Gå till innehåll
Just nu i M3-nätverket

Spaning: Varför är folk så aggressiva?


Semmelman

Rekommendera Poster

Väldigt mycket våld är sprunget ur social positionering....

 

Jag håller med om väldigt mycket av vad du skriver. Ett genomtänkt och seriöst inlägg av dig (som vanligt vill jag nästan säga). Några små invändningar/andra tolkningar dock.

 

"I själva verket tror jag att våld, konkurrens och elakheter är det "naturliga tillståndet". Det som kallas humanism, empati och medmänsklighet är kanske en udda liten parantes i livets historia. Att det bara är en tunn fernissa ovanpå odjuret i oss alla, bevisas av hur folk kan förvandlas i en krigssituation."

 

Jag tror på någon slags dualism, att vi alla innehåller två ytterligheter. Som yin/yang i det svarta finns lite vitt och tvärtom. När du skriver dina tre egenskaper som exempel på det "naturliga tillståndet" så försöker jag tänka vad är motsatsen och jag brukar försöka föreställa mig barn (för att jag ser dem som mer naturliga, oformade) eller djur (för jag anser att vi är djur, dock med ett extra lager- vi är medvetna om vår existens) och tar vi då våld t.ex så tänker jag kel och därifrån så är det inte så svårt att se scener med båda dessa ytterligheter hos både barn och djur (förutom reptiler kanske) och vilken sida som dominerar är oftast situations anpassad men den gyllene regeln är jaget. En lejon hane dödar inte de små till en annan hane för han är ond, utan för sin och sina geners överlevnad. En person skänker inte pengar till välgörenhet för den är god, utan för att den mår bättre med sig själv, blir glad av att ha gjort någon annan glad.

Vidare, konkurrera < -- >låta sig besegras Hade t.ex björnen alltid drivits av konkurrens så hade inte hans små utvecklats för de hade inte fått "vinna" (även om det är på låtsas), och vissa tar inte fighten för de känner på sig att de kommer förlora, likaså tar vissa inte fighten för de vet att de kommer vinna.

Elakhet<-- >Godhet tror inte jag är något tillstånd utan endast en kategorisering av en värdering. Till exempel "elakhet" tror jag är obalans (droger/medfödd) eller missade utvecklingsstadier i ens barndom. Alltså inget grundämne utan någon slags perversion då det inte finns någon vinnare på det. Som Kay Pollack skrev: Allt förakt bottnar i självförakt.

Angående att kategorisera så är vi i västvärlden nog världsmästare på det. Tar här ett litet Taoistiskt exempel: Det var en liten by och i den lilla byn hade de en brunn som byborna hämtade sitt dricksvatten ur. En morgon hittades en drunknad främling i brunnen och byborna blev förskräckta. Det tog inte någon lång stund innan brunnen började kallas för ond och opålitlig och ingen vill dricka dess vatten, sen kom det fram att under natten så hade det varit inbrott i ett antal hus i byn och en del av stöldgodset återfanns på den drunknades kropp, då blev tongångarna andra i byn det talades då om den goda rättrådiga brunnen och då ville alla ta ett dopp i den för det kunde "smitta av sig". Fortfarande bara en brunn men olika värderingar om den.

 

Med dessa åsikter så har jag väldigt svårt för människor som vill utpeka sig som endast "goda" fria från sexuellt begär, aggression osv, för jag tror det är omöjligt att vara en sak utan den andra, alltså tror jag att vi skall leva som en ekvation- lägger man till/tar bort på ena sidan, så måste man göra det på andra sidan för att nå jämnvikt/balans. Ju mer man förnekar att man är människa/djur med allt det innebär ju längre ifrån det "naturliga tillståndet" kommer man. =självförakt.

 

Nu har jag svammlat nog, fösöker inte lära någon utan endast dela med mig av mina funderingar. Hoppas det fanns någon röd tråd i resonemanget.

