Jump to content
Just nu i M3-nätverket

Apple Hintar Om Den Nya Bärbara


drew

Recommended Posts

Apple Hintar Om Den Nya Bärbara, är en förfärande anglicism, rakt igenom. Hu. Jag håller med Horace Engdahl, det enda man med säkerhet kan säga, när vi försöker uttrycka oss på engelska, är att vi blir dummare.

 

Ovanstående är inte direkt riktat mot trådstartaren, utan mer en allmän litania kring det svenska språkets förflackning.

Link to comment
Share on other sites

Apple Hintar Om Den Nya Bärbara, är en förfärande anglicism, rakt igenom. Hu. Jag håller med Horace Engdahl, det enda man med säkerhet kan säga, när vi försöker uttrycka oss på engelska, är att vi blir dummare.

 

Ovanstående är inte direkt riktat mot trådstartaren, utan mer en allmän litania kring det svenska språkets förflackning.

 

 

Är anglicism något som per definition är dåligt?

 

 

Tycker du att jag uttryckte mig fattigt?

Link to comment
Share on other sites

Dåligt eller inte, avgör själv. Personligen tycker jag att det är värst när man lägger till s som pluraländelse istället för er. Anglicismer i sig är väl inte det värsta, det är väl själva engelskfieringen av språket. Men å andra sidan är ju inte språk någonting som ligger fast och stilla. Det utvecklas ju har så gjort i alla tider. En del ser säkert anglicismer som utvecklande...

 

//Trew

Link to comment
Share on other sites

Är anglicism något som per definition är dåligt?

Ja. Fast många uttryck slår rot ändå, och till slut reagerar man inte på dem.

Tycker du att jag uttryckte mig fattigt?

To be honest, it wasn't your finest hour.

Link to comment
Share on other sites

haha, ball tråd!

 

anglisera - göra mer engelsk enligt saol... blir det anglifiering? eller kanske tillochmed anglisifiera?

 

fufluns- styr upp min undran, du verkar ha järnkoll! ;)

Link to comment
Share on other sites

Är anglicism något som per definition är dåligt?
Lite märkligt och jobbigt att läsa rubriker där varenda ord skrivs med stor bokstav. Förstår inte riktigt vad det ska vara bra för?

 

Känns mest som du inte kom på vad ordet heter på svenska. Det känns ju lite märkligt när man bara tar till ett ord på engelska och svänger in den i en svensk mening… Dessutom var det väl knappast Apple som "hintade" (=antydde att) om en ny modell utan snarare en ryktessajt.

Link to comment
Share on other sites

Nej, ordet kommer av latinets anglicus, engelsk, och vi möter ordet i svenskan 1795.

Aha, men i princip samma sak eller hur. Fast influensen var Latin och århundradet ett annat... :borstatanderna:

Link to comment
Share on other sites

Aha, men i princip samma sak eller hur. Fast influensen var Latin och århundradet ett annat... :borstatanderna:
Influensan, kanske?

 

(Om man inte gillar det suspekt latisk/engelsk-inspirerade "influensen" så kan man använda det mer svenskklingande "inflytandet" eller "påverkan" istället. ^_^ )

Link to comment
Share on other sites

vad är en sub-notebook ?

hittade detta : http://en.wikipedia.org/wiki/Subnotebook

 

Alltså bör Apple inte komma med detta om ryktena stämmer när det gäller storlek. En sub-notebook är inte större än 10".

 

Det är faktiskt inte mycket som går ihop av dessa spekulationer. 13" + sub-notebook = oxymoron (vilket underbart ord förresten! :lol: )

 

Själv skulle jag aldrig kunna klara mig med mindre än 12"? (som flickan sa... ;) )

Link to comment
Share on other sites

Det är faktiskt inte mycket som går ihop av dessa spekulationer. 13" + sub-notebook = oxymoron (vilket underbart ord förresten! :lol: )
jo så är det ju.

 

Själv skulle jag aldrig kunna klara mig med mindre än 12"? (som flickan sa... ;) )
Vem klarar sig med mindre än 15"? inte jag iaf.

 

Men visst en sub-notebook liknande HTC Shift fast med Mac OS X i skulle ju inte skada. ;)

Link to comment
Share on other sites

haha, ball tråd!

 

anglisera - göra mer engelsk enligt saol... blir det anglifiering? eller kanske tillochmed anglisifiera?

 

fufluns- styr upp min undran, du verkar ha järnkoll! ;)

Nä, men Svenska Akademiens Ordbok, SAOB (grunden för både SAOL och Nationalencyklopedins ordböcker) har järnkoll. Jag är bara en enkel journalist...

 

Anglisera är grunden, och hur det böjs, substantiveras, och kom in i svensk tryckt skrift, kan man läsa här.

 

Således kan man se att anglifiering är en "folklig" konstruktion, som ger 55 träffar på Google, och en träff på Nationalencyklopedins internettjänst (NE.se). I stället för anglifiering bör man kanske säga anglisering. Det senare ordet ger 265 träffar på Google, varav många dock gäller andra språk, ofta danska.

