Gå till innehåll
Just nu i M3-nätverket

Upphovsrätt kring programutveckling


Gäst iMatte

Rekommendera Poster

Men har du formellt sagt dem i lagens mening att du har ett intresse av att få upphovsrätten till ditt datorprogram? Jag förmodar "nej" och i så fall har de fyra månaderna inte börjat ännu.

 

Men nu uppfinner du väl lite extra paragrafer på egen hand? Var står det i den lagtext som Linus bifogat att man måste lämna nån sån begäran till arbetsgivaren? Det står ju bara att arbetsgivaren ska agera om han vill göra anspråk på upphovsrätten. Arbetstagaren behöver ju inte agera enligt lagtexten.

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

  • Svars 56
  • Created
  • Senaste svar
Men nu uppfinner du väl lite extra paragrafer på egen hand? Var står det i den lagtext som Linus bifogat att man måste lämna nån sån begäran till arbetsgivaren? Det står ju bara att arbetsgivaren ska agera om han vill göra anspråk på upphovsrätten. Arbetstagaren behöver ju inte agera enligt lagtexten.

Det står ju "inom fyra månader från det arbetsgivaren enligt 4 § mottog underrättelse om uppfinningen. "

Har du meddelat arbetsgivaren att du ser det du gjort som en "uppfinning"? Nej, säkert inte.

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Det står ju "inom fyra månader från det arbetsgivaren enligt 4 § mottog underrättelse om uppfinningen. "

Har du meddelat arbetsgivaren att du ser det du gjort som en "uppfinning"? Nej, säkert inte.

 

Så du tror att jag gjorde ett sånt stort jobb i smyg och bara gömde undan resultatet sedan? Självklart vet arbetsgivaren att jag skräddarsytt programmen för ändamålet.

Lagtexten säger ju inte att du själv måste göra bedömningen att programmen uppnått verkshöjd och meddela arbetsgivaren detta. Du lägger till dina egna fantasier till lagtexten. Om grejorna uppnått verkshöjd eller inte kan ju varken du eller arbetsgivaren avgöra. Det får ju i så fall avgöras i en rättssal, om tvist uppstår. Bevisbördan verkar ju för övrigt ligga på arbetsgivaren och inte på mig.

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Så du tror att jag gjorde ett sånt stort jobb i smyg och bara gömde undan resultatet sedan?

Naturligtvis inte. Jag kan läsa innantill ;)

Lagtexten säger ju inte att du själv måste göra bedömningen att programmen uppnått verkshöjd och meddela arbetsgivaren detta. Du lägger till dina egna fantasier till lagtexten. Om grejorna uppnått verkshöjd eller inte kan ju varken du eller arbetsgivaren avgöra. Det får ju i så fall avgöras i en rättssal, om tvist uppstår. Bevisbördan verkar ju för övrigt ligga på arbetsgivaren och inte på mig.

Nja, lagen är otydlig och olika lagtexter är dessutom motsägelsefulla (som förtjänstfullt letats upp av Linus). Vilken lag ska då gälla över den andre?

 

Och vad stod det i det anställningsavtal du hade? Där står nästan alltid att du avsäger dig ALLA rättigheter och därmed är den här diskussionen rent akademisk.

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Jo, men fortsätt till 5 §:

 

"5 §

Vill arbetsgivare enligt 3 § första stycket eller andra stycket första punkten förvärva rätt till en uppfinning, skall det ske genom meddelande till arbetstagaren senast inom fyra månader från det arbetsgivaren enligt 4 § mottog underrättelse om uppfinningen. Arbetsgivaren äger ej heller under längre tid än nu sagts sådan företrädesrätt som avses i 3 §."

 

Arbetsgivaren måste således anmäla intresse av att "förvärva rätten" till uppfinningen, annars förfaller hans rätt till att göra anspråk på den. Fyra månader verkar vara tidsfristen.

 

Ja, det ser ju oklanderligt ut. Men så förmodar jag att det är också frågan vad som räknas som patenterbar uppfinning? "1 § Denna lag avser här i riket patenterbara uppfinningar av arbetstagare i allmän eller enskild tjänst."

