Just nu i M3-nätverket
Gå till innehåll
Axelman

Vad jag gör idag-tråden

Rekommendera Poster

Har precis installera ytterligare en skräpblockerare för Safari.
Kan verka tokigt men det funkar! Snabbt som tusan dessutom! :nerd:

 

safariblock.png

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
26 minuter sedan, mikaellq säger:

Har precis installera ytterligare en skräpblockerare för Safari.
Kan verka tokigt men det funkar! Snabbt som tusan dessutom! :nerd:

 

safariblock.png

Batteriet tar inte stryk av att flera appar ropar efter samma åtgärder om vartannat hela tiden? :fundersam:

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
Postad (redigerade)

Jag använder bara Purify (Adguard pro använder jag bara till Chrome via ”VPN”). I mitt WiFi-nät hemma (Minmini) har jag 1.1.1.1 och 1.0.0.1 som DNS och utanför det nätet kör jag 14-appen på Iphone (när jag inte använder Chrome).

 

purify.thumb.png.a45121e37edc2c713aef3f271b2553c3.png

1.1.1.1.thumb.png.ec44bda10083c1ecd318fdac250ab668.png

Redigerad av Alix

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
36 minuter sedan, Alix säger:

Batteriet tar inte stryk av att flera appar ropar efter samma åtgärder om vartannat hela tiden? :fundersam:

Jag tror att det är tvärsom så att Safari signalerar att ett objekt ska hämtas och ritas ut. Om den redan blockerats så händer ingenting. Snarare att jag tror att några av blockerarna inget gör på en del sidor. Jag tycker snarare att det påverkar Safaris batteriätande positivt.

Detta är en av skälen till att strunta i andra webbläsare i iOS. Blixtrande snabbt blir det dessutom. Du skulle häpna över hur mycket mobildata skräpet äter upp.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Mitt sommarprojekt har ju varit (och är) att läsa in mig på Apollo-projektet och månlandningarna. Jag har samlat på mig litet information om datorerna ombord på rymdkapseln och månlandaren. Håll tillgodo. :)

 

I början av 60-talet när Apollo-projektet startade så insåg NASA att de behöver en dator för att styra kommandomodulen och en annan för att styra månlandaren. På den tiden byggdes datorer antingen av elektronrör eller enskilda transistorer och fyllde ett helt rum.


Uppdraget att konstruera dessa datorer gick till MIT, Massachusetts Institute of Technology. De fick frågan av NASA hur stort utrymme de behövde och MIT svarade ”en kubikfot” utan att egentligen veta om det skulle gå. Under utvecklingen så kom NASA på att datorn skulle kunna göra mer och mer (bland annat vara autopilot), så MIT ångrade att de inte drog till med två kubikfot.


MIT insåg att de måste bygga datorn av integrerade kretsar i stället för enskilda transistorer. Men integrerade kretsar var ännu i sin linda och det var ingen som kunde leverera dessa med tillräcklig tillförlitlighet. NASA köpte en miljon integrerade kretsar mellan 1962 och 1967 för att tillverkarna skulle förbättra tillverkningsprocessen för integrerade kretsar. Till sist så var det Fairchild Semiconductor som levererade kretsarna med 3-ingångars NOR-grindar. Dessa har fördelen att de kan byggas ihop till andra typer av grindar.


NASA tyckte att det skulle vara likadana datorer i kommandomodulen och i månlandaren, så att MIT skulle slippa utveckla två olika datorer. Till slut så lyckades MIT få ner storleken till den utlovade kubikfoten.

 

Vad gäller programvara så var det så på den tiden att datorerna (normalt sett) bara kunde köra ett program i taget och nästa program fick vackert vänta tills det föregående hade kört klart. Därför engagerades en matematiker som hette Hal Laning. Han hade varit drivande bakom det som skulle bli programspråket FORTRAN och uppfunnit en dator där sju program kunde köra till synes samtidigt. Ett programs information sparades undan tills det blev dess tur att köra igen. Det kallas (numera) för Time-Sharing och förfinades under Apollo-projektet. Lanings design hade dessutom fördelen att de olika programmen kunde tilldelas olika prioriteter så de viktigaste kördes i första hand. Datorn kunde hantera så kallades avbrott (interrupt) och ta hand om extern kommunikation. Till sist så kunde datorn, om den blev överbelastad, slänga ut programkön och direkt starta om med programmet med högst prioritet. Programmen skrevs i assembler och måste vara små och resurssnåla. Som mest hade man över 350 heltidsprogrammerare (1968).

