"I'm lovin' it"

[Balooba]

BigMac är gott, men Burger King, "grillat är godast", är godast och har bästa pommefritten!

Nu är det ju inne att klanka på stora företag som lyckats, och alltid misstänkliggöra motiven.

Är det bättre med en salmonellaburgaren från ett ambulerande gatukök med "kock" i trasor än ett rent proffskök?

Små som stora företag har väl ledstjärnan att tjäna pengar? När man lyckas så är det plötsligt tillåtet att släpas i skiten?

Folk äter chips, alla vet att det är onyttigt! Skulle dessa göras magra och nyttiga så skulle folk inte äta dem! Alltså är det smartare att sälja onyttig chips än inga alls! Jag som kund får sen avgöra vad jag vill trycka i mig!

Hamburgare fyller krävan men uppfyller inte hela kostcirkeln. Hamburgare lite då och då är inte skadligt, det är variation som behövs!

Den personliga matkulturen måste vi väl fixa själva?

[Nils Holmlöv]

1. Jag håller med om att det är bättre att sponsra barnsjukhus än att sponsra hästhoppning om man räknar samhällsnytta av själva sponsringen. Men å andra sidan så kanske sponsringen av hästhoppningen ger bättre försäljning och vinster för Volvo som kanske ger större skatteintäkter för stat och landsting som i sin tur går till sjukvård. Jag anser också att sjukvården skall vara skattefinansierad i grunden och inte bygga på välgörenhet och allmosor.

 

2. Jag menar inte att stora företag alltid är av ondo. Men vi bör kritiskt granska deras metoder och utslagning av lokala företag. Vi bör också vara medvetna om att det är betydligt svårare idag att starta ett eget företag och slå sig in på en globaliserad marknad än vad det exempelvis var på 50 och 60-talet när en del av våra föräldrar startade sina företag.

1. Nu har vi ju skattefinansierad vård i det här landet, så jag antar att du därmed anser att den är så bra som den kan bli. Eller?

 

2. Jag tror inte att det är svårare att starta globala företag idag än det var på 50- eller 60-talet. Microsoft, Apple och i stort sett alla datortillverkare startades på 70- 80- och 90-talen. AOL i AOLTimeWarner startade på 80-talet. Nokia var ett helt okänt företag tills i början av 90-talet.

 

Att det inte startats några större svenska företag under de senaste 30-40 åren är en annan femma, det är en situation vi skapat själva.

 

Globaliseringen av ekonomini har medfört två saker - dels att konkurrensen är hårdare, men också att det är mycket mindre kostsamt att marknadsföra sig i hela världen.

[Nils Holmlöv]

Att de sponsrar barnsjukhus är ju i mina ögon mest för att täcka upp alla de gräsliga miljövidriga handlingar de har gjort/gör i andra länder. Mcdonalds är för mig arketypen för de stora företag som tvättar sin imaginära byk högst offentligt för att dölja en mycket smutsigare byk. I McDonalds fall handlar det väl i första hand om rengskogsskövling en masse (att barnarbetare tillverkade happy-meal-leksaker i giftiga plastångor var ju iofs inte också rätt illa).

 

McDonalds kan försöka hur mycket som helst att bygga på sin image, jag slutade tro på dem för länge sen. Oavsett om de sätter/har satt stopp för sin miljöovänliga verksamheter så kan jag inte lita på dem.

 

I ljuset av detta blir biddragen och hjälpen blir smutsade och känns moraliskt äcklande.

 

/Still not loving it

Visst, McDonald's är verkligen arketypen för det stora, globala, "onda" företaget. Frågan är om de är mycket bättre eller sämre än våra svenska företag... Både H&M och IKEA har väl använt barnarbetare vad jag förstår.

 

Jag har stor respekt för de som bara handlar av företag som har absolut rent mjöl i påsen, men man undrar ju hur mycket prylar de faktiskt kan köpa? En vara som inte tillverkats av barnarbetare, på ett miljövänligt sätt, lokalt för att minska transportkostnader, med hänsyn taget till att även underleverantörerna måste ha det drägligt, et c, et c...

