Jump to content
Just nu i M3-nätverket

Upphovsrätt kring programutveckling


Guest iMatte

Recommended Posts

Hur fungerar det egentligen med den ideella upphovsrätten runt datorprogram/lösningar när man jobbat med sakerna som anställd? Jag byggde ett system runt databaser för ett antal år sedan, som har tämligen hög grad av originalitet och som inbegriper flera program som jag skrev själv från schratch. Den mest avancerade lösningen handlar om totalt 11 applikationer som via Applescript/AppleEvents interagerar helt sömlöst och ger ett homogent gränssnitt ut mot användaren på publika datorer.

 

Den ekonomiska upphovsrätten är väl ganska klart att företaget äger, eftersom jag byggde detta som anställd, men frågan är vem som äger den ideella upphovsrätten? Anledningen till att jag frågar är att jag fått veta att alltihop har portats till OS X och i viss mån ändrats/pillats på. Har jag möjlighet att ha synpunkter på ändringar, på samma vis som en författare har för sina verk eller en kompositör när andra spelar in hans kompositioner?

 

Jag är inte alls säker på att jag överhuvud taget bryr mig, men är bara lite nyfiken på hur det fungerar i praktiken.

Link to comment
Share on other sites

  • Replies 56
  • Created
  • Last Reply

Om det är något du utfört under arbetstid på uppdrag av din arbetsgivare, så har arbetsgivaren alla rättigheter. Det är MYCKET ovanligt med anställningsavtal som säger något annat.

 

Om du varit konsult beror det hela på hur kontraktet är skrivet.

 

Är det något du gjort på fritiden och din arbetsgivare köpt din "produkt" beror det också på hur kontraktet är skrivet.

 

Konstverk, fotografier, filmer och musik har helt andra upphovsrättsregler än tekniska uppfinningar (dit programvara i viss mån hör). Konstverk, fotografier, filmer och musik är automatiskt skyddade, medan du måste aktivt skydda din upphovsrätt för datorprogram, exempelvis genom patent.

Link to comment
Share on other sites

Konstverk, fotografier, filmer och musik har helt andra upphovsrättsregler än tekniska uppfinningar (dit programvara i viss mån hör). Konstverk, fotografier, filmer och musik är automatiskt skyddade, medan du måste aktivt skydda din upphovsrätt för datorprogram, exempelvis genom patent.

 

Och det är nåt som är väldigt galet, anser jag.

Link to comment
Share on other sites

Om det är något du utfört under arbetstid på uppdrag av din arbetsgivare, så har arbetsgivaren alla rättigheter. Det är MYCKET ovanligt med anställningsavtal som säger något annat.

 

Om du varit konsult beror det hela på hur kontraktet är skrivet.

 

Är det något du gjort på fritiden och din arbetsgivare köpt din "produkt" beror det också på hur kontraktet är skrivet.

 

Konstverk, fotografier, filmer och musik har helt andra upphovsrättsregler än tekniska uppfinningar (dit programvara i viss mån hör). Konstverk, fotografier, filmer och musik är automatiskt skyddade, medan du måste aktivt skydda din upphovsrätt för datorprogram, exempelvis genom patent.

 

Ok, om du har rätt så ligger det till ungefär som jag trodde. Lite svårt att se skillnaden bara. Om jag plåtar några bilder med kameran på arbetstid har jag ideell upphovsrätt till dem livet ut, men om jag skriver ett program som skapar bilder, har jag det inte.

Link to comment
Share on other sites

Om det är något du utfört under arbetstid på uppdrag av din arbetsgivare, så har arbetsgivaren alla rättigheter. Det är MYCKET ovanligt med anställningsavtal som säger något annat.

 

Om du varit konsult beror det hela på hur kontraktet är skrivet.

 

Är det något du gjort på fritiden och din arbetsgivare köpt din "produkt" beror det också på hur kontraktet är skrivet.

 

Fel. Principiellt har arbetstagaren rätten till de uppfinningar han åstadkommer på arbetstid. Lagen är dispositiv (med undantag från rätten till skälig ersättning i 6 § 2 st), d.v.s. man kan avtala om annat.