 

Den här datorn kunde redan på den tiden (nästan) allt som en modern dator kan, men den hade inte mycket kapacitet jämfört med senare datorer. Det var en 16-bitarsdator och man använde ”ord” på den tiden, ”byte” användes inte. Datorn hade 36864 ord ROM och 2048 ord RAM. (Alltså motsvarande 72kB respektive 4kB). Klockfrekvensen var en 4-fasig klocka på 1,024 MHz.

 

Som redan nämnts så kunde datorn själv återhämta sig vid överbelastning. Det behövde den göra fem gånger under Apollo 11:s nedfärd mot månytan. Datorn skulle vara 85% belastad var det tänkt. Men de hade både landningsradarn och dockningsradarn påslagna. Landningsradarn behövdes ju av uppenbara skäl, och dockningsradarn var påslagen som beredskap ifall de behövde avbryta landningen. Dessa båda radars kunde tillsammans generera så många interrupt att de återstående 15% kapacitet helt enkelt åts upp. Under Apollo 12 och senare så var dockningsradarn avstängd under nerfärden och man hade inga fler problem med datorn.

 

För att hålla kontakt med rymdkapseln och månlandaren så måste NASA ha tre radioteleskop utplacerade runt jorden. Jorden roterar ju, så de måste vara på olika kontinenter, cirka 120 grader från varandra. De fanns i Kalifornien, Spanien och Australien. Dessa radioteleskop var förbundna med rymdkontrollen i Houston, Texas, med analoga ljudkanaler och en ”High Speed Data Link”. Den var på 2400 baud (bits per sekund).
 

  • Gilla 5
  • Tack 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
14 timmar sedan, mikaellq säger:

Har precis installera ytterligare en skräpblockerare för Safari.
Kan verka tokigt men det funkar! Snabbt som tusan dessutom! :nerd:

 

safariblock.png

Nördiga jag kom på det uppenbara, att Safari i min Mac skulle även den må bra av tuffare blockering av skräpet på nätet. Men eftersom min Mac stort sett alltid använder WiFi så räcker det nog med Wipr och AdBlock (plus AdGuards DNS). :nerd:


Wipr längst ner är en gammal gratisversion som jag inte orkat avinstallera och den översta AdBlock står enbart för ikonen jämte adressfältet så den har jag ingen nytta av.

 

macsafariblock190820.png

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Har inhandlat en cykelpump av lite kraftigare slag.
Damen i affären pratade om 8 bar som lämpligt lufttryck i däcken men mätarn visade sig vara så opålitlig med sitt flaxande att jag fick gå på känn, känna när däcket var stenhårt helt enkelt.
 

IMG_2474.jpg

IMG_2472.jpg

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Den övre är med handkraft

  • Gilla 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
9 minuter sedan, ronny säger:

Den övre är med handkraft

Båda. Jag tycker det ska räcka för att hålla däcken hårda.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
17 minuter sedan, mikaellq säger:

Har inhandlat en cykelpump av lite kraftigare slag.
Damen i affären pratade om 8 bar som lämpligt lufttryck i däcken men mätarn visade sig vara så opålitlig med sitt flaxande att jag fick gå på känn, känna när däcket var stenhårt helt enkelt.

8 bar är för mycket som jag ser det. Du är ingen racercyklist av bilden att döma. Själv brukar jag ha ca 4-5 bar. Lagom för en herrcykel där man skrider fram moget och i majestät.

 

dancing_banana.gif~c200.gif

  • Tack 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
53 minuter sedan, Axelman säger:

8 bar är för mycket som jag ser det. Du är ingen racercyklist av bilden att döma. Själv brukar jag ha ca 4-5 bar. Lagom för en herrcykel där man skrider fram moget och i majestät.

 

dancing_banana.gif~c200.gif

Låter vettigt. De dryga 6 bar är STENHÅRT! Nog onödigt. :ThumbsUp:

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Får lättare punktering om jag pumpar upp däcken för hårt. 

  • Gilla 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Mår gött igen, var och tog bort stygn idag efter en mindre operation.

Gott o kunna röra högerarmen obehindrat.