 

Skulle det visa sig vara upphovsrättslagen i stället för lagen om uppfinningar som reglerar rättigheterna kring 'iMatte:s' kedja av AppleScript, förmodar jag att annan aspekt kan behöva beaktas: finansieringskällan. För fotografiska arbeten - som täcks av samma lagsektion i upphovsrättslagen som den som behandlar dataprogram - är det praxis att den som har finansierat arbetet förvärvar den ekonomiska upphovsrätten om inget annat avtalats - dvs, det brukar i praktiken bli arbetsgivaren. Vilket kanske också kan beröra dataprogram av den här typen? De täcker antagligen utan vidare verkshöjd för upphovsrätt, men vad krävs av verkshöjd för uppfinningar och patentering?

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Skulle det visa sig vara upphovsrättslagen i stället för lagen om uppfinningar som reglerar rättigheterna kring 'iMatte:s' kedja av AppleScript, förmodar jag att annan aspekt kan behöva beaktas: finansieringskällan. För fotografiska arbeten - som täcks av samma lagsektion i upphovsrättslagen som den som behandlar dataprogram - är det praxis att den som har finansierat arbetet förvärvar den ekonomiska upphovsrätten om inget annat avtalats - dvs, det brukar i praktiken bli arbetsgivaren. Vilket kanske också kan beröra dataprogram av den här typen? De täcker antagligen utan vidare verkshöjd för upphovsrätt, men vad krävs av verkshöjd för uppfinningar och patentering?

 

Jo, den ekonomiska upphovsrätten ifrågasätter jag inte. Visst borde det vara den som finasierat arbetet som innehar den. Jag har ju redan fått betalt, så att säga... Men den ideella upphovsrätten hänger väl automatiskt inte med den ekonomiska? Min undran gällde ju om jag tex kan ha synpunkter på att det jag skapat används på ett annat sätt eller förvanskas i någon mån.

 

(För övrigt handlar det inte om bara Applescript, utan om två "vanliga" program och som mest nio databasapplikationer som med hjälp av Applescript och AppleEvents tillsammans bildar ett gränssnitt, som för användaren (allmänhet som besöker muséet) framstår som en enda applikation.)

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Tjenare gubbar!

 

Har tagit ett glas vin för mycket, för att objektivt kunna reflektera över allt som skrivits under eftermiddagen/kvällen! :totaltgalen: (Förresten, var finns "full-smileyn"?)

 

Återkommer imorgon, då blir det juridikstudier für alles!

 

Telly82: Du undrar vilken lag som går före en annan. Vilka lagar funderar du på? Det finns nämligen lite olika metoder för att avgöra "vilken som går först", men "lex specialis" är en, och innebär att "mer specifik lag går före en som är mer allmän".

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Naturligtvis inte. Jag kan läsa innantill ;)

 

Nja, lagen är otydlig och olika lagtexter är dessutom motsägelsefulla (som förtjänstfullt letats upp av Linus). Vilken lag ska då gälla över den andre?

 

Och vad stod det i det anställningsavtal du hade? Där står nästan alltid att du avsäger dig ALLA rättigheter och därmed är den här diskussionen rent akademisk.

 

Nemas problemas! If there is a law, I'll find it!

 

Jag tror att det kan vara förhastat att dra slutsatsen att arbetstagare oftast avsäger sig sina uppfinningar till arbetsgivare, genom anställningsavtalet (men det skiljer sig säkert från bransch till bransch).

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Telly82: Du undrar vilken lag som går före en annan. Vilka lagar funderar du på? Det finns nämligen lite olika metoder för att avgöra "vilken som går först", men "lex specialis" är en, och innebär att "mer specifik lag går före en som är mer allmän".

Det var mer en allmän reflexion om de lagar som nämnts i denna tråd.

Jag tror att det kan vara förhastat att dra slutsatsen att arbetstagare oftast avsäger sig sina uppfinningar till arbetsgivare, genom anställningsavtalet (men det skiljer sig säkert från bransch till bransch).

Inom IT-branschen är det MYCKET ovanligt att man låter den anställde behålla några rättigheter.

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Duger inte den här: :stjarnsmall:

 

Hehe nej, SÅ illa är det inte, än. Just nu är det nog snarast :wacko:

 

Men angående din ursprungliga frågeställning: Kan du inte "skriva om" de program som du tidigare skrivit, förändra design och diverse funktioner? Har svårt att tänka mig att din tidigare arbetsgivare kommer att invända något, men vill du vara på den säkra sidan; diskutera det med honom/henne! Har de inget att invända - kör i vind!

 

Annars tror jag att du är relativt på den säkra sidan, p.g.a. följande:

 

a) Om arbetsgivaren känt till dina uppfinningar, utan att framställa något anspråk, har han/hon förbrukat sin chans (jfr. § 5).