 

Bra tråd :yeahbaby:

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

  • Svars 71
  • Created
  • Senaste svar
4) Straffa likgiltighet. Alla som inte agerar för att hjälpa andra ska låsas in tillsammans med gärningsmännen.

Jag antar att du inte drar samtliga tänkbara situationer över en kam. T ex så är det bästa rådet när någon hotar med kniv att springa därifrån. Däremot bör man ringa SOS Alarm när man satt sig i säkerhet OM man har en mobiltelefon till hands. Men det vore orimligt att låsa in en person som bara vill skydda sig själv genom att avlägsna sig från platsen.

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Ja väldigt bra inlägg av både imatte och sciencex. Som vanligt som sagt men denna gång kan man hålla med oxå. :D

Svårt att lägga till något (annat än ifrågasätta smärre detaljer), bara att man hoppas att den där fernissan vi har är väldigt tjock. Men bådas resonemang stämmer oxå bra med hur aggressionen kommer ur från vår innersta reptilhjärna, och på den har vi olika lager av hjärna som fernissa, eller dualism, de funkar båda lika bra.

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

De flesta barn trivs i skolan vad jag förstått, men något måste ha gått snett när en del hatar sin förskola eller vanliga skola så att de bränner ner den.

I storstadsregionerna är det oftast förskolor som brinner.

Har svårt att förstå vad som rör sig i dessa ungdomars hjärnor när de tar till denna meningslösa skadegörelse.

 

Två skolor om dagen skriver Aftonbladet idag

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Vidare, konkurrera < -- >låta sig besegras Hade t.ex björnen alltid drivits av konkurrens så hade inte hans små utvecklats för de hade inte fått "vinna" (även om det är på låtsas), och vissa tar inte fighten för de känner på sig att de kommer förlora, likaså tar vissa inte fighten för de vet att de kommer vinna.

 

Strålande inlägg! Utvecklar det mesta av det jag ville ha sagt i mitt inlägg. Ska hålla mig kort eftersom jag är på resande fot nu, men återkommer till tråden senare.

 

När du skriver att "vissa tar inte fighten för de känner på sig att de kommer förlora", så beskriver du ganska bra hur ett samhälle fungerar med stora sociala skillnader (jmfr feodala samhällen och diktaturer). Man bråkar inte om man inte tror sig ha chans till framgång - därför är det ofta medelklassen som driver fram reformer och förändringar i samhället. de som verkligen borde bråka har inte självförtroende, språk eller resurser. Vill man ha ett öppet samhälle utan polisstat, är det oundvikligt med hög kriminalitet om det finns stora skillnader i rang/status/inkomster/förmögenhet/makt. Har man ingen chans den smala vägen får man ta den någon annan stans.

Alltså: Varför är folk så aggressiva? Därför att de känner sig maktlösa, nedtrampade och nedtryckta. De som vill upp måste bråka, de som är uppe behöver bara bråka om de hotas av de som är nedanför.

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Varför är folk så aggressiva? Därför att de känner sig maktlösa, nedtrampade och nedtryckta. De som vill upp måste bråka, de som är uppe behöver bara bråka om de hotas av de som är nedanför.

Väldigt bra sammanfattnig som stämmer överens med min verklighetsuppfattning. Lägger till oönskade (för den de är). Är på jobb så jag ska inte bli långrandig. Vill bara citera en psykolog jag talade med "Alla har ett barn inom sig som vill ha bekräftelse och bli älskad för den den är" och t.ex lärare som kommer från annan "klass" har ingen större förståelse/inlevelse med dessa barn, då är det risk att läraren projicerar sina förutfattade/nedvärderande känslor inför detta barn, något som bara förstärker detta barns redan dåliga självkänsla och självförakt. Alltså är det inte skolan de "hatar" utan hur skolan får dem att må. De projicerar sin dåliga självkänsla på ett objekt. Tyvärr funkar det inte, utan ett sådant agerande förstärker än mer deras känsla av ickevärde, ett slags moment22.

 

Ser fram emot att forsätta dessa diskutioner i ett senare tillfälle..