  • Gilla 2

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
1 timme sedan, iMarc säger:

Får lättare punktering om jag pumpar upp däcken för hårt. 

Kanske det är så. Jag ska lyda Axelmannens råd och försöka få i 4-5 bar.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
2 timmar sedan, iMarc säger:

Får lättare punktering om jag pumpar upp däcken för hårt. 

Du kan även få sämre vägegenskaper.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
5 minuter sedan, BjornS säger:

Du kan även få sämre vägegenskaper.

Är det sämre när man åker över mindre gupp?

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

lufttryck_cykeldack.jpg

 

Det står på däcket vilket lufttryck däcket ska ha i bar/PSI. Det är vanligtvis ett intervall, och man kan välja mellan komfort och ”bränsleekonomi”. :D 

  • Tack 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
36 minuter sedan, BjornS säger:

Du kan även få sämre vägegenskaper.

Så det också! Inte bara cykeln alltså! :fundersam:

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
Postad (redigerade)
10 minuter sedan, Alix säger:

lufttryck_cykeldack.jpg

 

Det står på däcket vilket lufttryck däcket ska ha i bar/PSI. Det är vanligtvis ett intervall, och man kan välja mellan komfort och ”bränsleekonomi”. :D 

Kan du utveckla temat bränsleekonomi på cykel. :nerd: Trodde det handlade om komfort eller prostatakross.:lol:

Redigerad av Axelman
  • Haha 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Ja. Jag har också saknat er i sommar. B)

  • Tack 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
23 minuter sedan, Alix säger:

lufttryck_cykeldack.jpg

 

Det står på däcket vilket lufttryck däcket ska ha i bar/PSI. Det är vanligtvis ett intervall, och man kan välja mellan komfort och ”bränsleekonomi”. :D 

Du har en sådan förmåga med orden ibland... Jag lutar nog mer åt "bränsleekonomi" som tog ut mig på en cykelsemester för ett antal år sedan med för dåligt pumpade däck. Aldrig mer! :) 

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
46 minuter sedan, Axelman säger:

Kan du utveckla temat bränsleekonomi på cykel. :nerd: Trodde det handlade om komfort eller prostatakross.:lol:

Kul! :shifty:

 

42 minuter sedan, Axelman säger:

Ja. Jag har också saknat er i sommar. B)

:pusspadig:

 

31 minuter sedan, mikaellq säger:

Du har en sådan förmåga med orden ibland... Jag lutar nog mer åt "bränsleekonomi" som tog ut mig på en cykelsemester för ett antal år sedan med för dåligt pumpade däck. Aldrig mer! :) 

Ingen komfort? ;) 

  • Haha 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
2019-08-19 på 21:27, Telly82 säger:

Mitt sommarprojekt har ju varit (och är) att läsa in mig på Apollo-projektet och månlandningarna. Jag har samlat på mig litet information om datorerna ombord på rymdkapseln och månlandaren. Håll tillgodo. :)

 

I början av 60-talet när Apollo-projektet startade så insåg NASA att de behöver en dator för att styra kommandomodulen och en annan för att styra månlandaren. På den tiden byggdes datorer antingen av elektronrör eller enskilda transistorer och fyllde ett helt rum.


Uppdraget att konstruera dessa datorer gick till MIT, Massachusetts Institute of Technology. De fick frågan av NASA hur stort utrymme de behövde och MIT svarade ”en kubikfot” utan att egentligen veta om det skulle gå. Under utvecklingen så kom NASA på att datorn skulle kunna göra mer och mer (bland annat vara autopilot), så MIT ångrade att de inte drog till med två kubikfot.


MIT insåg att de måste bygga datorn av integrerade kretsar i stället för enskilda transistorer. Men integrerade kretsar var ännu i sin linda och det var ingen som kunde leverera dessa med tillräcklig tillförlitlighet. NASA köpte en miljon integrerade kretsar mellan 1962 och 1967 för att tillverkarna skulle förbättra tillverkningsprocessen för integrerade kretsar. Till sist så var det Fairchild Semiconductor som levererade kretsarna med 3-ingångars NOR-grindar. Dessa har fördelen att de kan byggas ihop till andra typer av grindar.


NASA tyckte att det skulle vara likadana datorer i kommandomodulen och i månlandaren, så att MIT skulle slippa utveckla två olika datorer. Till slut så lyckades MIT få ner storleken till den utlovade kubikfoten.