 

b ) Om dina skapelser inte kan klassas som "patenterbara uppfinningar" omfattas de heller inte av lagen i fråga. De program som du å skrivit tillfaller förmodligen din arbetsgivare i from av "producerad egendom". Men vad hindrar dig från att skriva om programmet, för jag förutsätter att du fortfarande minns hur du gjorde! :)

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Det var mer en allmän reflexion om de lagar som nämnts i denna tråd.

 

Okej, men jag ser inte att de strider mot varandra? Men immaterialrätt är inte lätt och med handen på hjärtat kan jag inte till 100 % redogöra för hur lagarna förhåller sig till varandra.

 

Inom IT-branschen är det MYCKET ovanligt att man låter den anställde behålla några rättigheter.

 

Där har jag inget att invända - har aldrig arbetat inom IT-branschen. Men som tidigare sagts; avtalet gäller före lagen (men arbetstagaren har rätt till skälig ersättning för sin uppfinning), så om iMattes anställningsavtal innehöll någon sådan klausul, gäller det som står där. Alternativt kan tillämpligt kollektivavtal innehålla sådan klausul, och då blir det riktigt härjigt! :totaltgalen:

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Här kommer min samlade kunskap inom området. Dock är jag ej jurist, utan ingenjör med intresse däri. Jag har endast tagit hänsyn till lagar - ej praxis. Hoppas du orkar läsa.

 

1. Läs ditt anställningsavtal. Där regleras sånt här. Generellt övergår allt till arbetsgivaren.

 

2. Lagen om rätten till arbetstagares uppfinning.

Om din arbetsuppgift var att "uppfinna" denna produkt - då har arbetsgivaren automatiskt rätt till den.

(Om du på annat sätt, t.ex. fritiden, gjort produkter som är inom arbetsgivarens affärsområde under din anställning eller 6 mån därefter - ska du underrätta arbetsgivaren som då har 4 mån på sig att förvärva rätten därtill mot ersättning)

Detta gäller "patenterbara" uppfinningar.

 

3. Patenträtt

Uppfinningar som kan tillgodogöras industriellt kan den som har upphovsrätten (fått själv eller övertagit från denna) kan ansöka och få patent på den - dvs ensamrätt att yrkesmässigt använda uppfinningen.

Dock kan man ej få patent på datorprogram! (§1 st.2)

 

 

4. Upphovsrätten

Du kan få upphovsrätt till ett datorprogram om det har "verkshöjd". D.v.s. om det är unikt och särskilt utmärkande, behöver speciellt kunnande. Tidigare har det jämförts med fotografier. Ett semesterfotografi med kompaktkameran har troligtvis ingen verkshöjd, men en fotografs bild av ett stileben har det definitivt..

D.v.s enkla makron och enklare saker som någon som hade tillgång till samma saker som du kunde satt samman har inte upphovsrätt.

 

Detta ger upphovsrättshavaren uteslutande rätt att framställa exemplar och göra dem tillgängliga för allmänheten.

 

Kuriosa: Fotografer har kvar upphovsrätt till beställda verk, de må dock ej utnyttja den i strid med beställarens önskan.

 

 

Slutsats.

I. Din arbetsgivare har inte rätt till datorprogramet enligt lagen om rätten till arbetstagares uppfining.

 

II. Eftersom detta är fallet för samtliga IT-företag har de anställningsavtal som reglerar detta väldigt noga!

 

III. Även om inga rättigheter har övergått kan de ändå modifiera din kod.

 

a ) om man bearbetar ett verk (vilket som helst som har skydd enl. upphovsrätt) får det nya verket även upphovsrätt. Denna äger man dock inte rätt att förfoga över i strid mot upphovsrätten till originalverket.

 

b ) om de "i fri anslutning till ett verk åstadkommit ett nytt och självständigt verk är hans upphovsrätt ej beroende av rätten till originalverket".

 

-> Det som avgör är anställningsavtal och eventuellt tolkningsfrågan huruvida förändringarna skett som modifiering/bearbetning eller om det är så pass stort att det är ett självständigt verk.

 

Mer än så kan jag inte hjälpa dig! Lycka till!

