Gå till innehåll
Just nu i M3-nätverket

4000 vindkraftverk planeras för runt 200 miljarder


Axelman

Rekommendera Poster

Att isolera med cellulosaisolering typ Ekofiber Warmcell mm ger betydligt varmare hus och friskare hus. Enligt flera studier är den typen av isoleing ca 20% varmare på samma tjocklek. Många hus är redan förbättrade. Utan att ha siffror gissar jag att det är en mindre del hus kvar som saknar tilläggsisolering..

 

Bättre ventilation i bostadshus leder till ÖKAD energiförbrukning då vi har oftast alldeles för undermålig ventilation. Vi bör fyrdubbla ventilationen för att nå upp till boverkets normer. Med en värmeväxlare på 100% fördubblas bara den ökade energiåtgången.......

 

Det som är intressant nu är lysdiodlampor. Den generation som utvecklas nu tar 1/4 av en lysrörslampa vid samma lux! Bytte vi all belysning till diodljus kanske sveriges energiförbrukning sjönk 15%..........

 

Vi kan ju se på vad Råd & Rön kom fram till om Ekofiber Warmcell. Kan inte se att det är mer ekologiskt än annan lösull. Tvärtom så möglar det lättare och dammar mest av all lösullsisolering då warmcell är så finfördelad att ytan bildar ett dammlager som påminner om betongdamm. Luften blir full av mikropartiklar efter några sekunder plus dina kläder om du ska upp och göra en mindre installation på en vind sprutad med tidningspapper. Sedan har vi tillsatser av borsyra och annat skräp som inte är bättre än vad de andra lösullsfabrikanterna har.

Den bästa lösullsisoleringen är stenull 700 -1000 °C, eftersom det klarar bränder i upp till en timme plus att råttorna inte trivs i det. Till skillnad från glasull som bara klarar 200°C. Vad sågspån och övriga klarar av, behöver vi nog inte gå in på här. :armskeptisk:

 

Hur kan en värmeväxlare som återvinner 100 % fördubbla energiåtgången. Vilken termodynamisk lag lyder den då?

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

  • Svars 109
  • Created
  • Senaste svar
Läste du aldrig mitt svar på ett annat inlägg du skrev om detta. Det du beskriver är inte realistiskt.

 

Nej. Missade det. Vad är inte realistiskt, 1/4 av lysrörslampans energiförbrukning eller minskningen av energiförbrukningen? Nu är ju 15% ingen vetenskaplig exakt siffra. Men om all belysning i sverige drar 20% av all elenergi och OM man skulle ersätta den med lysdioder vilket inte kommer att ske så kanske man kunde nå 15 % sänkning rent teoretiskt. Mera exakt än så är det inte.

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Vi kan ju se på vad Råd & Rön kom fram till om Ekofiber Warmcell. Kan inte se att det är mer ekologiskt än annan lösull. Tvärtom så möglar det lättare och dammar mest av all lösullsisolering då warmcell är så finfördelad att ytan bildar ett dammlager som påminner om betongdamm. Luften blir full av mikropartiklar efter några sekunder plus dina kläder om du ska upp och göra en mindre installation på en vind sprutad med tidningspapper. Sedan har vi tillsatser av borsyra och annat skräp som inte är bättre än vad de andra lösullsfabrikanterna har.

Den bästa lösullsisoleringen är stenull 700 -1000 °C, eftersom det klarar bränder i upp till en timme plus att råttorna inte trivs i det. Till skillnad från glasull som bara klarar 200°C. Vad sågspån och övriga klarar av, behöver vi nog inte gå in på här. :armskeptisk:

 

Hur kan en värmeväxlare som återvinner 100 % fördubbla energiåtgången. Vilken termodynamisk lag lyder den då?

 

Så vitt jag vet är det borsalt och inte borsyra i isoleringen. Det ekologiska ligger i att man återanvänder tidningar i stället för att smälta sten och glas som drar GANSKA mycket mer energi. Cellulosaisolering hanterar fukt betydligt bättre än glasull och stenull eftersom fibrerna är ihåliga. Det gör att man kan spruta den direkt mot yttertak utan luftspalt.

