Gå till innehåll
Just nu i M3-nätverket

Hur jag mår idag-tråden


Alix
 Share

Rekommendera Poster

Känns som att formsvackan lagt sig, känner mig istället pigg och alert. Har lust att göra grejer igen, och det var faktiskt länge sedan som det var så. Som det ska vara med andra ord.

 

Någon tandvärk har jag inte haft, men kommer på mig själv att jag ibland går och spänner mig i käkarna. Nu går det inte så långt som till "tandvärk" men blir liksom trött i käkarna.

 

Käkspändheten kommer framåt kvällen och ju mer jag tänker på det ju svårare blir det att slappna av. Då knyter jag näven mot underhakan och pressar uppåt och håller emot med underkäken så mycket det går. Håller några sekunder och slappnar av några sekunder, gör det några gånger och så släpper värken för en stund.

 

Ju mer aktiv jag är ju mindre ont i käkarna, att sitta i soffan hela kvällen är inte bra. Då sätter käkmusklerna igång och spänner. Bäst är att avleda med att göra något. Får inte tänka på det.

 

Tandvärken var helt klart stressrelaterad, det inser jag helt. Däremot det här med käkarna är det inte, såvitt jag kan förstå. Det är mer av en dålig vana eller olat, som jag fått för mig.

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Känns som att formsvackan lagt sig, känner mig istället pigg och alert. Har lust att göra grejer igen, och det var faktiskt länge sedan som det var så. Som det ska vara med andra ord.

 

Någon tandvärk har jag inte haft, men kommer på mig själv att jag ibland går och spänner mig i käkarna. Nu går det inte så långt som till "tandvärk" men blir liksom trött i käkarna.

 

Käkspändheten kommer framåt kvällen och ju mer jag tänker på det ju svårare blir det att slappna av. Då knyter jag näven mot underhakan och pressar uppåt och håller emot med underkäken så mycket det går. Håller några sekunder och slappnar av några sekunder, gör det några gånger och så släpper värken för en stund.

 

Ju mer aktiv jag är ju mindre ont i käkarna, att sitta i soffan hela kvällen är inte bra. Då sätter käkmusklerna igång och spänner. Bäst är att avleda med att göra något. Får inte tänka på det.

 

Tandvärken var helt klart stressrelaterad, det inser jag helt. Däremot det här med käkarna är det inte, såvitt jag kan förstå. Det är mer av en dålig vana eller olat, som jag fått för mig.

Jag har också haft problem med spända käkar och fick tipset att "låtsasgäspa" stort för att få musklerna mer avslappnade. Det funkar för stunden i alla fall. Kul att höra att du i övrigt mår bättre. :yeahbaby:

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Mina spänningsproblem släppte när jag fick en sömnmedicin som funkar för mig så jag får sova ordentligt och inte vaknar uppjagad och genomsvettig med sänglinnet i en enda hög i någon ände av sängen. Även blivit av med mitt "onda öra" på kuppen som hade ömmat sedan i januari/februari eller så.

 

Märker när jag sovit lite sämre eller är lite mer orolig/ångest någon dag att jag direkt känner av både örat och käkmuskulaturen.

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Ja och ja.

Kan det samvariera med högerhänthet? Har du någon vänsterhänt på den högra svärdsidan som inte har problem?

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

När man håller näsan precis ovanför vattenytan vad gäller irrationell ångest, oro, ängslan och sådant är det inget kul när man får rationell anledning till ångest et cetera. Det är nog mest därför jag inte längre är arbetsför. Minsta yttre skeende blir strået som knäcker kamelens rygg. Som igår kväll, när en välbekant hemorrojd ställde till akuta besvär. Jag blev tvungen att ta lugnande behovsmedicin och mår fortfarande skit. Tillvaron känns kass och jag kan inte utesluta att jag ska dö, det kanske är cancer nu... Blä... :deppig: Men, bara att ta nya tag och hoppas på det bästa. Idag vill jag gärna träffa min dotter, kanske vi kan ha picknick i solen. :)