 

Kamratposten! Men vad mer?

[Axelman]

Wow! Nu blev det lite drag i forumet! Det var kul ! När jag läser era svar så funderade jag på varför jag blir förbannad på McD. Att de levererar mediokra produkter som Max och Sibylla bla överglänser är jag sannerligen inte ensam om att tycka. Att McD också hycklar med sina metoder kan fler se. Men det är ju inte bara McD som håller på på detta viset. Varför går min vrede ut över dem? Jo; det blir bara förmycket! De vill krypa under min hud och göra mig till sin "vän"... De lämnar mig aldrig i fred utan är på mig i tidnigar, radio, tv, bio.... De har passerat någon odefinierbar sista gräns i mitt undermedvetna. Samma sak håller på att hända med Disney. Men de har lyckats hålla sig på rätt sida om min gräns. Men när ungarna tror att McD är kanonbra utan att ha varit där känns det inte bra... Mental våldtäkt är ett för stark ord men nog går det för långt ibland...

 

Btw påstod en av mina vänner som är insatt att McD-s färger är medvetet valda för att de är de färger som attraherar bäst. Sedan är inredningen gjord så att man inte vill sitta länge utan går ut så att fler kan komma in och få plats...believe it or not... Inget sker av en slump på den nivån.

 

Missförstå mig rätt! Jag tycker om hamburgare. Men mitt budskap till McD är: Back Off!

[Balooba]

MacDonald, because I´m worth it!!

Säg den reklam som inte är påträngande, är det inte det som är vitsen? (Utom hästen som var poängen).

Den som kör med informativ reklam med rejäl konsumentupplysning kanske kan få pris av Konsumentverket, men inte tror jag det säljer?

[Husaby]

Visst är det härligt med professionalism! Att de har attraktiva färger och lagom obekväma stolar förhöjer liksom bara nöjet för mig. De tar det på fullt allvar.

 

De har också modulariserat sitt produktutbud, det vill säga de bygger många varianter på samma moduler: Hamburgare, bröd, sallad, etc. Och så varierar de på krimskrams som sås, ost eller inte ost, lök etc. Det är gott att se för en produktionstekniker.

 

Men jag oroar mig, för den nya Big&Tasty spränger modulsystemet i bitar, den har t o m en annan stektid för burgaren. Förvänta er röda siffror....

 

Men kanske har de, på vanligt M-vis gjort en gedigen marknadsundersökning först, och då behöver vi inte oroa oss.

 

I USA skämtar man om att Burger King alltid öppnar i gathörnet motsatt McDonalds efter några månader, för McDonalds är så duktiga på att göra marknadsundersökningar för att se om en ny restaurang lönar sig.

 

/Magnus

[Anders Lundberg]

När det gäller produktkvaliteten får man ju komma ihåg att McD Sverige bara är ett franchiseföretag. Varje restaurang är sin egen så att säga.

 

Nils: Javisst, H&M var ju ute i ordentligt blåsväder ett tag för några år sedan, tror det var så mycket som 20% av alla svenskar som påstod att dom skulle sluta handla där... men det blev visst inte riktigt så. Och IKEA:s alla billiga mattor och korgstolar och annat lär vi ju inte ha någon garanti på att dom är solidariskt och miljömässigt tillverkade. I själva verket finns det nog åt minstone någon liten del i varje pryl vi köper vars produktion inte går helt rättvist till.

 

Men vissa företag är värre än andra. Shell och några andra stora oljebolag dyker upp i hjärnan. Likaså kaffe-, te- och tobakindustrierna. Vissa företag verkar helt enkelt inte bry sig ett skvatt om något annat än sin egen omsättning och vinst. Väldigt många stora företag är naiva, men har åt minstone viljan att bli bättre.