 

Här är lagen (1949:345) om rätten till arbetstagares uppfinningar:

 

1 § Denna lag avser här i riket patenterbara uppfinningar av arbetstagare i allmän eller enskild tjänst.

Lärare vid universitet, högskolor eller andra inrättningar som tillhör undervisningväsendet skall inte i denna egenskap anses såsom arbetstagare enligt denna lag, dock att lagen skall tillämpas på sådana lärare vid Försvarsmaktens skolor som är yrkesofficerare.

Inte heller officerare på reservstat, reservpersonal, reservofficerare eller de som fullgör värnplikt eller civilplikt enligt lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt skall i denna egenskap anses såsom arbetstagare enligt denna lag. Lag (1994:2078).

 

2 § Arbetstagare har till sina uppfinningar samma rätt som andra uppfinnare, om ej annat följer av vad i denna lags sägs.

Vad sålunda och i övrigt i denna lag stadgas skall lända till efterrättelse, såvitt ej annat är uttryckligen överenskommet eller må anses framgå av anställningsförhållandet eller av eljest föreliggande omständigheter. Att i vissa fall villkor som upptagits i avtal rörande rätten till arbetstagares uppfinning är utan verkan eller må jämkas, därom stadgas i 6 § första stycket och 7 § andra stycket. Lag (1976:191).

 

3 § Utgör forsknings- eller uppfinnarverksamhet arbetstagares huvudsakliga arbetsuppgift och har en uppfinning tillkommit väsentligen såsom resultat av denna verksamhet, eller innefattar en uppfinning eljest lösningen av en i tjänsten förelagd, närmare angiven uppgift, äger arbetsgivaren, om uppfinningens utnyttjande faller inom hans verksamhetsområde, helt eller delvis inträda såsom arbetstagarens rättsinnehavare med avseende å uppfinningen.

Är fråga om uppfinning vars utnyttjande faller inom arbetsgivarens verksamhetsområde men som tillkommit i annat samband med anställningen än i första stycket sägs, äger arbetsgivaren förvärva rätt att utan hinder från arbetstagaren utöva uppfinningen i sin verksamhet. Önskar arbetsgivaren i fråga om sådan uppfinning förvärva en mera omfattande rätt än nu sagts, har han företräde framför annan att överenskomma med arbetstagaren därom.

Beträffande uppfinning vars utnyttjande faller inom arbetsgivarens verksamhetsområde men som tillkommit utan samband med anställningen äger arbetsgivaren företräde framför annan att genom överenskommelse med arbetstagaren förvärva önskad rätt till uppfinningen.

 

4 § Gör arbetstagare en uppfinning vars utnyttjande faller inom arbetsgivarens verksamhetsområde skall han utan dröjsmål lämna denne underrättelse därom.

 

5 § Vill arbetsgivare enligt 3 § första stycket eller andra stycket första punkten förvärva rätt till en uppfinning, skall det ske genom meddelande till arbetstagaren senast inom fyra månader från det arbetsgivaren enligt 4 § mottog underrättelse om uppfinningen. Arbetsgivaren äger ej heller under längre tid än nu sagts sådan företrädesrätt som avses i 3 §.

Innan tidsfristen gått till ända eller arbetsgivaren dessförinnan förklarat sig icke önska förvärva någon rätt till uppfinningen, äger arbetstagaren ej utan arbetsgivarens samtycke förfoga över uppfinningen eller yppa något angående densamma under sådana omständigheter att dess offentliggörande eller utnyttjande för annans räkning kan befaras. Arbetstagaren må dock, sedan underrättelse skett enligt 4 §, söka patent å uppfinningen här i riket; och åligger det honom i sådant fall att underrätta arbetsgivaren om ansökningen inom en vecka från det den ingavs till patentmyndigheten.

 

6 § Inträder arbetsgivare, enligt denna lag eller eljest, helt eller delvis såsom arbetstagarens rättsinnehavare med avseende å en av denne gjord uppfinning, skall arbetstagaren vara berättigad till skälig ersättning; och skall vad nu sagts gälla ändå att annat må hava avtalats före uppfinningens tillkomst.

