Hur jag mår idag-tråden

[mikaellq]

Jag hade problem med ett vänsterknä, och sökte vård för det. Sjukgymnasten konstaterade att jag själv bidrog till problemet eftersom jag försökte "skona" knät. Jag blev tillsagd att göra (måttligt) belastande övningar på just det knät och sedan alltid se till att belasta knät likvärdigt som det andra. Efter drygt ett halvår gav problemen i huvudsak med sig. Jag kan känna av knät lite grann, men inget som stör längre.

Jag tror inte heller jag på att vila sig bättre utan har varit aktiv på ett sätt som inte orsakat överdrivet obehag.

Jag har alltid haft ömma knän och det har kommit och gått likt säsongerna.

Nu kan jag rusa upp för trappor igen, två eller tre steg i taget, men tar det ändå lugnt och nöjer mig med att strunta i hissar.

Promenader har varit väldigt välgörande. Haltat lite i början men efter ~en kilometer inte känt av något.

[Axelman]

Jag har trappat ner mitt SSRI-preparat till ett minimum under flera månader och har inte tagit nåt på ett par dagar för jag ska sluta helt. Mår lite

[Alix]

Nej, det är ingen enkel sak att sluta med preparat som direkt eller indirekt manipulerar med hjärnans funktioner. Som tur är var dosen Lyrica inte särskilt hög, och jag tog den "bara" i ett halvår.

[Axelman]

Efter att ha snabbkollat Lyrican tror jag mina piller är rena sockerpillren i jämförelse.... Det är lite lustigt... när jag vrider snabbt på huvudet är det som om jag liksom är 2/10 sekund långsammare i förflyttningen.... sen tar det en halv sekund att liksom stabilisera. Jaja. Det är små bekymmer.

[Alix]

Alla reagerar vi olika på saker och ting och jag tycker det låter jobbigt som du har det. Förhoppningsvis ger det med sig snart.

[Alix]

Fick hjärtklappning när jag skulle gå till sängs, sedan ångest, så jag tog behovsmedicin, men kunde inte somna förrän efter tre någon gång. Vaknade som vanligt och har fått alldeles för lite sömn. Utsättningssymtom eller bara ångestsyndrom? Jag vet inte, men fy vad jag är less på det. Jag har haft trassel med Hallons 3G-abonnemang också, och surfar nu med mobilen (också Hallon) som hotspot. Jag klarar inte sådant trassel just nu. Idag är första dagen som sjukpensionär. Det börjar bra...

Redigerad 1 april, 2015 av Alix

[Axelman]

Alla reagerar vi olika på saker och ting och jag tycker det låter jobbigt som du har det. Förhoppningsvis ger det med sig snart.

Det är ingen fara. I stort sett tar det udden av den lilla kraft man har och "sockrar" med ett vagt blääää. Nemas problemas om man är pigg. Skulle nog inte ha märkt det förr. Men nu när man räknar halmstrån...... Räknar med att det dunstar bort inom någon dag.

[Matrix]

Utsättningssymptom?

http://survivingantidepressants.org/index.php?/topic/277-drugs-that-can-damage-your-ears/

[Axelman]

Utsättningssymptom?

http://survivingantidepressants.org/index.php?/topic/277-drugs-that-can-damage-your-ears/

VA!?

...

Skämt åsido så har jag haft mild tinnitus i många år så den är inte värre. Förutom när starkt stressande event infinner sig. Som HIFI-nörd lyssnar jag alltid efter hela nyansvidden och sakta har finliret avtagit med åldern något. Ingen skillnad efter lite piller.

Redigerad 1 april, 2015 av Axelman

[Alix]

Det blev en långpromenad med behovsmedicin i kroppen. Nu är jag människa igen, men suuupeeertrööttt...

[Axelman]

VAr i väg en kort runda och träffade lite folk. Nu sitter jag här och gungar på stolen och spelar på läppen.....

[mattem]

VAr i väg en kort runda och träffade lite folk. Nu sitter jag här och gungar på stolen och spelar på läppen.....

 

Då kan vi ta varandra i hand... mätaren i skallen är fortfarande nere på reserven och blinkar rött. Men jag har tur som har så förstående och kärleksfulla barn, även om de önskar att de både kunde få sova över här och bo här på heltid

 

Rast och vila på schemat nu, var på första besöket hos min "samtalskontakt" på Capio nere i Sjöbo samt pratat lite med min läkare så nu är sjukskrivningen förlängd till den 6/5 och som "mål" har vi satt upp att jag ska försöka på mina villkor besöka min arbetsplats två gånger i veckan, så om det så är att jag kommer dit och dricker en kopp kaffe så är det "bra nog" så att säga. Så formerna hur det ska kunna fungera ska jag prata med min chef om imorn eftermiddag. Ja, inte för att kan ställa några krav, men jag har lite funderingar och tankar som jag vill lyfta med honom oavsett...