 

Och det där med skattefinansierad sjukvård: Försök inte komma med såna där löjliga attacker. Såna brukar man bara få höra från MUF:are som inte har några riktiga argument. Naturligtvis kan allting bli bättre. Men grundtanken att alla ska bekosta varandras vård är så sund som den kan bli.

 

 

Själv tycker jag förresten att slow food-rörelsen är ett förträffligt initiativ

[Macus]

Jag påstod aldrig att det var svårare att starta globala företag idag än för 30-40 år sedan. Jag påstod att det var svårare idag att starta ett eget företag idag när marknaden är globaliserad och konkurrensen hårdare. Kanske får man helt enkelt nöja sig med att bli franchisetagare åt något multinationellt förefteg som McDonalds istället. Men är man verkligen sin egen då?

 

Igår hörde jag en sjukvårdspolitiker i Västra Götaland förklara att den medicinska forskningen har lett till att vi idag kan erbjuda fler behandlingar och mer sofistikerade behandlingsmetoder än tidigare d v s utbudet på sjukvård ökar samtiidigt som efterfrågan p g a demografiska faktorer också ökar, men tyvärr så krymper f n samhällets resurser att betala all den här sjukvården. Skillnaden har aldrig varit större än idag. vi kan då välja mellan att prioritera hårdare eller att acceptera en differentiering inom sjukvården d v s tillåta fler privata lösningar som inte betalas av samhället utan av den enskilde. En utveckling som i värsta fall leder till att vi liksom bl a USA inte längre har någon allmän sjukförsäkring som täcker alla åkommer vi kan tänkas drabbas av.

 

För att knyta an till ämnet så kan jag exempelvis nämna behandlingar och medicin mot fetma som politikerna har bestämt att inte finansiera fullt ut.

[Axelman]

MacDonald, because I´m worth it!!

Säg den reklam som inte är påträngande, är det inte det som är vitsen? (Utom hästen som var poängen).

Den som kör med informativ reklam med rejäl konsumentupplysning kanske kan få pris av Konsumentverket, men inte tror jag det säljer?

Hästens, som var på sängen...(angående reklam.....)

[Axelman]

Angående reklam så startade jag och en kompis en butik med stark mijöprofil. Lokaltidningen ville inte skriva om den eftersom man inte ville ge reklam och favorisera någon, sa de. Trots att vi framhärdade och menade att miljö är viktigt och ligger i tiden och det finns ett nyhetsvärde och en samhällsnytta med att informera om att butiken öppnats och var den finns, så nekade man stenhårt. När McDonalds öppnade sin första bar i vår kära stad fick de en HELSIDA i sagda blad... Senare engagerade sig ägaren i ett behjärtansvärt ändamål (kvittar vad...) och fick således ännu fler sidor med smygreklam... Kul med sakliga och objektiva journalister....( nu bombar nog Nils mig.... (w00t)

 

Aha, tänkte du nu! Är det därför han är så elak!! Jag kan trösta dig med att jag var elak innan också.... (w00t)

[lasson]

Att de sponsrar barnsjukhus är ju i mina ögon mest för att täcka upp alla de gräsliga miljövidriga handlingar de har gjort/gör i andra länder. Mcdonalds är för mig arketypen för de stora företag som tvättar sin imaginära byk högst offentligt för att dölja en mycket smutsigare byk. I McDonalds fall handlar det väl i första hand om rengskogsskövling en masse (att barnarbetare tillverkade happy-meal-leksaker i giftiga plastångor var ju iofs inte också rätt illa).

 

McDonalds kan försöka hur mycket som helst att bygga på sin image, jag slutade tro på dem för länge sen. Oavsett om de sätter/har satt stopp för sin miljöovänliga verksamheter så kan jag inte lita på dem.

 

I ljuset av detta blir biddragen och hjälpen blir smutsade och känns moraliskt äcklande.