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

När man håller näsan precis ovanför vattenytan vad gäller irrationell ångest, oro, ängslan och sådant är det inget kul när man får rationell anledning till ångest et cetera. Det är nog mest därför jag inte längre är arbetsför. Minsta yttre skeende blir strået som knäcker kamelens rygg. Som igår kväll, när en välbekant hemorrojd ställde till akuta besvär. Jag blev tvungen att ta lugnande behovsmedicin och mår fortfarande skit. Tillvaron känns kass och jag kan inte utesluta att jag ska dö, det kanske är cancer nu... Blä... :deppig: Men, bara att ta nya tag och hoppas på det bästa. Idag vill jag gärna träffa min dotter, kanske vi kan ha picknick i solen. :)

 

Ajdå, tyvärr är ju oron/ångesten inte rationell. Jag har tack och lov sluppit de det mesta av det hela den senaste tiden, men det är inte samma sak som att jag inte kommer bryta ihop i nästa stund och sedan måste kämpa hela dagen för att ens komma igenom den. Riktigt skit är det, bra ena stunden och nästa så vill man inget annat än att få klä sig i träfracken... :stjarnsmall:

 

Önskar dig all välgång tillsammans med dottern och hoppas att det blir så att ni får en underbar dag med solsken och picknick :kartjej:

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

jag kan inte utesluta att jag ska dö

En dag ska du dö. Alla andra dagar ska du det inte. :geros:

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Postad (redigerade)

Ajdå, tyvärr är ju oron/ångesten inte rationell. Jag har tack och lov sluppit de det mesta av det hela den senaste tiden, men det är inte samma sak som att jag inte kommer bryta ihop i nästa stund och sedan måste kämpa hela dagen för att ens komma igenom den. Riktigt skit är det, bra ena stunden och nästa så vill man inget annat än att få klä sig i träfracken... :stjarnsmall:

 

Önskar dig all välgång tillsammans med dottern och hoppas att det blir så att ni får en underbar dag med solsken och picknick :kartjej:

Det blir en promenad i solen i alla fall. :)

 

En dag ska du dö. Alla andra dagar ska du det inte. :geros:

Tack för upplysningen, jag har alltid undrat.

Redigerad av Alix
Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Kan det samvariera med högerhänthet? Har du någon vänsterhänt på den högra svärdsidan som inte har problem?

Misstänker att det handlar om en mindre lämplig konstruktion, en sorts missbildning ungefär. Tydligen kan ischiasnerven ta mer eller mindre lämpliga vägar.

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Det där är himla märkligt, DNA kan rita upp de olikaste människorna, med alla de utseenden och olika storlekar på det yttre som inre organ, allt ser olika ut från individ till individ, men nästan alltid så länge inget gått fel så ritar ändå DNA trots alla olikheter upp fungerande organ och fungerande blod- och nervbanor och skelettdelar, och dessutom allting passar perfekt ihop med varann, det hänger ihop! Helt otroligt.

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Misstänker att det handlar om en mindre lämplig konstruktion, en sorts missbildning ungefär. Tydligen kan ischiasnerven ta mer eller mindre lämpliga vägar.

Jaså? Det var värst. Jag antar att vi har två, och att den på vänster sida i ert fall har tagit rätt väg?

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Det där är himla märkligt, DNA kan rita upp de olikaste människorna, med alla de utseenden och olika storlekar på det yttre som inre organ, allt ser olika ut från individ till individ, men nästan alltid så länge inget gått fel så ritar ändå DNA trots alla olikheter upp fungerande organ och fungerande blod- och nervbanor och skelettdelar, och dessutom allting passar perfekt ihop med varann, det hänger ihop! Helt otroligt.

Dessvärre råkade jag googla på ett genetiskt syndrom och fick bland annat bildträffar på alla möjliga födslar (levande eller döda) där det hade gått oerhört fel. Exempel här och här (Pataus syndrom). Titta på egen risk. Jag drog slutsatsen att man säkert får vara ledsen om man får missfall, men att det hade varit värre om man inte hade fått det. Fast det har man självklart ingen anledning att tro. Man blir bara ledsen.

