Jump to content
Just nu i M3-nätverket

Tråden om samtalshygien ...


Balooba

Recommended Posts

Jag har funderat lite över varför det blir som det blir i engagerade trådar.

Jag vill genast nu framhålla att det jag säger inte på något sätt är ägnat att nedvärdera andra eller höja mig själv till något föredöme.

 

Jag har ju genom åren märkt att mitt eget sätt att formulera mig knappast går hem i alla läger. Somliga tror att jag är arg, andra läser in åsikter jag inte har och, som jag ser det, då fått en skev bild av mig som person.

 

Mitt sätt att skriva inkluderar att jag ofta försöker knorra till det med finurliga formuleringar där man inte alltid ser budskapet utan att kanske ha lite fantasi eller att det krävs lite mellanradernaläsning. Resultatet är att jag då tolkas bokstavligt vilket ibland är helt förödande.

Att leka med ord med dubbla betydelser är också frestande-

 

Och nu till funderingar om orsaker till att jag ideligen misstolkas, och det gäller ju också mellan andra på forumet.

 

Och än en gång, misstolka inte det som kommer nu!

 

Vad som framkommit i andra trådar så finns det här flera med bokstavsdiagnoser, ADHD och Asperger med flera. Som jag förstått det så är ett av tecknen för Asperger att man läser en text som den är skriven och saknar förmågan att tyda nyanser och undermeningar. Jag har även vid flera meningsutbyten märkt att jag trots att jag gett svar på en fråga så upprepas kravet på svar om och om igen. Och motsatsen, jag ställer en fråga och får aldrig något svar, ungefär som att mottagaren inte läst mitt inlägg eller inte uppfattar att jag ställt en fråga.

 

Sen har vi det här med humor. Vad som är roligt för en saknar poäng för en annan. Senast nu vid omdöpningen av politiktråden. För egen del försöker jag knorra till det med min egen hemsnickrade humor, men kan där det för mig borde vara helt uppenbart att det är skoj tas ordagrant på allvar.

 

Ett exempel: Under Olympiska spelen påstod jag att den som vann 100-metersloppet var den som bett bäst och mest till Gud. Som svar fick jag att det trodde vederbörande inte på, att det hade mer med träning och talang att göra. Och då helt seriöst!

Det finns många fler exempel, men sammantaget ovan, det är då inte lätt att göra sig förstådd.

 

Smilysar undviker jag för att det gödslas och missbrukas. Exempelvis säger man och menar något elakt men lägger sen till en leende smiley vilket då verkligen ger ett tvetydigt budskap.

Någon skriver en rolig historia och avslutar med en asgarvande smiley! För mig har det motsatt verkan, att det krävs en smiley för att tala om att historian var rolig och att man då bör skratta. Nästa steg är väl att göra en understrykning på poängen?

 

Detta var ett seriöst försök att se vad som skiljer resp förenar oss, några kanske efter detta diagnoserar mig med hela alfabetet?

 

Huj vad långt det blev, orkar inte korta ner det. Ni andra får gärna skriva lite kortare i stället?

Link to comment
Share on other sites

  • Replies 77
  • Created
  • Last Reply

Kan hålla med dig om det mesta du skrivit.

Sarkasm och ironi går inte hem här heller..vet inte om du skrev det, men nu är det gjort..

 

Mitt inlägg blev kort ;)

Link to comment
Share on other sites

Att leka med ord med dubbla betydelser är också frestande-

 

Smilysar undviker jag för att det gödslas och missbrukas. Exempelvis säger man och menar något elakt men lägger sen till en leende smiley vilket då verkligen ger ett tvetydigt budskap.

 

Du lyckas i alla fall motstå frestelsen. ;)

 

Till något allvarligare, känner igen mycket av det du säger men jag gillar smileys. Text är enkelmodalt och bilder hjälper till att nyansera det text.

Link to comment
Share on other sites

Smilysar undviker jag för att det gödslas och missbrukas. Exempelvis säger man och menar något elakt men lägger sen till en leende smiley vilket då verkligen ger ett tvetydigt budskap.

