Språktråden

[xeric]

1 minut sedan, Alix säger:

Det möter först i SAOL 8 från 1923. Dessförinnan har ordet ingen förklaring. 

 

http://spraakdata.gu.se/saolhist/sid_popup.php?bildfil=SAOL08//SAOL08_0343.png

Där var det i a f med som beskrivning av ordet, men utan komparering (endast: -t). Unik, unikt och unika är de 3 varianter man kan anv.

 

Skall man böja det, med enastående som betydelse får man ju använda det ordet då. ((mer|mest) enaståede). Men det sulle inte förvåna mig om det snart heter: enastående, enaståendare, enaståendast.

[xeric]

28 minuter sedan, Alix säger:

...

Vad säger NE om det? Hittade inget på deras sida. Inte ens en sökfunktion.

[Alix]

14 minuter sedan, modEric säger:

Vad säger NE om det? Hittade inget på deras sida. Inte ens en sökfunktion.

Om vad? 

[xeric]

8 minuter sedan, Alix säger:

Om vad? 

Ordet “unik” (var väl det vi pratade om).

[Alix]

14 minuter sedan, modEric säger:

Ordet “unik” (var väl det vi pratade om).

Jaha. NE:s ordbok är identisk med SO.

[xeric]

Timma vs timme. Jag har för mig Lindström hade uppe det ordet i ett program, om att det historiskt baserade sig regionalt. Om man var Götar och Svear så anv man olika.

 

Har för mig det var Svear/timma, och Götar/timme - eller var det tvärtom?

[Alix]

Hur ordrik engelskan än är har den inget ord för ”dygn”.  

[Mattiasgbg]

7 minuter sedan, Alix säger:

Hur ordrik engelskan än är har den inget ord för ”dygn”.  

Engelska är så ordrik att de säger "day and night".

[xeric]

3 timmar sedan, Alix säger:

Hur ordrik engelskan än är har den inget ord för ”dygn”.  

Nej, men de anv “day(s)” på samma sätt vi gör med dagar, när vi  eg räknar dygn. “Om 4 dagar så ...” Där vi säger 1 dygn (spec), anv de timmar (24hrs) istället.

Vet inte hur det ser ut i andra språk, men dygn är nog rätt specifikt för oss. Och sen kan man ju vända på det. Finns många ord där vi kör samma samma, de de har t ex 3 olika.

[Alix]

11 timmar sedan, modEric säger:

Nej, men de anv “day(s)” på samma sätt vi gör med dagar, när vi  eg räknar dygn. “Om 4 dagar så ...” Där vi säger 1 dygn (spec), anv de timmar (24hrs) istället.

Vet inte hur det ser ut i andra språk, men dygn är nog rätt specifikt för oss. Och sen kan man ju vända på det. Finns många ord där vi kör samma samma, de de har t ex 3 olika.

Dygn är specifikt för oss, ja. Det heter ”døgn” på danska och norska (bokmål).

[xeric]

19 minuter sedan, Alix säger:

Dygn är specifikt för oss, ja. Det heter ”døgn” på danska och norska (bokmål).

Kommer kanske ur fornnordiskan då?

[Alix]

1 timme sedan, modEric säger:

Kommer kanske ur fornnordiskan då?

Jag antar det. Står så här i SO respektive SAOB:

 

 

[xeric]

 

 

[Alix]

Weni, widi, wiki...  

 

 

 

[Alix]

Tino Sanandaji skriver kryptiskt: ”... fram till mitten av 2000-talet fortsatte BNP per capita att växa ...”. Det har ju ännu inte ägt rum, 2050, långt därifrån! Fast givetvis menar han 00-talet detta århundrade. Men hur ska det uttryckas språkligt? Går det ens? Årtalens blinda fläck?   

[Mattiasgbg]

40 minuter sedan, Alix säger:

Tino Sanandaji skriver kryptiskt: ”... fram till mitten av 2000-talet fortsatte BNP per capita att växa ...”. Det har ju ännu inte ägt rum, 2050, långt därifrån! Fast givetvis menar han 00-talet detta århundrade. Men hur ska det uttryckas språkligt? Går det ens? Årtalens blinda fläck?   

Det kanske kan trösta dig lite att matematiken har en liknande grej.

Funktionen x^3 har derivatan 3x^2.

Funktionen x^2 har derivatan 2x^1

Funktionen x^1 har derivatan 1x^0 = 1

Funktionen x^0  (= 1) har derivatan 0

Funktionen x^-1 har derivatan -1x^-2

Funktionen x^-2 har derivatan -2x^3

Och så vidare …

 

Men finns det ingen funktion som har derivatan x^-1 (= 1/x)?

 

Jo, men man får fundera lite. Låt oss kalla funktionen med derivatan 1/x för ln x och definiera den enligt 

x >= 1: ln x = arean som avgränsas av funktionen 1/x, den vågräta y-axeln, den lodräta linjen där x = 1 och den lodräta linjen där x = x

x < 1 & x > 0: ln x = - (arean som avgränsas av funktionen 1/x, den vågräta y-axeln, den lodräta linjen där x = 1 och den lodräta linjen där x = x)

Vid övriga värden är funktionen ln x odefinierad.

ln är även känd som den naturliga logaritmen.