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Nej! Kärlek är ju något som i princip aldrig kommer gå att definiera för alla, bara en instabil majoritet...

 

Kärleken är mjuk och rund och liksom luftig.

Så kan vi en gång för alla sätta punkt i den frågan! :)

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Kanske för att du är på resande fot men blev du inte lite motsägelsfull där iMatte? Först skriver du att typ medelklassen som har nåt att vinna på att bråka bråkar, sist skriver du att det är de på botten som bråkar? Får du reda ut lite. :)

 

Men det är klart som skrivits, går det hyfsat i skolan eller på jobbet och man inte mobbas eller har problem hemma så blir man inte bråkig om det inte är nåt "fel" på en. Har man nåt el flera av dessa negativa förutsättningar så klart det ökar risken för att det kommer manifisteras i aggressioner.

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Du har rätt oxå Oldmac men jag kan ändå inte riktigt bli av med känslan att asiater är ett mer godmodigt folkslag i stort, förutom en del ledare, men jag kan ha fel.

 

Jag förstår intrycket. Det är nog verklighetsgrundat. Utan att kunna särskilt mycket om asiatisk kultur tror jag att - och utan att se det som en säker värdemätare för brottslighet, vilja till våld, krigiskhet, osv - i en del asiatiska kulturer verkar finnas normer som motverkar direkta uttryck för aggressivitet, det räknas som att 'förlora ansiktet'. I Asien tycks även finnas starka lydnadskulturer - eller åtminstone i Japan - vilket jag förmodar motverkar uttryck av aggressivitet i arbetsliv och skola.

 

 

(...)

 

3) Aktiv inriktning på att minska/släta över sociala spänningar. Med rätt pedagogik kan man förändra synen på den som köper en Porsche - från att ses som en "snajadare" till att ses som någon som hellre köper leksaker än räddar livet på svältande barn.Allt handlar om hur man tänker.

 

(...)

 

5) Minska den allmänna hetsen mot högre konsumtion och status. Kortare arbetsveckor, folk ska ta sig tid att stanna hemma med sina barn när de är små (gärna tio år). Sluta tänk på karriären för tolvåringar, sluta tänk "framgång" i alla led. Detta kräver en aktiv motvikt mot vår tids stora faror - kapitalismen, konsumtionismen och reklamindustrin. Det nuvarande ekonomiska systemet bygger på att företag lockar oss med allt mer raffinerade medel att konsumera mer - trots att alla variabler i ekvationen säger att vi ska konsumera mindre.

 

(...)

 

Punkt 3) tycker jag är rätt kul genom att beskriva en vilja att öka de sociala spänningarna istället för att släta över dem.

 

Punkt 5) tror jag har mycket grund i sig. Sedan kommer problemet: hur? Den aktiva motvikten du nämner tar sig ofta uttryck som människor i allmänhet inte gillar - lika med negativ opinionsibldning. Problemet tycks ligga i att hitta genuint fredliga opinionsbildanden utan inslag av totalitaritet, våldsinslag, förstörelse, och med realistiska och inte alltför tillspetsade politiska värderingar så att en folkmajoritet kan ta dem till sig. De rörelser som under perioder av vänstervågor vunnit opinion för antimaterialistiska synsätt, uppfattar jag har gått bet i dessa aspekter vilket i slutänden har omöjliggjort framgång.

 

"I själva verket tror jag att våld, konkurrens och elakheter är det "naturliga tillståndet". Det som kallas humanism, empati och medmänsklighet är kanske en udda liten parantes i livets historia. Att det bara är en tunn fernissa ovanpå odjuret i oss alla, bevisas av hur folk kan förvandlas i en krigssituation."

 

Jag tror på någon slags dualism, att vi alla innehåller två ytterligheter. Som yin/yang i det svarta finns lite vitt och tvärtom.

 

(...)

 

Med dessa åsikter så har jag väldigt svårt för människor som vill utpeka sig som endast "goda" fria från sexuellt begär, aggression osv, för jag tror det är omöjligt att vara en sak utan den andra, (...)