 

Stenullens fiberstruktur är omtvistad då somliga hävdar att den är lika farlig som asbest. Vad som är klart är i alla fall den stora irritation på huden som den ger. Då huden är ett mycket tåligt organ kan man undra hur lungorna klarar sig...........

 

Jag uttrykte mig oklart. För att nå boverkets norm för ventilation i småhus bör ett vanligt dåligt oventilerat hus öka luftomsättningen med kanske 4 gånger den befintliga. Det gör ju att energiförbrukningen ökar lika mycket. Med en växlare på teoretiska 100% minskas förlusterna till hälften. Dvs utan värmeväxlare 4 ggr ökning. Med vvx 2 ggr ökning. De bästa växlarna ger ca 90%.

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Nej. Missade det. Vad är inte realistiskt, 1/4 av lysrörslampans energiförbrukning eller minskningen av energiförbrukningen? Nu är ju 15% ingen vetenskaplig exakt siffra. Men om all belysning i sverige drar 20% av all elenergi och OM man skulle ersätta den med lysdioder vilket inte kommer att ske så kanske man kunde nå 15 % sänkning rent teoretiskt. Mera exakt än så är det inte.

 

Läs då här:

https://forum.macworld.se/index.php?showtop...50&p=680911

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Vi har nydligen fått några här nära där jag bor, vet inte om det är några av dessa som nämns här. Är det sant att när man tillverkar vindkraftverk och sätter upp dom drar det är än det producerar, är det sant? Och dom lever ju inte särskilt länge heller, typ max 20 år.

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Jovars. Populärvetenskapliga tidskrifter brukar innehålla artiklar med en enorm optimism. Jag läste Illustrerad Vetenskap från ca 1987 till 2001, och om ens en liten del av alla framtidslöften i den tidningen blivit verklighet, så hade vi levt i rena sci-fi-världen nu...

 

Utan tvekan kommer man att tillverka mer effektiva lysdioder i framtiden, men så extremt bra kommer de inte att kunna bli. Och, som sagt, så är lysdiod som ljuskälla ganska jobbig i och med "spotlight"-effekten.

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Skulle man satsa på något som ger omedelbar effekt för minskning av växthusgaser så vore det ju eluppvärmning av hus kombinerat med bergvärme.

 

Biobränsle bidrar ju på kort sikt till växthuseffekten, så all förbränning borde ju dras ner till noll där så vore möjligt.

 

Kraftvärme borde också vara ett krav för att optimera verkningsgraden på energikällorna.

 

Sen bör man kraftfullt öka incitamentet för att ersätta långtradarkonvojerna med järnväg, och varför inte sluttransporterna lösas med elfordon.

 

Självkostnad eller lägre för allmänna kommunikationer, elbussar samt ett utvidgat nät.

 

Alltså borde elpriserna sänkas för att gynna det energislaget och dess tillämpningar, det skulle få omedelbara effekter på val av fordon, uppvärmningsalternativ och industriella tillämpningar.

 

Inom industrin används idag tryckluft, med låg verkningsgrad, där motsvarande eldrivna utrustningar har hög verkningsgrad.

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Jovars. Populärvetenskapliga tidskrifter brukar innehålla artiklar med en enorm optimism. Jag läste Illustrerad Vetenskap från ca 1987 till 2001, och om ens en liten del av alla framtidslöften i den tidningen blivit verklighet, så hade vi levt i rena sci-fi-världen nu...

 

Utan tvekan kommer man att tillverka mer effektiva lysdioder i framtiden, men så extremt bra kommer de inte att kunna bli. Och, som sagt, så är lysdiod som ljuskälla ganska jobbig i och med "spotlight"-effekten.

En ljus tanke: Om man bygger en lampa i storlek som en vanlig 40 W glödlampa och med samma sockel, fast trycker in en diod med motsvarande ljus istället för glödtråd. Då borde det väl gå att ordna till färgfilter och spridningslinser i resterande delen av utrymmet i lampan? Så att lampan uppför sig som en vanlig glödlampa, fast är tyngre, dyrare och energisnålare.