 

/Still not loving it

Visst, McDonald's är verkligen arketypen för det stora, globala, "onda" företaget. Frågan är om de är mycket bättre eller sämre än våra svenska företag... Både H&M och IKEA har väl använt barnarbetare vad jag förstår.

 

Jag har stor respekt för de som bara handlar av företag som har absolut rent mjöl i påsen, men man undrar ju hur mycket prylar de faktiskt kan köpa? En vara som inte tillverkats av barnarbetare, på ett miljövänligt sätt, lokalt för att minska transportkostnader, med hänsyn taget till att även underleverantörerna måste ha det drägligt, et c, et c...

 

Kamratposten! Men vad mer?

Visst, jag köper att det är svårt och att jag säkert missar mycket och att jag säkert är inkonsekvent i mina ställningstaganden för eller emot vissa företag (dålig insyn i verksamheterna om inte annat), men man måste ju ändå börja nånstans om man vill åstadkomma förändring, för än så länge ser det faktiskt rätt mörkt ut överlag när det gäller företags "ondskefullhet". Det är naturligtvis inte onda människor som sitter och planerar illvilliga saker, men företagsstyrningen som den ser ut idag har väldigt svårt att ta hänsyn till andra saker än minimera kostnad/maximera vinst. I just detta fall är det dock mycket enkelt att hitta alternativ som är mindre provocerande.

 

Hur som helst är det är faktiskt lite svårt att svälja imagen av "det miljövänliga McDonalds" som de jobbar på. Nästan lika svårt som att svälja deras disktrasliknande ursäkter till hamburgare Onekligen är det ju lättare för mig att ta ställning och välja bort McDonalds när jag inte ens gillar deras produkter.

 

För den som känner som jag att den vill göra något för att ändra förhållandena i världen till det bättre vill jag passa på att rekommendera http://www.adbusters.org. Mycket bra läsning.

 

Läste precis denna McDonalds-historia där t ex -> http://adbusters.org/campaigns/commercialf...x/protests.html

[Balooba]

lasson: "Nästan lika svårt som att svälja deras disktrasliknande ursäkter till hamburgare"

 

Måste korrigera en felaktighet där! Burgarna är goda, det är pommesfritten som påminner om strimlade disktrasor!

Alla kan vi göra fel, men rätt skall va rätt!!

[Anders Lundberg]

Hursa??? Det var visserligen fyra år sedan jag åt på McD senast, men på den tiden var det då inte burgarna som var goda om något var det, det var pommesfritten. Men inte ens den var god på riktigt.

[Balooba]

Suck, Baron Bosse, tiderna förändras, och med den pommesfritten!!

[Nils Holmlöv]

Och det där med skattefinansierad sjukvård: Försök inte komma med såna där löjliga attacker. Såna brukar man bara få höra från MUF:are som inte har några riktiga argument. Naturligtvis kan allting bli bättre. Men grundtanken att alla ska bekosta varandras vård är så sund som den kan bli.

I Sverige finns, trots alla tecken på att det är felaktigt, ett antagande om att en verksamhet automatiskt blir noblare, mer effektiv och kvalitativt bättre om den finansieras via skattsedeln och drivs av stat/landsting/kommun. Sedan finns det marknadsidioter som gör samma tankevurpa baklänges, och hävdar att allt blir bättre bara det blir privat.

 

För det första - det finns inte någon motsättning mellan skattefinansiering och att driva en verksamhet i privat regi. Gott om friskolor och daghem visar det.

 

För det andra - att vi gemensamt bekostar vården kräver inte betalning via skattsedeln. Du och jag är med och betalar när andra krockar, när andras villor/lägenheter brinner upp, et c. Det är en försäkring helt enkelt.