 

Lustigt nog kan man se att ordet anglofiering, som etymologiskt sett är mer oegentligt (jämför med latinets anglicus ovan), är vanligare än anglifiering, den ger 165 träffar på Google, dock ingen på NE.se. Om man slår på SAOB konkordanssökning på trunkeringen angli* så får man varianterna enligt bifogad pdf.

 

angli_.pdf

 

Ps. Jag är i grunden språkliberal, av den enkla anledningen att ju mer man studerar språket, desto färre absoluta regler finner man belägg för. Som journalist har jag annars ledstjärnan att skriva på ett sådant sätt att ordbruket retar upp så få som möjligt. Annars finns det ju risk att budskapet går förlorat...

Link to comment
Share on other sites

Själv tycker jag att det ser aningen fattig och malplaserat ut när man blandar in

ord, fraser och idiom från andra språk.

Det fungerar när språken lever parallellt, som engelskan och gaeliskan.

Oftast när det blandas in en massa engelska i svenskan låter det bara fel.

 

Men visst är det marigt eftersom detta är en väg som språkutvecklingen går över tid.

När är det fel och när är det rätt.

 

På Island får ett utländskt ord inte användas officiellt förren det finns en isländsk motsvarighet.

I Norge har man ord som lighter, keeper, hamburger, computer (dator ibland idag visserliger).

 

Är det någon som vet hur är det förhåääer sig med franska, spanska och tyska?

Link to comment
Share on other sites

Verkar som att "dator" heter "tölvur" på isländska men jag är inte säker. http://www.apple.is/vorur/

 

I Frankrike diskuterades det att inte tillåta importord om det fanns lämpligt franskt ord, men hur det gick vet jag inte.

Link to comment
Share on other sites

Vem klarar sig med mindre än 15"? inte jag iaf.

 

Har 13" nu men skulle lätt fixa en mindre, så länge den går att koppla till extern skärm :ThumbsUp:

Link to comment
Share on other sites

Hade inte PowerBook G4 12" ett jäkligt schysst format? Jag vill minnas det!

 

Skulle vara perfekt med en motsvarighet av MBP:n!

 

(kanske inte som primärdator men i alla fall som jobb- eller pluggdator)

Link to comment
Share on other sites

Nä, men Svenska Akademiens Ordbok, SAOB (grunden för både SAOL och Nationalencyklopedins ordböcker) har järnkoll. Jag är bara en enkel journalist...

 

Anglisera är grunden, och hur det böjs, substantiveras, och kom in i svensk tryckt skrift, kan man läsa här.

 

Således kan man se att anglifiering är en "folklig" konstruktion, som ger 55 träffar på Google, och en träff på Nationalencyklopedins internettjänst (NE.se). I stället för anglifiering bör man kanske säga anglisering. Det senare ordet ger 265 träffar på Google, varav många dock gäller andra språk, ofta danska.

 

Lustigt nog kan man se att ordet anglofiering, som etymologiskt sett är mer oegentligt (jämför med latinets anglicus ovan), är vanligare än anglifiering, den ger 165 träffar på Google, dock ingen på NE.se. Om man slår på SAOB konkordanssökning på trunkeringen angli* så får man varianterna enligt bifogad pdf.

 

angli_.pdf

 

Ps. Jag är i grunden språkliberal, av den enkla anledningen att ju mer man studerar språket, desto färre absoluta regler finner man belägg för. Som journalist har jag annars ledstjärnan att skriva på ett sådant sätt att ordbruket retar upp så få som möjligt. Annars finns det ju risk att budskapet går förlorat...

 

 

Aha!

Har alltid felaktigt då, som många med mig tydligen, gått runt o sagt anglofiering.

Misstänker att förleden "Anglo-" förmodligen är mer bekannt än "angli-" som något engelskrelaterat för gemene man. Antagligen för att de flesta hört talas om Anglosaxisk redan i grundskolan.

Link to comment
Share on other sites

Själv tycker jag att det ser aningen fattig och malplaserat ut när man blandar in

ord, fraser och idiom från andra språk.

Åtminstone två av orden ovan är väl inlånade från andra språk...? :borstatanderna:

Link to comment
Share on other sites

Åtminstone två av orden ovan är väl inlånade från andra språk...? :borstatanderna:

Språkligt nyfiken som jag är gjorde jag lite etymologiskt detektivarbete (ja, jag är knäpp). Av Friends inlägg har följande ord utländskt ursprung:

 

aningen, av aning/ana, från lågtyskans "anen" (samma betydelse), (i svensk skrift först) 1738.

malplacerad, från franskans "mal" (dålig) och "placer" (placera/sätta), 1771.

fras, från grekiskans "phrasis" (uttryck), 1539.

idiom, från grekiskans "idioma" (egenhet), 1794.

 

följande ord är forn- eller runsvenska, men betydelsen kommer av lågtyskt inflytande:

 

man (som pronomen)

språk (som i begreppet tal/mål)

 

Så har ytterligare en halvtimme av mitt liv förslösats... :totaltgalen:

Link to comment
Share on other sites

Archived

This topic is now archived and is closed to further replies.



×
×
  • Create New...