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Jo, den ekonomiska upphovsrätten ifrågasätter jag inte. Visst borde det vara den som finasierat arbetet som innehar den. Jag har ju redan fått betalt, så att säga... Men den ideella upphovsrätten hänger väl automatiskt inte med den ekonomiska? Min undran gällde ju om jag tex kan ha synpunkter på att det jag skapat används på ett annat sätt eller förvanskas i någon mån.

 

(För övrigt handlar det inte om bara Applescript, utan om två "vanliga" program och som mest nio databasapplikationer som med hjälp av Applescript och AppleEvents tillsammans bildar ett gränssnitt, som för användaren (allmänhet som besöker muséet) framstår som en enda applikation.)

 

Jag har för mig att den ideella upphovsrätten brukar vara delad i det fall jag exemplifierade med (fotografi/mediebranschen). Sedan vet inte jag riktigt var gränsen går för vad lagen begär av ömsesidiga hänsynstaganden, men här är en aspekt på den frågan: http://sv.wikipedia.org/wiki/Ideell_upphovsrätt

 

 

b ) Om dina skapelser inte kan klassas som "patenterbara uppfinningar" omfattas de heller inte av lagen i fråga. De program som du å skrivit tillfaller förmodligen din arbetsgivare i from av "producerad egendom". Men vad hindrar dig från att skriva om programmet, för jag förutsätter att du fortfarande minns hur du gjorde! :)

 

Det är nog rätt riskfritt att skriva om (överhuvud taget är det ju få prövningar mot upphovsrättsbrott i det här landet, och i speciellt om man uteslutar allt vad som rör s k piratkopierad musik). Men jag förmodar att gränsen samtidigt är svårurskiljbar för vad som räknas som plagiat vid sådana förändringar av verk? Man kan ju t ex inte bara kasta om några meningar i ett upphovsrättsskyddat litterärt verk och ta för givet att resultatet räknas som ett nyskapat verk som man upphovsrättsligt får fri förfoganderätt över. Det är nog bäst att satsa på rätt rejäla förändringar.

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Korr: vid närmare eftertanke, den ideella upphovsrätten tror jag inte delas med arbetsgivare utan förblir helt och hållet hos upphovsmannen.

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Jag har för mig att den ideella upphovsrätten brukar vara delad i det fall jag exemplifierade med (fotografi/mediebranschen). Sedan vet inte jag riktigt var gränsen går för vad lagen begär av ömsesidiga hänsynstaganden, men här är en aspekt på den frågan: http://sv.wikipedia.org/wiki/Ideell_upphovsrätt

 

Upphovsrätten §3 kap2:

"Ett verk må icke ändras så att upphovsmannens (obs! ej rättighetsinnehavaren) litterära eller konstnärliga egenart eller anseende kränkes"

 

Dock finns en speciell regel för fotografer som gör porträtt på någon annan - de har upphovsrätt för bilden men må inte utnyttja i strid mot beställarens vilja.

 

 

Det är nog rätt riskfritt att skriva om (överhuvud taget är det ju få prövningar mot upphovsrättsbrott i det här landet, och i speciellt om man uteslutar allt vad som rör s k piratkopierad musik). Men jag förmodar att gränsen samtidigt är svårurskiljbar för vad som räknas som plagiat vid sådana förändringar av verk? Man kan ju t ex inte bara kasta om några meningar i ett upphovsrättsskyddat litterärt verk och ta för givet att resultatet räknas som ett nyskapat verk som man upphovsrättsligt får fri förfoganderätt över. Det är nog bäst att satsa på rätt rejäla förändringar.

 

läs nedan:

II. Även om inga rättigheter har övergått kan de ändå modifiera din kod.

 

a ) om man bearbetar ett verk (vilket som helst som har skydd enl. upphovsrätt) får det nya verket även upphovsrätt. Denna äger man dock inte rätt att förfoga över i strid mot upphovsrätten till originalverket.

 

b ) om de "i fri anslutning till ett verk åstadkommit ett nytt och självständigt verk är hans upphovsrätt ej beroende av rätten till originalverket".

-> det räcker alltså inte med att beskära om en bild, eller lägga om lite rader i en kod. För att någon annan ska få upphovsrätt och kunna förfoga över den fritt måste alltså det vara "verkshöjd" på det nya verket också!

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

kuriosa i sammanhanget:

 

Den som har förvärvat rätt att använda ett datorprogram (alltså köpt det) får framställa sådana exemplar av programmet och göra sådana ändringar som är nödvändiga för att kunna använda programmet för dess avsedda ändamål.