 

Vi har världens högsta/näst högsta skattetryck. Under 30 år har vi ständigt höjt skatterna. Under samma period har vi halkat efter omvärlden i levnadsstandard. Det är en myt att vi skulle ha världens bästa skola eller världens bästa vård. Om det finns ett samband mellan höga skatter och välfärd, och det kan kanske diskuteras, så ser det i varje fall inte så enkelt ut som att högre skatter automatiskt leder till bättre välfärd. Om man då är intresserad av att få bättre välfärd borde man vara öppen för att diskutera hur man når dit. Sponsring kanske kan vara en väg. Men den typen av diskussioner är omöjliga, för de senaste 50 åren har den politiska makten etablerat "högre skattetryck ger bättre välfärd" som en sanning som inte får ifrågasättas.

 

Jag tycker det är lite märkligt.

[Nils Holmlöv]

Jag påstod aldrig att det var svårare att starta globala företag idag än för 30-40 år sedan. Jag påstod att det var svårare idag att starta ett eget företag idag när marknaden är globaliserad och konkurrensen hårdare. Kanske får man helt enkelt nöja sig med att bli franchisetagare åt något multinationellt förefteg som McDonalds istället. Men är man verkligen sin egen då?

OK, jag kanske missuppfattade ditt inlägg. Långt från alla branscher är dock globala. Jag kan hålla med om att det är svårare att starta eget företag i dag än vad det var för 40 år sedan, men enligt min uppfattning är problemet inte i första hand att det idag finns fler globala företag, utan att företagsklimatet i Sverige är sämre idag. Du håller antagligen inte med.

 

Även egenföretagare begränsas i sin frihet av vad den så kallade marknaden kräver. För att ta ett närliggande exempel, Apple. Apple globlat har bestämt att vi i Europa tills vidare får klara oss utan Apple Store-butiker. Svenska Apples vd höll inte med om att det var den bästa strategin för Sverige. Nu har vi istället Apple Concept Store-butiker som fyller många av de funktioner som Apple Store fyller i USA, men som drivs av återförsäljare.

 

Utmaningen ligger i att agera utifrån de förutsättningar som finns. Stirrar man sig blind på alla skäl till varför något är omöjligt blir man lätt sittande. Som Franchise-tagare har man mindre frihet än man har som korvkiosk-föreståndare, å andra sidan är risken mindre eftersom man får så mycket stöd. Allt har ett pris.

Igår hörde jag en sjukvårdspolitiker i Västra Götaland förklara att den medicinska forskningen har lett till att vi idag kan erbjuda fler behandlingar och mer sofistikerade behandlingsmetoder än tidigare d v s utbudet på sjukvård ökar samtiidigt som efterfrågan p g a demografiska faktorer också ökar, men tyvärr så krymper f n samhällets resurser att betala all den här sjukvården. Skillnaden har aldrig varit större än idag. vi kan då välja mellan att prioritera hårdare eller att acceptera en differentiering inom sjukvården d v s tillåta fler privata lösningar som inte betalas av samhället utan av den enskilde. En utveckling som i värsta fall leder till att vi liksom bl a USA inte längre har någon allmän sjukförsäkring som täcker alla åkommer vi kan tänkas drabbas av.

 

För att knyta an till ämnet så kan jag exempelvis nämna behandlingar och medicin mot fetma som politikerna har bestämt att inte finansiera fullt ut.

 

Om jag förstår det hela rätt så menar du att antingen så låter vi våra politiker prioritera vilka sjukdomar som ska belastas via skattsedeln, eller så har vi privat vård, där de som har mer pengar får bättre vård? I bägge fallen kan rika alltså köpa sig bättre vård, antingen i Sverige eller utomlands.

 

Hur skiljer sig dessa två alternativ åt för den som är fattig?

[peth]

Jag betalar gärna mer skatt för att slippa alla dessa dj-vla faddergalor, insamlingar till världens barn, insamlingsbössor vid matbutikens kassor, kronprinsessans fond m.m. Hjälp till 3:e världen, handikappade och cancerforskning borde vara ett kollektivt ansvar och inte beroende av enskilda individers goda vilja.