Vid ersättningens bestämmande skall särskild hänsyn tagas till uppfinningens värde och omfattningen av den rätt till uppfinningen som arbetsgivaren övertagit ävensom till den betydelse anställningen må hava haft för tillkomsten av uppfinningen. Föreligger sådant fall som sägs i 3 § första stycket skall, utöver skälig gottgörelse för de kostnader arbetstagaren kan hava fått vidkännas för uppfinningen, ersättning utgå allenast i den mån värdet av den rätt till uppfinningen som arbetsgivaren övertagit överstiger vad som menas med hänsyn till arbetstagarens lön och övriga förmåner i tjänsten rimligen kunnat förutsättas.

 

7 § Sökes inom sex månader efter det arbetstagare slutat anställning som avses i denna lag patent å uppfinning, som gjorts av honom och vars utnyttjande faller inom den förutvarande arbetsgivarens verksamhet som var uppfinnarens huvudsakliga uppgift i anställningen, eller innefattar uppfinningen eljest lösningen av en honom däri förelagd, närmare angiven uppgift, skall så anses som om uppfinningen gjorts under anställningen. Vad nu sagts skall dock icke gälla om uppfinnaren förmår göra sannolikt att uppfinningen tillkommit efter det anställningen upphörde.

Överenskommelse mellan arbetsgivare och arbetstagare, innefattande inskränkning i den senares rätt att förfoga över uppfinning som göres mer än ett år efter det anställningen upphört, skall vara utan verkan.

 

8 § Den som till följd av bestämmelserna i denna lag får kännedom om en uppfinning får inte utnyttja vad han sålunda har erfarit eller obehörigen röja något därom.

I det allmännas verksamhet tillämpas i stället bestämmelserna i sekretesslagen (1980:100).

I fall som avses i första stycket skall inte följa ansvar enligt 20 kap. 3 § brottsbalken. Lag (1980:171).

 

9 § I mål om tillämpningen av denna lag är Stockholms tingsrätt behörig domstol. Vid prövningen av sådant mål skall tingsrätten och, om talan fullföljs, hovrätten ha den sammansättning som anges i 66 och 67 §§ patentlagen (1967:837). Lag (1992:125).

 

10 § I fråga, som avser tillämpningen av denna lag, äger arbetsgivaren eller arbetstagaren och därest tvisten härom hänskjutes till domstol, jämväl denna inhämta utlåtande från en särskild nämnd. Denna skall bestå av ordförande och sex ledamöter.

Ordföranden och två ledamöter förordnas av regeringen för viss tid bland personer som icke kunna anses företräda arbetsgivar- eller arbetstagarintressen. Ordföranden och en av ledamöterna, vilken förordnas att vara vice ordförande, skola vara lagkunniga och i domarvärv erfarna. Den andre ledamoten skall äga särskild insikt och erfarenhet i patenträttsliga och därmed förbundna frågor.

Övriga ledamöter, vilka skola vara i arbetsförhållanden erfarna och kunniga, förordnas av regeringen för två år i sänder, två såsom representanter för arbetsgivarsidan och två för arbetstagarsidan.

För varje ledamot i nämnden förordnar regeringen en ersättare som uppfyller de för ledamoten stadgade behörighetsvillkoren.

Kostnaderna för nämndens verksamhet bestridas av allmänna medel. Närmare föreskrifter angående verksamheten meddelas av regeringen. Lag (1980:171).

Link to comment
Share on other sites

Konstverk, fotografier, filmer och musik har helt andra upphovsrättsregler än tekniska uppfinningar (dit programvara i viss mån hör). Konstverk, fotografier, filmer och musik är automatiskt skyddade, medan du måste aktivt skydda din upphovsrätt för datorprogram, exempelvis genom patent.

 

Inte heller rätt, se UpphL 1 §:

 

1 Kap. Upphovsrättens föremål och innehåll

 

1 § Den som har skapat ett litterärt eller konstnärligt verk har upphovsrätt till verket oavsett om det är

1. skönlitterär eller beskrivande framställning i skrift eller tal,

2. datorprogram, (min markering)

3. musikaliskt eller sceniskt verk,

4. filmverk,

5. fotografiskt verk eller något annat alster av bildkonst,

6. alster av byggnadskonst eller brukskonst, eller

7. verk som har kommit till uttryck på något annat sätt.