 

Samma person har även rätt att iakta, undersöka och prova programmets funktion för att fastställa de idéer och principer som ligger bakom =)

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Korr: vid närmare eftertanke, den ideella upphovsrätten tror jag inte delas med arbetsgivare utan förblir helt och hållet hos upphovsmannen.

 

Hmm.. vad baserar du det på?

 

Jag tror du syftar på hur olika anställningsavtal är utformade.

 

Upphovsrätten kan överlåtas både helt och delvis.

(27§ stycke 1)

Men som tidigare nämnt får man inte kränka upphovsmannen. Men det är tveksamt om man verkligen kan göra det i fråga om ett datorprogram. Det är alltså inte verket som ska kränkas utan personen bakom.. :)

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

-> det räcker alltså inte med att beskära om en bild, eller lägga om lite rader i en kod. För att någon annan ska få upphovsrätt och kunna förfoga över den fritt måste alltså det vara "verkshöjd" på det nya verket också!

 

Sedan är förstås verkshöjd ett svårt begrepp att definiera i det enskilda fallet. Det används mest i samband med konst. Generellt sägs svenska rätter ha mycket låga krav på verkshöjd. Som jag uppfattar det kan också olika genrer - populärkulturella produkter, dataprogram, konstnärliga verk - mätas något olika vid lagprövningar av vad som är verkshöjd, och bl a beroende på bearbetningens avsikter.

 

Om man t ex bearbetar ett litterärt verk, går det att förmoda att omskrivningarna måste vara mycket omfattande för att verkshöjd ska uppnås. Men så finns det undantag vid t ex parodieringar. Och vid bearbetningar av konst, finns det svenska rättsfall där bearbetningarna har varit mycket ringa, och bearbetaren har ändå tillerkänts fullständig upphovsrätt för vad som då har betraktats som ett fullständigt nytt verk. Verkshöjd är alltså ett mycket krångligt begrepp att hantera. Det är svårt att vara på den säkra sidan vad gäller att själv kunna bedöma hur ombearbetade verk relaterar till upphovsrättslagen.

 

 

Hmm.. vad baserar du det på?

 

Jag tror du syftar på hur olika anställningsavtal är utformade. Upphovsrätten kan överlåtas både helt och delvis.

 

Men som tidigare nämnt får man inte kränka upphovsmannen. Men det är tveksamt om man verkligen kan göra det i fråga om ett datorprogram. Det är alltså inte verket som ska kränkas utan personen bakom.. :)

 

Det var inte grundat i så mycket annat än att jag tänkte efter - samt slog på en site om upphovsrätt för läromedelsproducenter (har tyvärr tappat den adressen). Men vad jag tänkte på var alltså relationer arbetstagare/arbetsgivare där inga avtal finns och där arbetstagaren heller inte har överlåtit rätt. I sådana fall förmodar jag att även om arbetsgivaren skulle ha ekonomisk upphovsrätt, förblir den ideella rätten helt och hållet hos arbetstagaren.

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Men som tidigare nämnt får man inte kränka upphovsmannen. Men det är tveksamt om man verkligen kan göra det i fråga om ett datorprogram. Det är alltså inte verket som ska kränkas utan personen bakom.. :)

 

Tvärtom, väl? Eftersom det är personen bakom verket som är den som kan bli kränkt, kan väl inte produkttypen spela någon roll? Dessutom är ju frågan om vad som är kränkande någonting mycket personligt, även om rätterna rimligen bör ha någon form av mer eller mindre objektiv praxis att gå efter i sådan fall.

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Sedan är förstås verkshöjd ett svårt begrepp att definiera i det enskilda fallet. Det används mest i samband med konst. Generellt sägs svenska rätter ha mycket låga krav på verkshöjd. Som jag uppfattar det kan också olika genrer - populärkulturella produkter, dataprogram, konstnärliga verk - mätas något olika vid lagprövningar av vad som är verkshöjd, och bl a beroende på bearbetningens avsikter.

 

Precis. Verkshöjd praktiseras olika beroende på vilken typ av produkt det är. Därför är det svårt att förutsäga hur detta fall kan tolkas. Det är därför som advokaterna tjänar the big bucks :)

 

Det var inte grundat i så mycket annat än att jag tänkte efter - samt slog på en site om upphovsrätt för läromedelsproducenter (har tyvärr tappat den adressen). Men vad jag tänkte på var alltså relationer arbetstagare/arbetsgivare där inga avtal finns och där arbetstagaren heller inte har överlåtit rätt. I sådana fall förmodar jag att även om arbetsgivaren skulle ha ekonomisk upphovsrätt, förblir den ideella rätten helt och hållet hos arbetstagaren.