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Usch ja, blir svimfärdig av bilderna, ja det blir inte roligt när det går fel i DNA-maskineriet, man har en jädra tur att det mesta blev rätt, utom intelligensen förstås. Men förmodligen har sagorna om cykloper sitt ursprung i nåt sånt.

Undrar om vetenskapen vet hur moders-kroppen kan avgöra om fostret är okej byggt och slutför eller om det inte är okej och skall aborteras? (eller om det ligger hos fostret)

Retoriska frågor alltihop då det kanske är OT.

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Usch ja, blir svimfärdig av bilderna, ja det blir inte roligt när det går fel i DNA-maskineriet, man har en jädra tur att det mesta blev rätt, utom intelligensen förstås. Men förmodligen har sagorna om cykloper sitt ursprung i nåt sånt.

Undrar om vetenskapen vet hur moders-kroppen kan avgöra om fostret är okej byggt och slutför eller om det inte är okej och skall aborteras? (eller om det ligger hos fostret)

Retoriska frågor alltihop då det kanske är OT.

Intressant, dock. Jag vet inte svaren, tyvärr.
Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Ska inte säga att jag mår skit, men jag har en malande känsla i kroppen, oro, saknad, längtan, ja, en massa saker som kör igenom mig just nu.... suck :deppig:

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Ska inte säga att jag mår skit, men jag har en malande känsla i kroppen, oro, saknad, längtan, ja, en massa saker som kör igenom mig just nu.... suck :deppig:

Jag känner igen det där för egen del tyvärr. Det kan svänga snabbt också. Sol ena minuten, regn den andra. Just nu är jag mest supertrött. Men får ändå vänta någon timme att gå och lägga mig. Annars blir det knasigt med dygnsrytmen.
Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Jag känner igen det där för egen del tyvärr. Det kan svänga snabbt också. Sol ena minuten, regn den andra. Just nu är jag mest supertrött. Men får ändå vänta någon timme att gå och lägga mig. Annars blir det knasigt med dygnsrytmen.

 

Dito säger jag på det x2. Just nu så ökar det lavinartat, mest på grund av en enorm saknad av mitt ex. :bultandehjarta::oroligoledsen::bla: Övrig stress och oro gör att allt det kommer tillbaka :detvarintejag:

 

Precis som jag tidigare innan jag blev inlagd och fick hjälp när jag var tvungen att sitta uppe tills jag kraschade för att ångesten kom som ett brev på posten om jag försökte sova så måste jag också vara uppe några timmar till, för dygnsrytmens skull. Jag har ingen glädje av att vakna "mitt i natten" och vara klarvaken bara för att jag lägger mig tidigare, då är jag hellre vaken två-tre timmar till och stiger på på morgonen även om nuvarande dos jag har att sova på verkar ge lite längre och bättre sömn än vad jag tidigare har haft :crossfingers::nanakudde:

Redigerad av mattem
Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Jag är övertygad om att det gradvis kommer att bli bättre. Det gäller bara att försöka motstå impulser att göra yviga grejer, att bita ihop. Typ "Keep calm and carry on". Som engelsmännen uppmanades göra under andra världskriget. Men LÄTT är det inte.

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Typ "Keep calm and carry on". Som engelsmännen uppmanades göra under andra världskriget.

Har för mig att Churchill sa:

"If you are walking through hell, keep on walking."

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

If you are going through hell, keep on walking..... don't stop!

Redigerad av Axelman
Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Jaså? Det var värst. Jag antar att vi har två, och att den på vänster sida i ert fall har tagit rätt väg?

Om inte rätt väg, så en lämplig väg.

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Hade tänkt besöka min syster när hon fyller år, men hennes man vill hinna "städa", så det går inte... Hans motstånd har bidragit stort till att det har gått 2,5 år sedan vi träffades senast. Är deppig. :deppig:

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Hade tänkt besöka min syster när hon fyller år, men hennes man vill hinna "städa", så det går inte... Hans motstånd har bidragit stort till att det har gått 2,5 år sedan vi träffades senast. Är deppig. :deppig:

Bjud hem henne...?

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

 Share




×
×
  • Skapa nytt...