 

 

Hörde att Frankrike tycker att kärnkraft borde räknas som förnyelsebar energi eftersom den inte påverkar klimatet.

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Bättre isolering och ventilering av våra hus skulle ge en enorm besparing, ombygnation av våra värmeverk till kraftvärmeverk skulle öka verkningsgraden på vår sopförbränning åtskilligt, effektivisering av våra största elslukande industrier med återanvändning av spillvärme m.m. Vi slösar enormt med energi idag och det beror till stor del på att energipriset är för lågt.

 

...................

Du, liksom många andra ser på problemet ur fel synvinkel, frågan är inte vad vi ska ersätta kärnkraften med utan hur vi ska göra kärnkraften överflödig. Ser man på bägge leden i energiekvationen är det lättare att komma fram till fler lösningar.

 

Ok.

Bra områden att göra insatser på.

 

Hur skulle man kunna få dessa åtgärdade utförda

utan att det kostar samhället pengar eller skattelättnader?

 

Dä skulle man få ett ordentlig bra resultat,

tillsammans med en stor satsning på förnybara energikällor.

 

Önskar att de fick en lösning på problemet med fissionskraft,

men den har det varit tyst om rätt länge nu, tyvärr.

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Möllor. :elaktflin:

 

:hihihi:

 

Ge exempel på annan användning.

Hur tänker du?

 

Annars är ju en dyl. kommentar helt meningslös faktiskt, om du ursäktar.

 

 

...appropå meningslös...

 

Ja, meningslöst i debatten.

 

Skojade lite med en av de av de personer som jag uppskattar på forumet.

 

Sen svarade ju Peth faktiskt med ett bra inlägg,

så meningslöst?

 

Harmlöst, respektfullt och verkningsbart möjligen.

 

Och inte heller meningslöst, då jag kom till insikt att jag ska utelämna

kommentarer som det jag har gjort kursivt, då det inte tjänar något större syfte

och endast ger dig en öppning till att klaga på mig.

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Utan tvekan kommer man att tillverka mer effektiva lysdioder i framtiden, men så extremt bra kommer de inte att kunna bli. Och, som sagt, så är lysdiod som ljuskälla ganska jobbig i och med "spotlight"-effekten.

 

Men en diod är ju en ganska liten pryl. Det finns ju inget som hindrar att man monterar flera dioder i olika lägen innuti en "bulb" med mjölkvitt glas så att det blir en homogent sken som en vanlig glödlampa.

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Men en diod är ju en ganska liten pryl. Det finns ju inget som hindrar att man monterar flera dioder i olika lägen innuti en "bulb" med mjölkvitt glas så att det blir en homogent sken som en vanlig glödlampa.

 

Det låter ju intressant.

Nu vill vi se en fungerande prototyp. :propellerbaver::ThumbsUp:

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Skulle man satsa på något som ger omedelbar effekt för minskning av växthusgaser så vore det ju eluppvärmning av hus kombinerat med bergvärme.

 

Biobränsle bidrar ju på kort sikt till växthuseffekten, så all förbränning borde ju dras ner till noll där så vore möjligt.

 

Kraftvärme borde också vara ett krav för att optimera verkningsgraden på energikällorna.

 

Sen bör man kraftfullt öka incitamentet för att ersätta långtradarkonvojerna med järnväg, och varför inte sluttransporterna lösas med elfordon.

 

Självkostnad eller lägre för allmänna kommunikationer, elbussar samt ett utvidgat nät.

 

Alltså borde elpriserna sänkas för att gynna det energislaget och dess tillämpningar, det skulle få omedelbara effekter på val av fordon, uppvärmningsalternativ och industriella tillämpningar.

 

Inom industrin används idag tryckluft, med låg verkningsgrad, där motsvarande eldrivna utrustningar har hög verkningsgrad.