 

Håller helt med. Människan är natur och kultur i oskiljbar blandning. Vad som kan sägas vara vårt naturliga ursprung och egenskaper varken existerar eller låter sig rekontrueras efter socialiseringsprocessen. Man kan bara skymta det primala i vad som är en förening av olika sidor hos människan.

 

Därför tror jag också att så länge våldsanvändning grundas på några skäl alls, bör förklaringen till våldets uppkomst ligga delvis i kultur eftersom våra tankesystem inte bara är primala utan formade av kulturfaktorer.

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Jag tror de hänger ihop därför att det manliga könet sannolikt alltid varit mer aggressivt, av gener (testosteron, muskelmassa etc), det har i sin tur lett till att männen tar "makten" i gruppen och därmed gjort det till norm i de flestas kulturer, folk och stammar har troligen krigat med varandra under miljoner år, då är det både styrt av generna och vår kultur.

Generna är svåra att göra nåt åt men kulturellt har vi haft olika metoder att försöka hålla avarterna av aggressiviteten i schack när det inte behövs och riktat sig mot den egna gruppen, varav religon kanske är en, lagar är en annan idé, lydnadskultur som du skrev, idrott en annan kanske. Kanske att uppfostringstiden mest bara är en lång lärotid mest för att lära barnen att bli snälla och lydiga och arbetssamma medborgare, de som inte uppfostrats bra blir ju ibland de som motarbetar gruppen, och straffades följdaktligen förr alla fall.

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Nu har jag inte orkat läsa allt, men det som jag har läst är helt vettiga teorier.

 

Jag anser dock att människan innerst inne är ond. Genomond. Inga handlingar bottnar i godhet. Om du till exempel skänker pengar till fattiga barn gör du det endast för att du blir belönad, med gott samvete.

 

Du gör inget av godhet. Godhet är en illusion.

 

Exempel på ondska: http://www.nothingtoxic.com/media/11872339...st_Beating_Ever

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Nja, kanske, liiite cyniskt kanske. Men tror du inte ens föräldrarna till ett barn är god mot det bara för att de älskar det, och inte bara för att försäkra sig på ålderdomen?

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Nu har jag inte orkat läsa allt, men det som jag har läst är helt vettiga teorier.

 

Jag anser dock att människan innerst inne är ond. Genomond. Inga handlingar bottnar i godhet. Om du till exempel skänker pengar till fattiga barn gör du det endast för att du blir belönad, med gott samvete.

 

Du gör inget av godhet. Godhet är en illusion.

 

Exempel på ondska: http://www.nothingtoxic.com/media/11872339...st_Beating_Ever

 

Du bevisar inte din tes. Även om godhet inte skulle existera: varför skulle det bevisa att människan är genom-ond? Är inte det ett fyrkantigt synsätt? Jag är visserligen också övertygad om att den som gör något gott gör det av egna skäl, men en anledning kan ju gränsa till flera, och de 'inre landskapen' kan ju se fullkomligt olika ut hos olika individer. Någon kan göra gott för att få ett skatteavdrag, en annan kan lida av att se andra lida, osv - skälen är olika även om de formellt kan sägas vara egoistiska. Det är nog också mycket en fråga om hur man tolkar språk och betydelser: måste per definition en människa k ä n n a godhet för att vara god? Finns det någon definierbar gräns för hur mycket en människa måste svämma över av empatiska känslor för att räknas som god?

 

För mig personligen är saken enkel: alla människor har skitsidor. Följaktligen: om man överhuvud taget accepterar tanken på att någonting kan vara gott i den här världen, så värderar man istället människors handlingar eftersom varje människa dras med imperfektion som alltid gör det möjligt att ifrågasätta om de är genuint goda (det är de förstås inte). Om man använder begrepp som god och ond relativt så tycker jag att tanken på godhet är både praktiskt möjlig och fullt användbar som karaktärisering.