Någon skriver en rolig historia och avslutar med en asgarvande smiley! För mig har det motsatt verkan, att det krävs en smiley för att tala om att historian var rolig och att man då bör skratta. Nästa steg är väl att göra en understrykning på poängen?

 

Där har du kärnan i problemet. Föreställ dig ett samtal mellan två personer utan kroppsspråk eller ansiktsuttryck, och med helt monoton och känslobefriad röst. Hur tror du skämt och ironi skulle funka i ett sånt samtal? Text är just det - utan kroppsspråk, ansiktsuttryck och röstburna undertoner. Det är därför man har smileys. De fyller helt enkelt den funktionen i informell textbaserat kommunikation. I en miljö där de är vanligt förekommande och allmänt förväntade, upplevs det som konstigt när de uteblir. Då tolkas smiley-lösa inlägg lätt som allvarligare och argare än de avsågs vara.

 

En smiley är alltså inte en uppmaning till läsaren att vara på ett visst sätt (som man kan få intrycket av att du tror/menar med sista delen av det citerade ovan), utan ett sätt att förmedla hur den som skriver skulle sett ut (du förstår nog vad jag menar) om det hade varit ett samtal öga mot öga. Jag skrattar själv ofta när jag berättar nåt roligt, så därför förmedlar man lämpligen samma sak med hjälp av en smiley till läsaren. Om nu inte avsikten är att åstadkomma det man kallar för "deadpan" i den engelskspråkiga världen. Men då får man stå ut med att ofta bli missuppfattad. Det är ett val man gör.

 

Jag skulle vilja gå så långt som att säga att inlägg och kommunikation på informell nivå via nätet är ett helt eget språk, där smileys ingår som en fullvärdig del. Inte på rent torra och sakliga områden (såna diskussioner förekommer också på sina håll), men där miljön och samtalsämnena är som de är här. Att inte använda smileys på normalt vis skulle då kunna liknas vid ett talfel eller bristande språkkunskap.

Link to comment
Share on other sites

Där har du kärnan i problemet. Föreställ dig ett samtal mellan två personer utan kroppsspråk eller ansiktsuttryck, och med helt monoton och känslobefriad röst. Hur tror du skämt och ironi skulle funka i ett sånt samtal? Text är just det - utan kroppsspråk, ansiktsuttryck och röstburna undertoner. Det är därför man har smileys. De fyller helt enkelt den funktionen i informell textbaserat kommunikation. I en miljö där de är vanligt förekommande och allmänt förväntade, upplevs det som konstigt när de uteblir. Då tolkas smiley-lösa inlägg lätt som allvarligare och argare än de avsågs vara.

 

En smiley är alltså inte en uppmaning till läsaren att vara på ett visst sätt (som man kan få intrycket av att du tror/menar med sista delen av det citerade ovan), utan ett sätt att förmedla hur den som skriver skulle sett ut (du förstår nog vad jag menar) om det hade varit ett samtal öga mot öga. Jag skrattar själv ofta när jag berättar nåt roligt, så därför förmedlar man lämpligen samma sak med hjälp av en smiley till läsaren. Om nu inte avsikten är att åstadkomma det man kallar för "deadpan" i den engelskspråkiga världen. Men då får man stå ut med att ofta bli missuppfattad. Det är ett val man gör.

 

Jag skulle vilja gå så långt som att säga att inlägg och kommunikation på informell nivå via nätet är ett helt eget språk, där smileys ingår som en fullvärdig del. Inte på rent torra och sakliga områden (såna diskussioner förekommer också på sina håll), men där miljön och samtalsämnena är som de är här. Att inte använda smileys på normalt vis skulle då kunna liknas vid ett talfel eller bristande språkkunskap.

