Gå till innehåll
Just nu i M3-nätverket

E-Ship 1, världens första vinddrivna skepp


Pocahontas

Rekommendera Poster

Det är varken det första vinddrivna skeppet, och heller inte det första förverkligade enligt den principen.

Har eller hade en bok om segling från slutet av 20-talet och där fanns en bild och beskrivning på ett tvåmastat sådant fartyg.

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Jo det står så i artikeln, lade märke till det (innan jag skrev min rubrik)

 

"På 1920-talet gjordes flera lyckade försök, men intresset för vinddrift var då i avtagande efter segelfartygsepoken."

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Med tanke på att vinddrivna flytetyg förmodligen funnits i tiotusen år eller mer, så är det rätt konstigt att påstå att detta fartyg är först... ;)

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Skyll nu inte på mig för rubriken :P

 

Jag återgav bara vad som står i artikeln...

post-113-1217945433_thumb.jpg

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Skyll nu inte på mig för rubriken :P

 

Jag återgav bara vad som står i artikeln...

post-113-1217945433_thumb.jpg

Men du har ju plockat bort ett viktigt förbehåll, det om Flettnerrotorer.

 

Som sagt, vinddrivna skepp har funnits tusentals år.

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Skyll nu inte på mig för rubriken :P

 

Jag återgav bara vad som står i artikeln...

post-113-1217945433_thumb.jpg

 

Tänk vad ett litet "som" kan göra. ;)

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

:byrakrat:^_^
Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Rubriken kanske hade lockat mer om jag skrivit

 

Världens första vindrivna skepp.. :borstatanderna:

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Påminner mig om den där klassiska tidningsrubriken "Världens äldsta mamma"...

 

Men, mycket trevligt. Detta borde ha genomförts långt tidigare, förutsatt att det funkar bra. Miljövänligt och billigt.

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Ja, för att återgå till ämnet, så är det faktiskt riktigt bra!

 

En annan variant bygger på ett sorts draksegel som man firar ut från fördäck. Mer krävande konstruktion, men ger tillgång till den mycket stadigare och kraftigare vinden som finns ovanför det marknära gränsskiktet (friktionen från marken bromsar vinden och orsakar turbulens).

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Nu Clcdcm måste du förklara för mig så jag förstår! Hur funkar de där cylindrarna, kan de verkligen snurra om det blåser på dom, de är ju runda släta cylindrar, hur vet de åt vilket håll de ska snurra, eller driver motorerna dom runt men vad är vitsen då om inte vinden driver fartyget? Jag fattar inte riktigt. Jag har dessutom väldigt svårt att tro att det där flygplanet att de släta cylindrarna kan producera tillräcklig lyftkraft för att lyfta planet. Kan man öka el minska effekten om ytan är sträv eller slät?

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Med tanke på att vinddrivna flytetyg förmodligen funnits i tiotusen år eller mer, så är det rätt konstigt att påstå att detta fartyg är först... ;)

sant :lol:

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Nu Clcdcm måste du förklara för mig så jag förstår! Hur funkar de där cylindrarna, kan de verkligen snurra om det blåser på dom, de är ju runda släta cylindrar, hur vet de åt vilket håll de ska snurra, eller driver motorerna dom runt men vad är vitsen då om inte vinden driver fartyget? Jag fattar inte riktigt. Jag har dessutom väldigt svårt att tro att det där flygplanet att de släta cylindrarna kan producera tillräcklig lyftkraft för att lyfta planet. Kan man öka el minska effekten om ytan är sträv eller slät?

 

En flygplansvinge ger lyftkraft pga att det finns en nettocirkulation runt vingen. Man kan skapa cirkulationen genom att vinkla en skiva mot vinden (vinge) eller att ha en cylinder eller skovel som drivs runt av en motor för att skapa samma cirkulation. Vid stillastående ger de ingen lyftkraft, eftersom flödet är identiskt i alla riktningar, men när man summerar nettocirkulationen med det ankommande flödet, får man en nettokraft som verkar vinkelrätt mot flödesriktningen, åt det håll som cirkulationen och det fria flödet har samma riktning.