Till litterära verk hänförs kartor, samt även andra i teckning eller grafik eller i plastisk form utförda verk av beskrivande art.

Vad som i denna lag sägs om datorprogram skall i tillämpliga delar gälla även förberedande designmaterial för datorprogram. Lag (1994:190).

Link to comment
Share on other sites

Hur fungerar det egentligen med den ideella upphovsrätten runt datorprogram/lösningar när man jobbat med sakerna som anställd? Jag byggde ett system runt databaser för ett antal år sedan, som har tämligen hög grad av originalitet och som inbegriper flera program som jag skrev själv från schratch. Den mest avancerade lösningen handlar om totalt 11 applikationer som via Applescript/AppleEvents interagerar helt sömlöst och ger ett homogent gränssnitt ut mot användaren på publika datorer.

 

Den ekonomiska upphovsrätten är väl ganska klart att företaget äger, eftersom jag byggde detta som anställd, men frågan är vem som äger den ideella upphovsrätten? Anledningen till att jag frågar är att jag fått veta att alltihop har portats till OS X och i viss mån ändrats/pillats på. Har jag möjlighet att ha synpunkter på ändringar, på samma vis som en författare har för sina verk eller en kompositör när andra spelar in hans kompositioner?

 

Jag är inte alls säker på att jag överhuvud taget bryr mig, men är bara lite nyfiken på hur det fungerar i praktiken.

 

Har inte din arbetsgivare framställt något anspråk på företräde till dina uppfinningar, är de dina att använda (jfr 3-5 §§ ovan). Har du däremot avtalat om annat (t.ex. i ditt anställningsavtal eller i tillämpligt kollektivavtal) så gäller det som sagt först, men du skall då få rätt till skälig ersättning.

 

Sedan är det ju en balansgång vad som är "uppfinningar" och vad som är "företagshemlighet". FHL 1 § säger:

 

"1 § Med företagshemlighet avses i denna lag sådan information om affärs- eller driftförhållanden i en näringsidkares rörelse som näringsidkaren håller hemlig och vars röjande är ägnat att medföra skada för honom i konkurrenshänseende."

 

Vad klassas då som "företagshemlighet"? Man kan väl generellt säga att det är något som arbetsgivaren i princip fritt kan bestämma över, men en tumregel är att kombinera vad som sägs i ovanstående § med hur informationen förvaras på arbetsplatsen. Var den tillgänglig för alla på arbetsplatsen? Fanns föreskrifter att informationen var hemlig? Hölls den inlåst?

 

Ur konkurrenssynpunkt vill jag mena att du inte behöver oroa dig (så länge ditt anställningsavtal inte innehöll någon form av konkurrensklausul, men det är tämligen ovanligt).

Link to comment
Share on other sites

Inte heller rätt, se UpphL 1 §:

 

1 Kap. Upphovsrättens föremål och innehåll

 

1 § Den som har skapat ett litterärt eller konstnärligt verk har upphovsrätt till verket oavsett om det är

1. skönlitterär eller beskrivande framställning i skrift eller tal,

2. datorprogram, (min markering)

3. musikaliskt eller sceniskt verk,

4. filmverk,

5. fotografiskt verk eller något annat alster av bildkonst,

6. alster av byggnadskonst eller brukskonst, eller

7. verk som har kommit till uttryck på något annat sätt.

Till litterära verk hänförs kartor, samt även andra i teckning eller grafik eller i plastisk form utförda verk av beskrivande art.

Vad som i denna lag sägs om datorprogram skall i tillämpliga delar gälla även förberedande designmaterial för datorprogram. Lag (1994:190).

Men i så fall, varför måste man då ta patent på datorprogram för att skydda dem???

Link to comment
Share on other sites

Inte heller rätt, se UpphL 1 §:

 

1 Kap. Upphovsrättens föremål och innehåll

 

1 § Den som har skapat ett litterärt eller konstnärligt verk har upphovsrätt till verket oavsett om det är

1. skönlitterär eller beskrivande framställning i skrift eller tal,

2. datorprogram, (min markering)

3. musikaliskt eller sceniskt verk,

4. filmverk,

5. fotografiskt verk eller något annat alster av bildkonst,

6. alster av byggnadskonst eller brukskonst, eller

7. verk som har kommit till uttryck på något annat sätt.