 

Eller så kan man dränka sig i självömkande nihilism och tycka att allting är skit... :)

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Okej, jag ger med mig en aning. Det finns inget gott eller ont, vad jag menade var snarare egoism, någon sorts djupt rotad självbevarelsedrift.

 

Man kan resonera med sig själv. Varför gör du saker och ting som kallas goda? Är det inte på grund av samvetet? Jag tror inte att någon funkar så att man gör någonting "gott" om man varken hoppas på eller har den minsta chans att få någonting i gengäld.

 

T.ex. kristendomen ger också den här belöningen. Genom att vara god kommer man till himmlen och får det bra.

 

 

Men det är naturligtvis otroligt bra att vi få något av att vara "goda", och jag tror att på grund av till exempel samvetet vill de flesta handla "gott".

 

Att handla "ont" kan ha med samma sak att göra, belöningen kan då vara att bli accepterad.

 

Och jag tror att de flesta skulle vilja avreagera sig fysiskt, t.ex. slå på en kudde, när man är riktigt arg eller ledsen. Vad detta beror på vet jag inte.

 

Okej, min teori är inte helt klart eller perfekt, men eftersom alla är olika kan väl ingen vara perfekt.

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Man kan resonera med sig själv. Varför gör du saker och ting som kallas goda? Är det inte på grund av samvetet? Jag tror inte att någon funkar så att man gör någonting "gott" om man varken hoppas på eller har den minsta chans att få någonting i gengäld.

För att jag mår bra av att göra saker som uppskattas av andra. Att må bra är bra, så länge det inte blir på bekostnad av andra.

 

Och jag tror att de flesta skulle vilja avreagera sig fysiskt, t.ex. slå på en kudde, när man är riktigt arg eller ledsen. Vad detta beror på vet jag inte.

Att vara arg, uppriven eller ledsen är inte detsamma som att vara ond. Det är en lika naturlig känsla som glädje eller sorg osv.

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Att vara arg, uppriven eller ledsen är inte detsamma som att vara ond. Det är en lika naturlig känsla som glädje eller sorg osv.

 

En klar poäng, tycker jag. Det där tror jag verkligen kan behöva strykas under. Vi lever ju i en av världens mer aggressionsdämpade kulturer vilket lär påverka våra värderingar och därmed även resonemang kring aggressivitet. Det är som 'e-snobben' säger en känsla bland andra. Aggressivitet - våld - ondska....- kan existera i förening, men lika gärna åtskilda.

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

För att jag mår bra av att göra saker som uppskattas av andra. Att må bra är bra, så länge det inte blir på bekostnad av andra.

Att vara arg, uppriven eller ledsen är inte detsamma som att vara ond. Det är en lika naturlig känsla som glädje eller sorg osv.

 

Ja, precis! Jag tror du misstolkar det jag försöker framföra!

 

Du är inte snäll för någon annans skull, utan för din egen!

 

 

Men man måste inte vara "ond" för att misshandla någon, det kan ju mycket väl handla om det i många fall. (kanske inte enbart dock)

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Ja, precis! Jag tror du misstolkar det jag försöker framföra!

 

Du är inte snäll för någon annans skull, utan för din egen!

Så då är jag en dålig (ond?) människa som bara tänker på mig själv?

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Så då är jag en dålig (ond?) människa som bara tänker på mig själv?

 

Bara om det är din värdering. Det motsatta möjliga synsättet är ju att du är 'snäll för din egen skull'. :)

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Bara om det är din värdering. Det motsatta möjliga synsättet är ju att du är 'snäll för din egen skull'. :)

Nej det är inte min värdering. Jag försöker i största möjliga utsträckning se på mig själv som "jag duger som jag är". Tack förresten för ditt stöd i tidigare inlägg! Man mår bra av beröm. :) Om du nu inte bara gör det i syfte att bli omtyckt - "för din egen skull" - förstås. ;)

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Arkiverat

Det här ämnet är nu arkiverat och är stängt för ytterligare svar.




×
×
  • Skapa nytt...