 

Det inses lätt att ln 1 = 0. Lite svårare är att lista ut att ln  e = 1. e ≈ 2,72.

 

En löjligt användbar grej med talet e är att funktionen e^x har derivatan e^x.

 

För mer ingående förklaring hänvisas till tredje kapitlet i boken Calculus av Robert A Adams och Christopher Essex, en mycket läsvärd bok om man finner gränsvärden attraktiva.

 

[DrÖronsus]

9 timmar sedan, Alix säger:

Tino Sanandaji skriver kryptiskt: ”... fram till mitten av 2000-talet fortsatte BNP per capita att växa ...”. Det har ju ännu inte ägt rum, 2050, långt därifrån! Fast givetvis menar han 00-talet detta århundrade. Men hur ska det uttryckas språkligt? Går det ens? Årtalens blinda fläck?   

Eller 2500, det är väl mitten på tvåtusentalet?  00-talet som du skriver fungerar väl bäst.

Redigerad 6 september, 2018 av DrÖronsus

[Alix]

Harald Blåtand hade en svart tand. På den tiden fanns inte ordet svart, utan ordet blå användes även för svart färg. Alltså borde symbolen se ut så här:

 

[KMN]

4 timmar sedan, Alix säger:

Harald Blåtand hade en svart tand. På den tiden fanns inte ordet svart, utan ordet blå användes även för svart färg. Alltså borde symbolen se ut så här:

 

Vid en historisk jämförelse mellan ord och språk möter man samma problem (eller utmaningar som det numera heter) som vid översättning, det vill säga att begreppsomfånget varierar. Översättningar förhåller sig nästan aldrig som 1:1 och just färgkartan är kanske ett tydligt exempel på detta.

Vill man vara riktigt svartsynt (no pun intended) så skulle det innebära att vi aldrig kan förstå varandra på ett djupare plan över språk- och kulturgränserna.

[Alix]

6 minuter sedan, KMN säger:

Vid en historisk jämförelse mellan ord och språk möter man samma problem (eller utmaningar som det numera heter) som vid översättning, det vill säga att begreppsomfånget varierar. Översättningar förhåller sig nästan aldrig som 1:1 och just färgkartan är kanske ett tydligt exempel på detta.

Vill man vara riktigt svartsynt (no pun intended) så skulle det innebära att vi aldrig kan förstå varandra på ett djupare plan över språk- och kulturgränserna.

Så sant.

Jag läste en gång om en indianstam som hade tre räkneord: En, två och flera (eller många).

Men det kan vara svårt i vårt avlånga land också. När jag vill ha ett par bullar på konditoriet frågar de i regel ”Hur många?”

För mig är ”ett par” två stycken, men andra tolkar det som ”några”.

”Är ni ett par?”

”Ja, med Nisse är vi polyamorösa.”

Typ.

[Mattiasgbg]

7 timmar sedan, KMN säger:

Vid en historisk jämförelse mellan ord och språk möter man samma problem (eller utmaningar som det numera heter) som vid översättning, det vill säga att begreppsomfånget varierar. Översättningar förhåller sig nästan aldrig som 1:1 och just färgkartan är kanske ett tydligt exempel på detta.

Vill man vara riktigt svartsynt (no pun intended) så skulle det innebära att vi aldrig kan förstå varandra på ett djupare plan över språk- och kulturgränserna.

Har för mig att jag läst något om att det tydligen är en sorts standard att ge olika stora "tårtbitar" av färgskalan färgnamn, alltså kalla det för en färg. Så allt från blått till grönt skulle kunna klassas som en färg, men inte blåttoch gult. Sedan är visst rött en väldigt vanlig färg att namnge. 

[Mattiasgbg]

"Måttet som används för att bestämma värdet på något som ännu inte byggts är oftast kvadratmeter bruttoarea (BTA). Det innebär hela den framtida byggnadens volym, inklusive ytterväggar."

http://www.gp.se/nyheter/göteborg/tomt-såldes-långt-under-kommunens-egen-värdering-1.8107030

 

Och måttet liter används ofta för att ange glödlampors ljusstyrka...

[xeric]

Ostbågar eller “ostkrokar”?

Google ger raka svar... Anhängarna av “ostkrok” är ungf som med SD - lite under 20%.

 

 

[Mattiasgbg]

Nyss diskuterades i Studio Ett i P1 att EU-parlamentet nu har bestämt att Orban är dum. En Kristina någonting som representerar SD i EU-parlamentet pratade minst två gånger om att stationera exempel.

[Alix]

3 minuter sedan, Mattiasgbg säger:

Nyss diskuterades i Studio Ett i P1 att EU-parlamentet nu har bestämt att Orban är dum. En Kristina någonting som representerar SD i EU-parlamentet pratade minst två gånger om att stationera exempel.

Jag har för mig att hon har stationerat ett räkneexempel tidigare.