Till litterära verk hänförs kartor, samt även andra i teckning eller grafik eller i plastisk form utförda verk av beskrivande art.

Vad som i denna lag sägs om datorprogram skall i tillämpliga delar gälla även förberedande designmaterial för datorprogram. Lag (1994:190).

 

Okej, nu börjar det att bli spännande... I princip kan alltså (den tidigare) arbetsgivaren inte göra större förändringar i verket (datorprogrammen) utan mitt tillstånd?

Link to comment
Share on other sites

Men i så fall, varför måste man då ta patent på datorprogram för att skydda dem???

 

Kan inte det vara för att skydda sin ekonomiska upphovsrätt? Och för att lättare kunna hindra andra från att kopiera idéerna?

Link to comment
Share on other sites

Har inte din arbetsgivare framställt något anspråk på företräde till dina uppfinningar, är de dina att använda (jfr 3-5 §§ ovan). Har du däremot avtalat om annat (t.ex. i ditt anställningsavtal eller i tillämpligt kollektivavtal) så gäller det som sagt först, men du skall då få rätt till skälig ersättning.

 

Sedan är det ju en balansgång vad som är "uppfinningar" och vad som är "företagshemlighet". FHL 1 § säger:

 

"1 § Med företagshemlighet avses i denna lag sådan information om affärs- eller driftförhållanden i en näringsidkares rörelse som näringsidkaren håller hemlig och vars röjande är ägnat att medföra skada för honom i konkurrenshänseende."

 

Vad klassas då som "företagshemlighet"? Man kan väl generellt säga att det är något som arbetsgivaren i princip fritt kan bestämma över, men en tumregel är att kombinera vad som sägs i ovanstående § med hur informationen förvaras på arbetsplatsen. Var den tillgänglig för alla på arbetsplatsen? Fanns föreskrifter att informationen var hemlig? Hölls den inlåst?

 

Ur konkurrenssynpunkt vill jag mena att du inte behöver oroa dig (så länge ditt anställningsavtal inte innehöll någon form av konkurrensklausul, men det är tämligen ovanligt).

 

Ok, så vad betyder detta i praktiken? Kan jag alltså sälja dessa lösningar - helt eller delvis - till kunder? Eller på vilket sätt har jag rätt till dem?

Link to comment
Share on other sites

Okej, nu börjar det att bli spännande... I princip kan alltså (den tidigare) arbetsgivaren inte göra större förändringar i verket (datorprogrammen) utan mitt tillstånd?

Det beror på vad det stod i ditt anställningsavtal angående rättigheter till det du producerar på arbetstid.

Link to comment
Share on other sites

Okej, nu börjar det att bli spännande... I princip kan alltså (den tidigare) arbetsgivaren inte göra större förändringar i verket (datorprogrammen) utan mitt tillstånd?

 

Kom ihåg att ditt program måsta ha uppnått en "viss verkshöjd" för att skyddet skall träda in, d.v.s. det måste vara originellt nog. Jag vet inte hur praxis ser ut på det området tyvärr(alltså: när har datorkod tillräcklig verkshöjd för att skyddas?).

Link to comment
Share on other sites

Just nu har jag ingen möjlighet att djupare sätta mig in i detta. Immaterialrätt är ett komplext ämne!

 

iMatte: Har du nära till ett välsorterat bibliotek? Jag kan rekommendera en hel del böcker som berör ämnet. T.ex. "Anställningsavtalet" (Källström) har ett kap. rörande arb.tagares uppfinningar.

 

Lagtext finns på Lagrummet.se.

Link to comment
Share on other sites

...som har tämligen hög grad av originalitet och som inbegriper flera program som jag skrev själv från schratch...

 

Har du varit på flaskan nu igen ? :) (jag skojar bara...)