 

Fick hem välkomstbrev från Hyresgästföreningen samt en tre månaders "bo-kvar"-försäkring, men den innehåll en himla massa inte, så jag tvivlar på att jag kan få ut något, men jag ska i alla fall ringa och höra imorn. Med lite tur, fritt fall och solsken i ryggen så kanske....

[Axelman]

 

Då kan vi ta varandra i hand... mätaren i skallen är fortfarande nere på reserven och blinkar rött. Men jag har tur som har så förstående och kärleksfulla barn, även om de önskar att de både kunde få sova över här och bo här på heltid

 

Rast och vila på schemat nu, var på första besöket hos min "samtalskontakt" på Capio nere i Sjöbo samt pratat lite med min läkare så nu är sjukskrivningen förlängd till den 6/5 och som "mål" har vi satt upp att jag ska försöka på mina villkor besöka min arbetsplats två gånger i veckan, så om det så är att jag kommer dit och dricker en kopp kaffe så är det "bra nog" så att säga. Så formerna hur det ska kunna fungera ska jag prata med min chef om imorn eftermiddag. Ja, inte för att kan ställa några krav, men jag har lite funderingar och tankar som jag vill lyfta med honom oavsett...

 

Tänk på att alla kontakter med huvudorsakerna till kollaps triggar stressen och bryter den goda läkande vilan. Hjärnan vill ha obruten vila. En minut räcker för att störa den obrutna vilan. Den är lika dyr som tio minuter eller en timme. Lura inte dig själv! Säg inte Ska-bara... eller "en liten stund gör inget".

Redigerad 1 april, 2015 av Axelman

[mattem]

Tänk på att alla kontakter med huvudorsakerna till kollaps triggar stressen och bryter den goda läkande vilan. Hjärnan vill ha obruten vila. En minut räcker för att störa den obrutna vilan. Den är lika dyr som tio minuter eller en timme. Lura inte dig själv! Säg inte Ska-bara... eller "en liten stund gör inget".

 

Nej... jag lovar att jag ska känna efter och lyssna på kropp och knopp. Att tänka ens tanken att jag på något sätt ska börja jobba än, är helt uteslutet enligt min läkare, men under helt otvungna former så kan det vara bra att närma sig arbetet också. Där finns många som jag gärna träffar och pratar med som ger mig välmående också, vilket inte heller ska underkattas. Precis som att jag känner att jag får igen så mycket av att umgås med mina barn, även om jag vet att jag inte kan ha dom varannan vecka än och att det lär dröja innan vi är tillbaka där, utan just nu så blir det några timmar då och då och både jag och dom uppskattar och mår bra av det. Sen har jag dagar av vila däremellan, av nöden tvungen. Jag kunde visst haft dom här varje dag denna veckan då de har påsklov men hur gärna både jag och dom hade önskat det hade det gett bakslag rent psykiskt, vilket varken dom eller jag vill. Så det blir till att ta det lugnt, en dag i taget och i vissa fall så handlar det om en timme i taget eller mindre...

[Alix]

Nej... jag lovar att jag ska känna efter och lyssna på kropp och knopp. Att tänka ens tanken att jag på något sätt ska börja jobba än, är helt uteslutet enligt min läkare, men under helt otvungna former så kan det vara bra att närma sig arbetet också. Där finns många som jag gärna träffar och pratar med som ger mig välmående också, vilket inte heller ska underkattas. Precis som att jag känner att jag får igen så mycket av att umgås med mina barn, även om jag vet att jag inte kan ha dom varannan vecka än och att det lär dröja innan vi är tillbaka där, utan just nu så blir det några timmar då och då och både jag och dom uppskattar och mår bra av det. Sen har jag dagar av vila däremellan, av nöden tvungen. Jag kunde visst haft dom här varje dag denna veckan då de har påsklov men hur gärna både jag och dom hade önskat det hade det gett bakslag rent psykiskt, vilket varken dom eller jag vill. Så det blir till att ta det lugnt, en dag i taget och i vissa fall så handlar det om en timme i taget eller mindre...

Du är en klok man.

[mattem]

Flyttat mitt inlägg med tillhörande svar som jag postat i fel avdelning till följd av ovan nämna skalle Mitt inlägg trodde jag att jag hade postat i "vad gör jag idag"-tråden och kunde inte förstå varför jag inte kunde hitta det där

[Alix]

Flyttat mitt inlägg med tillhörande svar som jag postat i fel avdelning till följd av ovan nämna skalle Mitt inlägg trodde jag att jag hade postat i "vad gör jag idag"-tråden och kunde inte förstå varför jag inte kunde hitta det där

Då skulle du ha sett min förvånade min när jag såg det inlägget i en annan tråd strax efter att jag hade sett det här...