[Macus]

Hur skiljer sig dessa två alternativ sig åt för den som är rik?

 

Är vi beredda att betala för en solidariskt finansierad sjukvård där vi gemensamt betalar även för de riktigt dyra behandlingarna i miljonklassen eller skall var och en ta privata sjukförsäkringar alternativt stå för kostnaden själv.

 

Drabbas man av något riktigt allvarligt med egenfinansierad sjukvård så kan en stor förmögenhet fort krympa ihop till ingenting. Tänk bara vad dyrt det är att gå till tandläkeren.

 

Och hur gör vi med dem som är så sjuka att de inte får teckna någon privat sjukförsäkring? Skall sjukförsäkringar och sjukvård bara vara till for de som är friska?

[Macus]

Jag kanske bör tillägga att jag för några år sedan sålde en programvara till sjukhusen i västra Sverige som användes för bl a uppföljning av sjukvårdskostnader. Det visade sig att det var oerhört svårt att göra en budget över kostnaderna. En enskild patient med en svår sjukdom kunde kräva så mycket specialistvård att det var smått otroligt.

 

Hade det varit en dator eller bil så hade man helt enkelt konstaterat att det lönar sig inte att laga. Med människor så får man ju ta lite andra hänsyn. Därför är det fel att tillämpa krassa företagsekonomiska principer på sjukvården.

[Nils Holmlöv]

Jag betalar gärna mer skatt för att slippa alla dessa dj-vla faddergalor, insamlingar till världens barn, insamlingsbössor vid matbutikens kassor, kronprinsessans fond m.m. Hjälp till 3:e världen, handikappade och cancerforskning borde vara ett kollektivt ansvar och inte beroende av enskilda individers goda vilja.

Det behöver vi faktiskt inte höja skatterna för att åstadkomma - det är bara att belägga alla gåvor oavsett storlek med 100% gåvoskatt, så är det problemet fixat.

 

Problemet är att de saker som du nämner (och massor av andra som du inte nämner) är verksamheter som egentligen inte kan få tillräckligt med pengar. Om vi tar hjälp till tredje världen som exempel. Även om vi satsade hela Sveriges BNP skulle det inte räcka för att lösa ens bråkdelen av de problem som finns i t ex Afrika. Cancerforskningen kan heller inte få för mycket pengar.

 

Slår vi ihop allt som vi svenskar anser vara rättigheter, behjärtansvärda ändamål och verksamheter som ska finansieras via skattsedeln så överstiger det vår BNP. Den vägen är inte möjlig att gå. Låter vi däremot folk själva avgöra vad de vill skänka sina pengar till, får vi en fördelning av resurser till olika verksamheter som ligger helt i linje med folkets vilja och förmåga att betala.

 

Sedan håller jag med om att det gått inflation i galor, men de går ju faktiskt att undvika.

[Nils Holmlöv]

Hur skiljer sig dessa två alternativ sig åt för den som är rik?

 

Är vi beredda att betala för en solidariskt finansierad sjukvård där vi gemensamt betalar även för de riktigt dyra behandlingarna i miljonklassen eller skall var och en ta privata sjukförsäkringar alternativt stå för kostnaden själv.

 

Drabbas man av något riktigt allvarligt med egenfinansierad sjukvård så kan en stor förmögenhet fort krympa ihop till ingenting. Tänk bara vad dyrt det är att gå till tandläkeren.

 

Och hur gör vi med dem som är så sjuka att de inte får teckna någon privat sjukförsäkring? Skall sjukförsäkringar och sjukvård bara vara till for de som är friska?

För den som är rik spelar det ingen roll. Men fler skulle förmodligen ha råd med en försäkring än med specialistvård i utlandet. Med politiska prioriteringar får helt enkelt färre svenskar möjlighet till vård av sådant som politikerna inte anser vara prioriterat.