 

Som jag tolkar det, om man inte har avtal som reglerar det närmare, så har du som skrivit programvaran rätt använda den och fortsätta utveckla den, men har du gjort det på uppdrag så har dom som betalat för den samma rättighet, du kan alltså inte kräva betalt för vidareutvecklingar som dom har gjort...

Link to comment
Share on other sites

Som jag tolkar det, om man inte har avtal som reglerar det närmare, så har du som skrivit programvaran rätt använda den och fortsätta utveckla den, men har du gjort det på uppdrag så har dom som betalat för den samma rättighet, du kan alltså inte kräva betalt för vidareutvecklingar som dom har gjort...

 

Ja så kan man nog sammanfatta det. Sen måste man ju skilja på "uppfinning" och rent "know-how". En arbetsgivare kan inte begära någon form av ensamrätt till en arbetstagares rena kunskap och intellekt, annat än möjligen genom en tidsbegränsad konkurresklausul.

Link to comment
Share on other sites

Kom ihåg att ditt program måsta ha uppnått en "viss verkshöjd" för att skyddet skall träda in, d.v.s. det måste vara originellt nog. Jag vet inte hur praxis ser ut på det området tyvärr(alltså: när har datorkod tillräcklig verkshöjd för att skyddas?).

 

Självklart är det inte alltid lätt att avgöra. Men i mitt fall handlade det om program där motsvarande funktioner inte fanns att uppbringa. Det fanns alltså inget motsvarande att köpa på öppna marknaden vid det tillfälle det utvecklades. Då måste man väl kunna hävda att det är originellt... :)

Link to comment
Share on other sites

Just nu har jag ingen möjlighet att djupare sätta mig in i detta. Immaterialrätt är ett komplext ämne!

 

iMatte: Har du nära till ett välsorterat bibliotek? Jag kan rekommendera en hel del böcker som berör ämnet. T.ex. "Anställningsavtalet" (Källström) har ett kap. rörande arb.tagares uppfinningar.

 

Lagtext finns på Lagrummet.se.

 

 

Tack för tipsen. Inte för att jag planerar någon process mot den forne arbetsgivaren, men det är spännande att få veta hur det egentligen ligger till. Jag har tidigare bara tagit för givet att det jag skapar under arbetstid inte på något sätt tillhör mig.

Link to comment
Share on other sites

Utifrån lagtexten (och under förutsättning att ni inte avtalat om saken) skulle jag vilja hävda att:

 

a) Du som arbetstagare har primärt företräde till uppfinningen.

b )Dock skall arbetstagaren anmäla till arbetsgivaren att uppfinningen uppfunnits.

c) Arbetsgivaren har då en begränsad tid på sig att begära företräde till uppfinningen. Gör han inte det, är uppfinningen arbetstagarens.

 

Så har jag förståt det hela, men jag reserverar mig för ev. fel! :borstatanderna:

Link to comment
Share on other sites

Fel. Principiellt har arbetstagaren rätten till de uppfinningar han åstadkommer på arbetstid. Lagen är dispositiv (med undantag från rätten till skälig ersättning i 6 § 2 st), d.v.s. man kan avtala om annat.(...)

 

Är inte detta något för entydigt tolkat till arbetstagarens fördel?

 

Lagen verkar ju skilja rätt markant mellan olika förutsättnngar och anställningsförhållanden. Observera denna del av 3 §: "(...) eller innefattar en uppfinning eljest lösningen av en i tjänsten förelagd, närmare angiven uppgift, äger arbetsgivaren, om uppfinningens utnyttjande faller inom hans verksamhetsområde, helt eller delvis inträda såsom arbetstagarens rättsinnehavare med avseende å uppfinningen."

 

Det juridiska språket, något svårläst som det är, tolkar jag som att arbetsgivaren har rätt till uppfinningar som berör för arbetstagaren beskrivna arbetsuppgifter inom dennes normala arbetsområde.

 

 

Kom ihåg att ditt program måsta ha uppnått en "viss verkshöjd" för att skyddet skall träda in, d.v.s. det måste vara originellt nog. Jag vet inte hur praxis ser ut på det området tyvärr(alltså: när har datorkod tillräcklig verkshöjd för att skyddas?).