[mikaellq]

Flyttat mitt inlägg med tillhörande svar som jag postat i fel avdelning till följd av ovan nämna skalle Mitt inlägg trodde jag att jag hade postat i "vad gör jag idag"-tråden och kunde inte förstå varför jag inte kunde hitta det där

Ok, det får gå för denna gången.

Mer seriöst, det är skönt när våra bekymmer inte är värre än så här.

(Mitt sätt att vara positiv på.)

[Axelman]

 

Nej... jag lovar att jag ska känna efter och lyssna på kropp och knopp. Att tänka ens tanken att jag på något sätt ska börja jobba än, är helt uteslutet enligt min läkare, men under helt otvungna former så kan det vara bra att närma sig arbetet också. Där finns många som jag gärna träffar och pratar med som ger mig välmående också, vilket inte heller ska underkattas. Precis som att jag känner att jag får igen så mycket av att umgås med mina barn, även om jag vet att jag inte kan ha dom varannan vecka än och att det lär dröja innan vi är tillbaka där, utan just nu så blir det några timmar då och då och både jag och dom uppskattar och mår bra av det. Sen har jag dagar av vila däremellan, av nöden tvungen. Jag kunde visst haft dom här varje dag denna veckan då de har påsklov men hur gärna både jag och dom hade önskat det hade det gett bakslag rent psykiskt, vilket varken dom eller jag vill. Så det blir till att ta det lugnt, en dag i taget och i vissa fall så handlar det om en timme i taget eller mindre...

Men det låter så smart och så bra med "att återföras till arbetsplatsen under ordnade förhållanden". Nu vet jag ju inte exakt din hela situation och vad som orsakat din tillfälliga svacka, men se till för allt i världen att du inte dansar omvänd jenka. Dvs ett steg framåt och två bakåt..... motiverat genom att "det är ju bara" ....... SKJUT BARA!!!! Mät av alla reaktioner minituiöst före under och efter för att se hur KROPPEN reagerar, inte ditt korkade förstånd som välvilligt slätar över och vill väl!!

[mikaellq]

Har klarat 9 set om sju repetitioner i varje med tre olika grepp, axelbrett, händer nästan ihop samt brett isär.

Självförtroendet växer med de fysiska framgångarna för jag inser att jag vinner en seger över mig själv nästan varje gång eftersom jag omedvetet kan vara mycket negativ mot mig själv. Jag är numera Terminator gjord av stål varje gång jag vill prestera.

 

Jag tror emellertid att de allt varmare, soligare tiderna har sin inverkan det också.

Hade våren varit en kvinna så hade jag kramat om henne.

[Alix]

Det låter lite som en besvärjelse, Axelman, och man vet ju, fast det är inte så lätt att följa det i praktiken. Man vill vara något annat än sin sjukdom. Igår tänkte jag flytta till Azorerna. Kanske skulle min psykiska ohälsa stanna i Sverige...

[Alix]

... Hade våren varit en kvinna så hade jag kramat om henne.

Hade våren varit en man hade jag kramat om honom... Fast det är ju våren inte, utan är...

 

[mikaellq]

Hade våren varit en man hade jag kramat om honom... Fast det är ju våren inte, utan är...

Vad är det då? En fe kanske? Ett väldigt trevligt sätt att se på våren, hursomhelst. Tänker spontant på alla sagor man läste som barn för en "hel evighet" sedan.

[Alix]

Vad är det då? En fe kanske? Ett väldigt trevligt sätt att se på våren, hursomhelst. Tänker spontant på alla sagor man läste som barn för en "hel evighet" sedan.

Det är gumman Tö som har städat bort vintern (kung Bore) för att välkomna prinsessan Vår, ur Elsa Beskows barnbok Olles skidfärd.

Redigerad 1 april, 2015 av Alix

[Axelman]

Det låter lite som en besvärjelse, Axelman, och man vet ju, fast det är inte så lätt att följa det i praktiken. Man vill vara något annat än sin sjukdom. Igår tänkte jag flytta till Azorerna. Kanske skulle min psykiska ohälsa stanna i Sverige...

Jag vill göra det övertydligt vad det är man ska titta på. Fast man VET så hoppar en massa kaniner runt inne i skallen och rör till det så man behöver få det man vet tillsagt skarpt och tydligt så man vaknar till och tar ( förhoppningsvis ) och gör det man ska. När man har teflon inne i skallen glider det man måste göra lite för lättvindigt över till att det löser sig...men det gör det inte av sig självt. Besvärjelse är det inte, snarare en spark i röven!!