 

Med försäkringar (som ofta ingår som en del av lönepaket) betalar vi också gemensamt, dock via försäkringen och inte via skattsedeln. Jag säger inte att det ena eller det andra är bättre, men det gör du, så det vore kul att höra din motivering.

 

Att den som redan är sjuk inte får teckna en försäkring är inte konstigare än att det inte går att teckna en hemförsäkring för en villa som brunnit ned.

[Nils Holmlöv]

Jag kanske bör tillägga att jag för några år sedan sålde en programvara till sjukhusen i västra Sverige som användes för bl a uppföljning av sjukvårdskostnader. Det visade sig att det var oerhört svårt att göra en budget över kostnaderna. En enskild patient med en svår sjukdom kunde kräva så mycket specialistvård att det var smått otroligt.

 

Hade det varit en dator eller bil så hade man helt enkelt konstaterat att det lönar sig inte att laga. Med människor så får man ju ta lite andra hänsyn. Därför är det fel att tillämpa krassa företagsekonomiska principer på sjukvården.

Det är kanske omöjigt att budgetera vårdkostnaden för person X, men det går att med ett visst mått av sannolikhet räkna på vårdkostnaderna för 100 000 personer. Helt rätt går det inte att få budgeten, men det går nog att räkna på hur många som kommer att bryta benet, få hjärtattack, diskbråck, magsår, cancer et c.

 

Problemet i USA är vad jag förstått inte att få sjukhusen att gå ihop, utan att kostnaderna för vården är så höga. Det i sin tur beror på att ingen läkare i USA kan praktisera utan att ha en försäkring mot stämningar för "malpractice", svindyra försäkringar som (naturligtvis) i sista hand betalas av vårdtagarna. Kort sagt, USAs stämningskultur är en starkt bidragande orsak till de höga sjukvårdskostnaderna i USA.

 

Märk väl, jag förordar inte att vi går över till ett system som det vi ser i USA. Det jag däremot vänder mig mot är den blinda tron på att skattefinansiering är den enda vägen och att landstingen är de enda som kan driva sjukhus. Hade vi haft den mest kostnadseffektiva och bästa vården i världen hade jag förstått det resonemanget. Men det finns bättre vård på många ställen i världen, och det finns mer kostnadseffektiv vård, och det finns ställen i världen där vårdköerna är kortare. Eftersom vi har högst skatter i världen (eller näst högst) kan man också sluta sig till att detta går att uppnå med lägre skatter - så varför inte diskutera hur de lyckas med det?

[peth]

Eftersom, det samhällsekonomiskt, sett inte spelar någon roll hur sjukvården betalas så ser jag helst att all sjukvård är skattefinansierad, jag vill inte att min hälsa skall vara beroende av almossor.

 

P.S. Vill bara knyta an till det tråden egentligen handlade om genom att säga att mcDonalds nya storburgare inte smakade ett jota, ytterligare en "barnburgare" utan smak, sådeså.

[peth]

Det jag däremot vänder mig mot är den blinda tron på att skattefinansiering är den enda vägen och att landstingen är de enda som kan driva sjukhus. Hade vi haft den mest kostnadseffektiva och bästa vården i världen hade jag förstått det resonemanget. Men det finns bättre vård på många ställen i världen, och det finns mer kostnadseffektiv vård, och det finns ställen i världen där vårdköerna är kortare. Eftersom vi har högst skatter i världen (eller näst högst) kan man också sluta sig till att detta går att uppnå med lägre skatter - så varför inte diskutera hur de lyckas med det?

Cuba har en väldigt bra sjukvård, bl.a. så är barnadödlighetstalen bland de lägsta i världen, rätta mig om jag har fel men inte finns det väl privata alternativ till den statliga sjukvården på Cuba?

 

Nu säger jag inte att Cubas modell är den rätta, även fast det är coolt med bilar från 69 och salsa, men den är ett bevis på att skattefinansierad sjukvård faktiskt kan funka.

[palegolas]

Debatt.. debatt.. underbart