 

Många bra ideer! Men idag leder alla värmepumpsinstallationerna till att man får köra reservkraft på olja och importera kolkraft när det blir som allra kallast. Eftersom värmepumparna inte räcker till när kvicksilvret kryper under -20° så bankar en massa elpatroner igång runt om i sverige och det blir plötslig strömökning. Men med utbyggd vindkraft så vi slipper skitig reservkraft så stämmer det att växthusgasutsläppen snabbt minskas.

Byter man från olja till biobränsle minskar ju Co2 utsläppen eftersom biobränsle är ett 0-summespel till skillnad från olja som lägger till Co2. I de flesta fall är det olja man byter bort mot biobränsle.

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Byter man från olja till biobränsle minskar ju Co2 utsläppen eftersom biobränsle är ett 0-summespel till skillnad från olja som lägger till Co2. I de flesta fall är det olja man byter bort mot biobränsle.

 

På lång sikt är det ett "0-summespel", men på kort sikt inte. Och det är ju NU vi måste dra ner, inte ligga på tomgång utan verkligen minska.

 

Och sen var det det här med kalla vintrar. Med bergvärme är du väl oberoende av yttertemperaturen.

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

På lång sikt är det ett "0-summespel", men på kort sikt inte. Och det är ju NU vi måste dra ner, inte ligga på tomgång utan verkligen minska.

 

Och sen var det det här med kalla vintrar. Med bergvärme är du väl oberoende av yttertemperaturen.

 

Eftersom man dimensionerar en värmepump (VP) till ca 80% av ditt totala energibehov hamnar du på ca 65-70% av ditt effektbehov. Det har att göra med att vp har en ideal verkningsgrad vid ca -5° Före och efter är verkningsgraden sämre och att en pump blir ganska dyr om man dimensionerar den för hela effektbehovet. Om pumpen klarar 70% av ditt effektbehov behövs tillskottsenergi vid ca -20° och det löser man med en elpatron på mellan 3-6 kw. Det innebär att den energisnåla vp blir en energibov när det blir smällkallt. Eftersom 100.000-tals villor numer kör vp så kan du själv räkna ut vilken plötslig ökning av strömförbrukningen det kan bli....... Hoppet för vp är att det blir mildare vintrar på grund av växthuseffekten........ :totaltgalen:

 

Större vp-anläggningar klarar man oftast spetsvärmebehovet med olja, eftersom utrustningen är liten och enkel att installera. Det finns även de som har gigantiska elkassetter..... <_<

 

Den här plötsliga ökningen av strömförbrukning gillar inte elbolagen för den kommer vid "fel" tid och gör att man måste kompensera fort. Det innebär att man får köpa dyr ström på elbörsen vilket drar upp elpriset.

 

En pelletsbrännare drar mellan 50-100w beroende på kringutrustning och klarar husets hela effektbehov med marginal. Skulle strömmen gå kan man lätt driva den plus en cirkulationspump med ett fritidsbatteri och en 12v-230v omformare.

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Det kommer bli mycket problem med överklagande osv innan det ens byggs något. Så ska vi se historiken så kommer det ta 20år / vindkraftverk i snitt.

 

Folk kommer inte fatt aatt det är lika mycket i deras intresse som rikets att vi får förnyelsebart energi.

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Den här plötsliga ökningen av strömförbrukning gillar inte elbolagen för den kommer vid "fel" tid och gör att man måste kompensera fort. Det innebär att man får köpa dyr ström på elbörsen vilket drar upp elpriset.

 

En pelletsbrännare drar mellan 50-100w beroende på kringutrustning och klarar husets hela effektbehov med marginal. Skulle strömmen gå kan man lätt driva den plus en cirkulationspump med ett fritidsbatteri och en 12v-230v omformare.

 

Men de här spetsbelastningarna som eventuellt kan kräva förbränningsalternativ, är ju just bara spetsbelastningar. Kör man med exempelvis biobränsle året runt så blir den totala belastningen på miljön större. Alltså totalt sett så belastar el+bergvärme miljön försumbart, utan har snarare en positiv effekt.