 

Här handlar det alltså om att cylindrarna drivs med små motorer för att sätta dem i rotation. När sen vinden rör sig förbi dem, skapas en kraft riktad vinkelrätt mot vindriktningen. Blåser vinden rakt från sidan, kan man alltså få maximal kraft rakt fram (beroende på vilken sida det blåser från kan man välja rotationsriktning på cylindrarna), och är vinden vinklad mer, så får man "bara" kraftkomposanten i färdriktningen att utnyttja. När vinden är rakt framifrån eller bakifrån, kan man inte få nån kraft alls i färdriktningen. Dessutom måste man addera den fria vindens vektor till fartygets fartvinds vektor, så att man får den faktiska vindriktningen och vindstyrkan över däck.

 

Effekten som går åt till att rotera cylindrarna är liten jämfört med effekten man får ut. Jämför med hur effektiva flygplansvingar är. Motorerna som driver ett trafikflygplan kan bara lyfta en bråkdel av planets totaltvikt rakt upp, men genom att motverka luftmotståndet som vingarnas cirkulationsbringande förmåga orsakar, så vinner man så mycket som 30-50 gånger i lyftkraft!

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Tack! Då förstår jag lite mer. Tycker dock det är lite magi över det för i min värld skulle bara luftatomerna närmast ytan "rulla" runt som kullager ungefär och inte påverka luftlagret några mm utanför ytan ens. Skulle man alltså om man stod på däcket på det där fartyget känna ett starkt vinddrag/sug nära cylindrarna eller skapas det ett svagt omärkligt "sug" på en stor yta som blir själva framdrivningsmetoden?

 

2. Menar du att alltså i sista flygexemplet att det inte är i huvudsak motorernas "råa" framdrivningseffekt som lyfter planet utan att det är farten som planet får framåt och sen därmed vinddraget över vingarna som lyfter? För det är ju oxå lite magiskt hur små vingarna tycks se ut förhållandevis på stora flygplan.

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Vingarna skapar lyftkraft men på bekostnad av lite luftmotstånd. Ju mer lyftkraft, desto större luftmotstånd. Motorerna motverkar enbart det där luftmotståndet. De lyfter inte planet.

 

Vi tar ett exempel. Jag gillar exempel! :)

 

Boeing 737-800. Ryanair flyger uteslutande med typen, och det används av många flygbolag världen över.

 

Planet lyfter som mest ca 79 000 kg. Det motsvarar en vertikal kraft på ca 775 kN. Motorerna ger sammanlagt en kraft på 232 kN. Och full kraft har man egentligen bara vid start. Väl uppe på flyghöjd går man ner en bra bit från max, men planets vikt har ju bara minskat en aning (bränslet som förbrukats för att starta och komma upp).

 

Vingarnas storlek påverkar bara farten som krävs för att lyfta. Vid tillräckligt hög fart behövs egentligen inga vingar alls för att flyga (flygkroppen i sig ger då tillräckligt, om den är gynnsamt formad), men farten blir då så hög att man nog behöver några mil rullbana för att lyfta...

 

Faktum är att man rätt enkelt kan beräkna hur mycket man kan minska vingarnas storlek om man ökar farten. Vingytan varierar med inversen av kvadraten på hastighetsökningen.

 

Flyger man 10 % snabbare, så blir det 1.1^2, dvs 1.21, och 1/1.21 blir ~0.83, så vingytan kan minskas med 17 %.

 

För att halvera vingytan tar man 1/0.5, dvs 2 och tar roten ur det, dvs ~1.41. Man behöver öka farten med 41 %.

 

Nu är inte sambandet riktigt lika enkelt i verkligheten, eftersom vingar är tredimensionella föremål och luftflöden inte uppför sig identiskt vid olika storlekar och hastigheter, och vid olika vingformer.

 

Det ovanstående är dock nära verkligheten för långa och smala vingar, om man inte ändrar storlek mer än kanske en halv storleksordning eller så.

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Arkiverat

Det här ämnet är nu arkiverat och är stängt för ytterligare svar.



×
×
  • Skapa nytt...