 

Är det något som kan klassas som en "uppfinning" gäller ju lagen om "rätt till arbetstagares uppfinning". Då får arbetsgivaren alla rättigheter efter lämplig kompensation (om de vill).

 

Är det inte det gäller anställningsavtalet. Står där inget alls har du alla rättigheter själv! =)

 

Jag tror du menar praxis för hur man utformar dessa avtal. Där får man ersättning för de ekonomiska rättigheterna, men behåller fortfarande rätten att bestämma över hur det ska utformas t.ex. Sedan finns även en speciell lag som reglerar användandet av en persons bild och namn i reklam som (så vitt jag vet) inte kan avtalas bort.. Och då klausulen om att ursprungspersonen inte ska kränkas.

 

Tvärtom, väl? Eftersom det är personen bakom verket som är den som kan bli kränkt, kan väl inte produkttypen spela någon roll? Dessutom är ju frågan om vad som är kränkande någonting mycket personligt, även om rätterna rimligen bör ha någon form av mer eller mindre objektiv praxis att gå efter i sådan fall.

 

Well, än en gång här kommer vi in på området som är varför advokater tjänar mycket pengar. Jag skulle hävda enligt tankesättet "om ett träd faller i skogen utan att någon är där - låter det då något?". D.v.s. en känd konstnär som får ett känt konstverk omarbetat/presenterat på ett sätt som inte är önskvärt blir mer kränkt än en no-name (no offence till trådskaparen) som får några rader kod ändrade i ett program som nästan ingen använder..

Men som sagt, något ska det tvistas om.. :)

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Angående om du gjort något på ditt jobb som inte är explicit reglerat i anställningsavtalet, så gäller ju även lagen om företagshemligheter. D.v.s. du får inte yttra för andra saker som kan skada företaget i konkurrenshänseende.

 

Nä nu börjar det bli för sent och jag är så trött att det snurrar till sig. Natti natti! Hoppas det inte har blivit allt för fel här :nattinatti:

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

(...) Är det något som kan klassas som en "uppfinning" gäller ju lagen om "rätt till arbetstagares uppfinning". Då får arbetsgivaren alla rättigheter efter lämplig kompensation (om de vill).

 

Är det inte det gäller anställningsavtalet. Står där inget alls har du alla rättigheter själv! =) (...)

 

Du menar att om det inte är en uppfinning utan den typ av alster som omfattas av upphovsrättslagen, så får arbetstagaren alla rättigheter om inga avtal finns?

 

Så uppfattar jag inte upphovsrättslagen. Har inga avtal alls träffats, så uppfattar jag att inom åtminstone mediebranschen, och baserat på vem som har stått för finansieringen, så blir vanligen de ekonomiska rättigheterna arbetsgivarens, medan arbetstagaren får behålla de ideella rättigheterna. Dvs, det tycks råda olika legala förutsättningar beroende på vad som är uppfinningar och vad som är andra typer av alster med skydd i upphovsrättslagen.

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

kuriosa i sammanhanget:

 

Den som har förvärvat rätt att använda ett datorprogram (alltså köpt det) får framställa sådana exemplar av programmet och göra sådana ändringar som är nödvändiga för att kunna använda programmet för dess avsedda ändamål.

 

Samma person har även rätt att iakta, undersöka och prova programmets funktion för att fastställa de idéer och principer som ligger bakom =)

 

Hmm är det helt korrekt? Jag citerar 2 kap. UpphL:

 

"Framställning av exemplar för privat bruk

 

12 §

Var och en får för privat bruk framställa ett eller några få exemplar av offentliggjorda verk. Såvitt gäller litterära verk i skriftlig form får exemplarframställningen dock endast avse begränsade delar av verk eller sådana verk av begränsat omfång. Exemplaren får inte användas för andra ändamål än privat bruk.

Första stycket ger inte rätt att

1. uppföra byggnadsverk,

2. framställa exemplar av datorprogram, eller

3. framställa exemplar i digital form av sammanställningar i digital form." (Fetstil tillagd av mig).

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Arkiverat

Det här ämnet är nu arkiverat och är stängt för ytterligare svar.




×
×
  • Skapa nytt...