 

Resonemanget med dimensioneringen av vp följer jag inte. Ett välisolerat hus, kanske även med värmeväxlare, bör ju i stort sett vara oberoende av yttertemperaturen.

Nackdelen med strömavbrott finns iofs, men det finns ju yllesockor man kan köpa på rea, som man sen lägger på taket.

Och utan el, ingen fungerande Mac, och då är ju livet inte värt att leva ändå.

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Men de här spetsbelastningarna som eventuellt kan kräva förbränningsalternativ, är ju just bara spetsbelastningar. Kör man med exempelvis biobränsle året runt så blir den totala belastningen på miljön större. Alltså totalt sett så belastar el+bergvärme miljön försumbart, utan har snarare en positiv effekt.

 

Resonemanget med dimensioneringen av vp följer jag inte. Ett välisolerat hus, kanske även med värmeväxlare, bör ju i stort sett vara oberoende av yttertemperaturen.

Nackdelen med strömavbrott finns iofs, men det finns ju yllesockor man kan köpa på rea, som man sen lägger på taket.

Och utan el, ingen fungerande Mac, och då är ju livet inte värt att leva ändå.

 

De flesta väljer ju värmepump som grannen. För de bor i ett dåligt isolerat kråkslott. Där vinden t.ex består av spridda fläckar av en till tre cm sågspån. Han gnäller på vintern att han får elda i kakelugnarna för att elpatronen går in och fördärvar det "ackordöverskott" som värmepumpen ger.

 

Eftersom kåken läcker värme som ett såll så räcker inte framledningstemperaturen på strax över 50°C till och han får köra på elpatroner. Då är vi ju tillbaka till under 1% av exergifixering, jämfört med värmepumpens 40% eftersom vi direkt får värma vatten med kärnkraftsel.

Om grannen fått loss tummarna så hade han givetvis fyllt på vinden med en halvmeter isolering och därefter valt dimension på värmepump samt klarat låga utetemperaturer med pumpen.

Dessutom kostar en värmepump bortåt 150 000 kr samt byte av kompressor och service med jämna mellanrum.

 

Det kanske lönar sig att stanna till och räkna över om det inte lönar sig att tilläggsisolera kåken och behålla sin gamla värmekälla och köra den med betydligt lägre effekt.

 

Eller var det så du uppfattade shamanen ni lyssnade till häromdagen.

- Att börja med att välja värmekälla, istället för att begränsa värmeflödet först och välja energikälla sist. :D

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Skall man vara miljövän får det väl kosta?

I Sverige är vi ju lyckligt lottade jämför med många andra länder. Vår energiproduktion är otroligt lite växthusbelastande, vi har vatten- och kärnkraft som står för huvuddelen.

I övriga europa ser det sämre ut och t.ex. Polen kör nästan enbart med kol.

Då är det ju frågan var man skall lägga störst möda, på Sverige, vars bidrag till växthuseffekten är nästan försumbart jämför med omgivningen, eller övriga europeiska länder där situationen är knepigare.

Det stora hotet kommer globalt sett från Kina och Indien där man spottar fram kolkraftverk i parti och minut. Enda alternativet i dagsläget där är ju kärnkraften, men de växer inte i parti och minut.

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Jag förstår inte riktigt meningen med att fortsätta subventionera energi med motiveringen att vi måste göra det för vår konkurrenskrafts skull. I slutändan så leder sådana åtgärder till en ökad kostnad för alla.

Blev lite nyfiken på ordet "subventionera", hur subventionerar vi energin menar du?

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Blev lite nyfiken på ordet "subventionera", hur subventionerar vi energin menar du?

 

Väldigt få energislag bär sina egna kostnader fullt ut, och nu menar jag inte bara kostnader för tillverkning, drift och distribution utan även sådana kostnader som är lite svårare att översätta i pengar – ren luft, bullerfri miljö, försäkringskostnader (gäller kärnkraft), oförstörd natur osv. Utsläppsrättigheterna i EU håller på att ändra på en del av detta genom att sätta ett pris på miljön, vilket också, efter nyår, kommer leda till ökade kostnader för kolkrafts-elen. Men vad är kostnaden för att våra älvar däms upp och att våra kustlinjer belamras med vindkraftverk? Så länge som det inte sätts ett pris på sådana värden och som sedan direkt belastar energipriset, så är det en form av subventionering.