 

Jag föstår vad du menar och jag inser också att det kan brista i kommunikation utan smilysar, men om jag läser en bok eller en artikel så finns det ju alltid undertoner och metaforer som kräver fantasi och eftertänksamhet vid tolkningen, utan att för den skull använda sig av smilysar, det blir på något sätt övetydligt och förtar nöjet att själv hitta trådens tråd.

Men det är klart, att har man någon bokstavsdiagnos som gör att man saknar denna förmåga då kanske smilysarna fyller en funktion.

Får väl fundera på saken, det är ju inte kul att ideligen uppfattas som buse när avsikten är den motsatta.

Link to comment
Share on other sites

Guest Lurifax

Vissa retar alltid upp sig på saker. Är man språkpolis, då läser man en bok för att leta fel, i stället för att läsa boken. Hur roligt är det att läsa välskrivna urtråkiga promemoreror. Gäsp.

 

Balooba måste må riktigt illa, när han flera gånger de senaste åren läst att svenska barn har de sämsta skriv och mattekunskaperna i hela EU.

 

Vi måste väl ta hänsyn till vilken mötesplats detta macforum är. Vill Balooba med detta inlägg visa upp att han är av bättre börd än vi vanliga "svenssons"

 

I båtklubben hade vi en bokmal som jobbat hela sitt liv på ett bibliotek. Hjälp vad tråkig han var.

Halva nöjet är inlägg med ironi och humor utan att förstöra trådarna och i den tråkiga värld vi lever i, behöver man få upp mungiporna ibland.

 

Alf Henriksson sålde massor av böcker och var älskad av alla för att han lindade in sina berättelser i sarkasm, ironi och humor. Han gjorde även en dikt om Jävlar så att det lät lyriskt.

Att fula och runda ord inte passar, det vet vi, men för övrigt har jag inte sett något anmärkningsvärt på inlägg här i forumet som är mer stötande än att det är rumsrent i ett sketet macforum.

 

Härom dagen hörde jag någonstans, inte här i forumet, att fint folk dom som är bättre än vi andra, gör två mellanslag mellan orden.

Här ett exempel: Jag testar om det ser häftigare ut med dubbla mellanslag, men det tycker jag inte . Hur många gör dubbla mellanslag. Berätta.

:)

Link to comment
Share on other sites

Vissa retar alltid upp sig på saker. Är man språkpolis, då läser man en bok för att leta fel, i stället för att läsa boken. Hur roligt är det att läsa välskrivna urtråkiga promemoreror. Gäsp.

 

Balooba måste må riktigt illa, när han flera gånger de senaste åren läst att svenska barn har de sämsta skriv och mattekunskaperna i hela EU.

 

Vi måste väl ta hänsyn till vilken mötesplats detta macforum är. Vill Balooba med detta inlägg visa upp att han är av bättre börd än vi vanliga "svenssons"

 

I båtklubben hade vi en bokmal som jobbat hela sitt liv på ett bibliotek. Hjälp vad tråkig han var.

Halva nöjet är inlägg med ironi och humor utan att förstöra trådarna och i den tråkiga värld vi lever i, behöver man få upp mungiporna ibland.

 

Alf Henriksson sålde massor av böcker och var älskad av alla för att han lindade in sina berättelser i sarkasm, ironi och humor. Han gjorde även en dikt om Jävlar så att det lät lyriskt.

Att fula och runda ord inte passar, det vet vi, men för övrigt har jag inte sett något anmärkningsvärt på inlägg här i forumet som är mer stötande än att det är rumsrent i ett sketet macforum.

 

Härom dagen hörde jag någonstans, inte här i forumet, att fint folk dom som är bättre än vi andra, gör två mellanslag mellan orden.

Här ett exempel: Jag testar om det ser häftigare ut med dubbla mellanslag, men det tycker jag inte . Hur många gör dubbla mellanslag. Berätta.

:)

 

Som sagt.

