygplats i New Mexico har de byggt en bana på 3000 meter, som jag antar ska användas vid både start och landning.

 

De verkar även ha funderingar på att i framtiden flyga mellan olika platser på jorden, man skulle på någon timme kunna ta sig till andra sidan jorden. Dyrt lär det bli, i programmet pratades det om kanske dubbla förstaklasspriset (jämförelse, British Airways tar nu i sommar ca 75000 kr för direktflyg, första klass, London - Los Angeles enkel resa, 11 timmar och 20 minuter), men kanske bra för de som saknar Concorde.

I programmet pratades det också om att det skulle behövas nya flygplatser, på grund av bland annat trängsel, men ska det behövas?

Det borde väl gå att forsla passagerarna genom befintliga förstaklassarrangemang och vid behov modifiera någon gate så att rymdplanet passar? Och eftersom maskinen är liten så borde det kanske gå att landa även på kortare banor. Då skulle ju exempelvis resorna från Los Angeles - London kunna landa mitt i stan på London City, sedan körs maskinen med lastbil ut till Heathrow, där startplanet väntar.

Det lär väl inte bli något för vanligt folk, men kan det ha en framtid som dyrare och snabbare efterträdare till Concorde?

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Nyttolasten blir lägre sett till vikt eftersom tryckskrovet måste klara en atmosfärs inre övertryck (och vara helt lufttätt), medan ett vanligt passagerarflygplan bara behöver klara ungefär en halv atmosfär och läcker en hel del.

 

Värmeskölden väger och tar plats, och utgör ett visst riskmoment.

 

När man väl fyrat av lyftraketen efter att man släppts från "moderskeppet" så har man fått en riktning som man inte kan göra mycket åt. Man kan inte landa på alternativa flygplatser i nån nämnvärd omfattning. Rymdfärjan byggdes avsiktligt med stor så kallad "cross range capability", dvs den sidoförflyttning från omloppsbanans rutt som man kan åstadkomma med aerodynamiska medel under återinträdet. Det är inte alls säkert att Virgins farkost får lika bra egenskaper på det området (det jag har läst säger att den är dålig på det).

 

 

Att lyfta en farkost upp till rymdens gräns är inget särskilt energikrävande. Det som kräver energi är att få upp så mycket fart som krävs för en omloppsbana. Nu behövs bara en suborbital fart, men det är ändå många gånger större än själva lyftandet i energimängd.

Det blir alltså rätt energikrävande och därmed dyrt.

 

Hur lönsamt det är bestäms nog i hög grad av hur många passagerare man kan få med per flygning. Men att göra ett större rymdflygplan är inte så enkelt som att bara skala upp ett mindre - man får i praktiken göra ett helt nytt från grunden och det nya får helt andra egenskaper och lönsamhetsgränser. Dessutom kan det bli så stort att "moderskeppet" inte klarar av att lyfta det.

 

Det är verkligen ett enormt kliv från att bara göra ett litet rymdhopp rakt upp med en handfull passagerare, och att genomföra suborbitala passagerarflygningar i kommersiell skala. Som skillnaden mellan skärgårdssnipa och atlantångare.

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Jag begrep antagligen inte vad som menades, men Virgins 6-sitsiga skulle väl ha justerbara vingar som på något vis, i kombination med lägre hastighet, gör att de slipper värmesköld, om allt funkar?

 

Och med tanke på priset så är ju frågan om kommersiell skala är så mycket mer än 6 passagerare/flygplan. Första klass på vanliga flygplan brukar väl sällan ha fler än ca 12 platser?

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Ja, men det ska inte heller göra mer än flyga rakt upp och rakt ner, mer eller mindre. Då blir inte farten hög. Men ska man flyga suborbitalt blir farten för hög utan värmesköld.

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Ja, men det ska inte heller göra mer än flyga rakt upp och rakt ner, mer eller mindre. Då blir inte farten hög. Men ska man flyga suborbitalt blir farten för hög utan värmesköld.

Lite mer problem för dem att lösa tydligen, men det låter ju inte överdrivet svårt. Tittade lite på Boeing X-37 (obemannad), den verkar vara ca 9 meter lång och väga omkring 5 ton. Ett vanligt flygplan har ju inga större problem med att lyfta avsevärt större saker än så till 12000 meter, men jag antar att lyftkapaciteten minskar snabbt med höjden.

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

För gamla spaningsplanet U-2 hade man som tumregel att den maximala flyghöjden minskade med en fot (3 dm) för varje extra pund (4.5 hg) vikt från minimivikten.

 

X-37 är som en minirymdfärja, och har värmesköld. Svårt att veta hur stor nyttolasten är, men knappast särskilt stor. Ett ton kanske. Och den skjuts upp med Atlas V, så det är raket hela vägen.

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Tvivlar dessutom på att X-37 har tryckkabin.

 

Ca 180 kg (inklusive bagage och stol) per person och 12 personer ombord = 2,2 ton, plus övrig inredning. Toalett och servering verkar jobbigt att hantera, om det behövs.

 

Om några år vet vi hur det gick.

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Ja du, det var inte så snyggt. Jag tänkte först skriva att de nog får kolla av stället i nosen, men stötdämparen bottnade nog...

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Jotjena..... den landningen blir dyyyyyyyyyr..... Man ser på filmen innan hur allt flexar lite grann. Undrar hur långt från brott de var?fundersam.gif

...

Om James Bond hade åkt med:

-Jag sa "Shaken not stirred" men det här är ju löjligt!!totaltgalen.gif

Redigerad av Axelman
Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Det krävs väldigt mycket kraft för att dra sönder än att trycka ihop/vecka, så bara för att det veckade sig betyder det inte att det var nära dragbrott undertill.

 

Jag har försökt leta upp en bild på en privatjet som nån oförsiktig pilot bestämde sig för att göra avancerade manövrer med. Hela flygkroppen är vriden och veckad...

Hittar tyvärr inte bilden nu.

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Måste dock vara ofantligt dyrt att laga? Skrotar de maskinen tro?

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

 Share




×
×
  • Skapa nytt...