 

Vidare finns, eller i alla fall har funnits, statliga subventioner för att byta uppvärmning i bostadshus, subventioner som tillkommit för att det tidigare varit fördelaktigare att använda olja och direktverkande el för uppvärmning. De olika energislagen är också belagda med olika skatter, lägre för vissa (subventionering) och högre för andra.

 

Jag vill inte bli betraktad som en motvallskärring som skiter i miljön, men jag undrar om man inte kan investera 200 miljarder vettigare och få en större miljöpositiv effekt än att bygga en massa vindkraftverk i Sverige? Fast målet med de 200 miljarderna kanske inte är att få så stor positiv effekt som möjligt utan att just bygga vindkraftverk?

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Eftersom man dimensionerar en värmepump (VP) till ca 80% av ditt totala energibehov hamnar du på ca 65-70% av ditt effektbehov. Det har att göra med att vp har en ideal verkningsgrad vid ca -5° Före och efter är verkningsgraden sämre och att en pump blir ganska dyr om man dimensionerar den för hela effektbehovet. Om pumpen klarar 70% av ditt effektbehov behövs tillskottsenergi vid ca -20° och det löser man med en elpatron på mellan 3-6 kw. Det innebär att den energisnåla vp blir en energibov när det blir smällkallt. Eftersom 100.000-tals villor numer kör vp så kan du själv räkna ut vilken plötslig ökning av strömförbrukningen det kan bli....... Hoppet för vp är att det blir mildare vintrar på grund av växthuseffekten........ :totaltgalen:

 

Större vp-anläggningar klarar man oftast spetsvärmebehovet med olja, eftersom utrustningen är liten och enkel att installera. Det finns även de som har gigantiska elkassetter..... <_<

 

Den här plötsliga ökningen av strömförbrukning gillar inte elbolagen för den kommer vid "fel" tid och gör att man måste kompensera fort. Det innebär att man får köpa dyr ström på elbörsen vilket drar upp elpriset.

 

En pelletsbrännare drar mellan 50-100w beroende på kringutrustning och klarar husets hela effektbehov med marginal. Skulle strömmen gå kan man lätt driva den plus en cirkulationspump med ett fritidsbatteri och en 12v-230v omformare.

 

 

Käre Axelman. Väldigt få bor där det blir -20°C. Jag har personligen aldrig ens upplevt en så låg temperatur under drygt 28 år. Visst finns det ytmässigt stora områden där det blir så kallt, men där är också befolkningstätheten låg. Den totala ökningen blir därför mycket liten, sett till Sveriges hela elnät.

 

Geotermisk energi är det enda rimliga för uppvärmning utanför fjärrvärmenäten i Sverige. Allt annat är sämre lösningar, anser jag. Alla former av förbränning (oavsett bränsle), utom i nödläge (strömavbrott) borde förbjudas.

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Käre Axelman. Väldigt få bor där det blir -20°C. Jag har personligen aldrig ens upplevt en så låg temperatur under drygt 28 år. Visst finns det ytmässigt stora områden där det blir så kallt, men där är också befolkningstätheten låg. Den totala ökningen blir därför mycket liten, sett till Sveriges hela elnät.

 

Här i Mälardalen är det inte alltför glest mellan människorna, iofs är väl singeltätheten hög, men Stockholm har jättemånga människor, och vi i Västerås är inte lätträknade heller.

Alla vi här i trakterna får varje år uppleva -20° och lägre, mestadels på vintern.

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Det kan inte vara många dygn i så fall.

 

Stockholm ska, enligt statistik jag sett, inte alls ha så kalla vintrar.

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Arkiverat

Det här ämnet är nu arkiverat och är stängt för ytterligare svar.




×
×
  • Skapa nytt...