 

Det där tror jag är ett mindre problem. Obs, att det är min spekulation, men eftersom vad som gäller för datorprogram står i samma del av upphovsrättslagen som t ex fotografi: kraven på verkshöjd som jag känner till från det området har jag alltid uppfattat som i praktiken rätt låga. I det aktuella fallet: att någon slumpvis skulle kunna skriva de program som 'iMatte' beskriver, dvs ett större antal enskilda applikationer som arbetar ihop, tycker jag verkar mindre sannolikt.

Link to comment
Share on other sites

Är inte detta något för entydigt tolkat till arbetstagarens fördel?

 

Lagen verkar ju skilja rätt markant mellan olika förutsättnngar och anställningsförhållanden. Observera denna del av 3 §: "(...) eller innefattar en uppfinning eljest lösningen av en i tjänsten förelagd, närmare angiven uppgift, äger arbetsgivaren, om uppfinningens utnyttjande faller inom hans verksamhetsområde, helt eller delvis inträda såsom arbetstagarens rättsinnehavare med avseende å uppfinningen."

 

Jo, men fortsätt till 5 §:

 

"5 §

Vill arbetsgivare enligt 3 § första stycket eller andra stycket första punkten förvärva rätt till en uppfinning, skall det ske genom meddelande till arbetstagaren senast inom fyra månader från det arbetsgivaren enligt 4 § mottog underrättelse om uppfinningen. Arbetsgivaren äger ej heller under längre tid än nu sagts sådan företrädesrätt som avses i 3 §."

 

Arbetsgivaren måste således anmäla intresse av att "förvärva rätten" till uppfinningen, annars förfaller hans rätt till att göra anspråk på den. Fyra månader verkar vara tidsfristen.

Link to comment
Share on other sites

Jo, men fortsätt till 5 §:

 

"5 §

Vill arbetsgivare enligt 3 § första stycket eller andra stycket första punkten förvärva rätt till en uppfinning, skall det ske genom meddelande till arbetstagaren senast inom fyra månader från det arbetsgivaren enligt 4 § mottog underrättelse om uppfinningen. Arbetsgivaren äger ej heller under längre tid än nu sagts sådan företrädesrätt som avses i 3 §."

 

Arbetsgivaren måste således anmäla intresse av att "förvärva rätten" till uppfinningen, annars förfaller hans rätt till att göra anspråk på den. Fyra månader verkar vara tidsfristen.

Fyra månader från den tidpunkt iMatte (arbetstagaren) meddelar arbetsgivaren att "uppfinningen" är gjord. Vad jag förstår så har iMatte aldrig meddelat detta och därmed så har de fyra månaderna inte ens börjat ticka.

Link to comment
Share on other sites

Fyra månader från den tidpunkt iMatte (arbetstagaren) meddelar arbetsgivaren att "uppfinningen" är gjord. Vad jag förstår så har iMatte aldrig meddelat detta och därmed så har de fyra månaderna inte ens börjat ticka.

 

Ehh...ja, uppfinning och uppfinning... Det handlar ju om relativt enkla program. :) Men visst har arbetsgivaren varit medveten om att programmen byggts av mig och att de är unika i den mån att inget annat hade kunnat ersätta dem vid det tillfället - med andra ord specialanpassade för sitt ändamål. De byggdes som en del ett större projekt och arbetsgivaren gar hela tiden varit väl medveten om vadjag gjort och hur resultatet blev.

Link to comment
Share on other sites

Ehh...ja, uppfinning och uppfinning... Det handlar ju om relativt enkla program. :) Men visst har arbetsgivaren varit medveten om att programmen byggts av mig och att de är unika i den mån att inget annat hade kunnat ersätta dem vid det tillfället - med andra ord specialanpassade för sitt ändamål. De byggdes som en del ett större projekt och arbetsgivaren gar hela tiden varit väl medveten om vadjag gjort och hur resultatet blev.

Men har du formellt sagt dem i lagens mening att du har ett intresse av att få upphovsrätten till ditt datorprogram? Jag förmodar "nej" och i så fall har de fyra månaderna inte börjat ännu.

Link to comment
Share on other sites

Archived

This topic is now archived and is closed to further replies.




×
×
  • Create New...