 

Vad gäller programvara så var det så på den tiden att datorerna (normalt sett) bara kunde köra ett program i taget och nästa program fick vackert vänta tills det föregående hade kört klart. Därför engagerades en matematiker som hette Hal Laning. Han hade varit drivande bakom det som skulle bli programspråket FORTRAN och uppfunnit en dator där sju program kunde köra till synes samtidigt. Ett programs information sparades undan tills det blev dess tur att köra igen. Det kallas (numera) för Time-Sharing och förfinades under Apollo-projektet. Lanings design hade dessutom fördelen att de olika programmen kunde tilldelas olika prioriteter så de viktigaste kördes i första hand. Datorn kunde hantera så kallades avbrott (interrupt) och ta hand om extern kommunikation. Till sist så kunde datorn, om den blev överbelastad, slänga ut programkön och direkt starta om med programmet med högst prioritet. Programmen skrevs i assembler och måste vara små och resurssnåla. Som mest hade man över 350 heltidsprogrammerare (1968).

 

Den här datorn kunde redan på den tiden (nästan) allt som en modern dator kan, men den hade inte mycket kapacitet jämfört med senare datorer. Det var en 16-bitarsdator och man använde ”ord” på den tiden, ”byte” användes inte. Datorn hade 36864 ord ROM och 2048 ord RAM. (Alltså motsvarande 72kB respektive 4kB). Klockfrekvensen var en 4-fasig klocka på 1,024 MHz.

 

Som redan nämnts så kunde datorn själv återhämta sig vid överbelastning. Det behövde den göra fem gånger under Apollo 11:s nedfärd mot månytan. Datorn skulle vara 85% belastad var det tänkt. Men de hade både landningsradarn och dockningsradarn påslagna. Landningsradarn behövdes ju av uppenbara skäl, och dockningsradarn var påslagen som beredskap ifall de behövde avbryta landningen. Dessa båda radars kunde tillsammans generera så många interrupt att de återstående 15% kapacitet helt enkelt åts upp. Under Apollo 12 och senare så var dockningsradarn avstängd under nerfärden och man hade inga fler problem med datorn.

 

För att hålla kontakt med rymdkapseln och månlandaren så måste NASA ha tre radioteleskop utplacerade runt jorden. Jorden roterar ju, så de måste vara på olika kontinenter, cirka 120 grader från varandra. De fanns i Kalifornien, Spanien och Australien. Dessa radioteleskop var förbundna med rymdkontrollen i Houston, Texas, med analoga ljudkanaler och en ”High Speed Data Link”. Den var på 2400 baud (bits per sekund).
 

Det låter onödigt komplext att kunna köra flera program samtidigt, kunde de inte kör "hitta till månen"-programmet först och sedan manuellt laddat in "landa på månen"-programmet? Känns som en sak mindre (av många) som kan gå fel.

 

Kommunikationen vid framtida rymdresor måste förenklas av att man idag relativt enkelt kan slänga upp ett antal satelliter runt jorden som kör någon internetliknande uppkoppling och till slut överför allt till motsvarande satelliter runt månen. Värre blir det nog om man ska bygga ett interplanetärt nätverk, ibland riskerar man (väl?) att ha Solen mellan Jorden och ex Mars? Ska man då länka via Venus?

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
7 timmar sedan, Mattiasgbg säger:

Det låter onödigt komplext att kunna köra flera program samtidigt, kunde de inte kör "hitta till månen"-programmet först och sedan manuellt laddat in "landa på månen"-programmet? Känns som en sak mindre (av många) som kan gå fel.

Just de programmen kördes inte på samma dator. Det första kördes i kommandomodulen och det andra i månlandaren.

"Laddat in" från vad då? Det fanns inga diskar eller liknande. Det enda sättet var att knappa in maskinkoden manuellt. Detta fick astronauterna göra med Apollo 13. Det tog flera timmar.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Bränsleekonomi på cykel... altså hur många mackor det går åt per mil vid olika däcktryck. :lol:

  • Gilla 1
  • Haha 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Skapa ett konto eller logga in för att kommentera

Du måste vara medlem för att kunna kommentera

Skapa ett konto

Skapa ett nytt konto på vårt forum. Det är lätt!

Registrera ett nytt konto

Logga in

Redan medlem? Logga in här.

Logga in nu



×
×
  • Skapa nytt...