Du förstod inte hans inlägg

Link to comment
Share on other sites

Jag föstår vad du menar och jag inser också att det kan brista i kommunikation utan smilysar, men om jag läser en bok eller en artikel så finns det ju alltid undertoner och metaforer som kräver fantasi och eftertänksamhet vid tolkningen, utan att för den skull använda sig av smilysar, det blir på något sätt övetydligt och förtar nöjet att själv hitta trådens tråd.

Men det är klart, att har man någon bokstavsdiagnos som gör att man saknar denna förmåga då kanske smilysarna fyller en funktion.

Får väl fundera på saken, det är ju inte kul att ideligen uppfattas som buse när avsikten är den motsatta.

 

Det har inget med bokstavsdiagnoser att göra. Att säga så är som att säga att personer med såna diagnoser inte skulle kunna uppskatta eller förstå såna böcker eller artiklar som du nämner. Ett fåtal kanske saknar den förmågan, men de allra flesta har inte det problemet.

 

Det är heller inte jämförbart eftersom olika former av kommunikation kräver olika saker av deltagarna och ger olika förväntningar på hur kommunikationen ska vara uppbyggd. Det vi gör här kan närmast jämföras med ett antal bekanta som sitter vid ett långbord och samtalar. I ett sånt samtal ser vi det som självklart att det även ingår ansiktsuttryck, kroppsspråk, tonfall och röstläge förutom själva orden. Samma sak gäller här, men då i form av smileys. Eftersom den förväntningen finns hos läsaren, så riskerar man att budskapet feltolkas när man undviker att använda smileys. Jämför med långbordssamtalet, där det motsvarande skulle vara ett gäng som sitter orörliga och pratar monotont. Hur givande skulle det vara?

Link to comment
Share on other sites

Vissa retar alltid upp sig på saker. Är man språkpolis, då läser man en bok för att leta fel, i stället för att läsa boken. Hur roligt är det att läsa välskrivna urtråkiga promemoreror. Gäsp.

 

Balooba måste må riktigt illa, när han flera gånger de senaste åren läst att svenska barn har de sämsta skriv och mattekunskaperna i hela EU.

 

Vi måste väl ta hänsyn till vilken mötesplats detta macforum är. Vill Balooba med detta inlägg visa upp att han är av bättre börd än vi vanliga "svenssons"

 

I båtklubben hade vi en bokmal som jobbat hela sitt liv på ett bibliotek. Hjälp vad tråkig han var.

Halva nöjet är inlägg med ironi och humor utan att förstöra trådarna och i den tråkiga värld vi lever i, behöver man få upp mungiporna ibland.

 

Alf Henriksson sålde massor av böcker och var älskad av alla för att han lindade in sina berättelser i sarkasm, ironi och humor. Han gjorde även en dikt om Jävlar så att det lät lyriskt.

Att fula och runda ord inte passar, det vet vi, men för övrigt har jag inte sett något anmärkningsvärt på inlägg här i forumet som är mer stötande än att det är rumsrent i ett sketet macforum.

 

Härom dagen hörde jag någonstans, inte här i forumet, att fint folk dom som är bättre än vi andra, gör två mellanslag mellan orden.

Här ett exempel: Jag testar om det ser häftigare ut med dubbla mellanslag, men det tycker jag inte . Hur många gör dubbla mellanslag. Berätta.

:)

 

Jaha, här har vi ett exempel när en läsare inte fattat ett jota av det jag försökt uttrycka. Är det fel på sändaren eller på mottagaren?

Du tolkar mig nästan precis tvärtom.

Precis som Poca även uttrycker och som fanns inlindat i mitt första inlägg så tillhör ironi och sarkasm ingredienser som många inte kan ta in, bl.a. var mitt exempel med 100-meterslöparna det.

 

Kan det vara så att det jag skrev feltolkas av dig och det du skrev feltolkas av mig. I vilket fall som helst blev det ditt inlägg helt obegripligt sett utifrån det jag skrev, alltså ett perfekt exempel på hur knasig en kommunikation i skrift kan bli.

Link to comment
Share on other sites

Det har inget med bokstavsdiagnoser att göra. Att säga så är som att säga att personer med såna diagnoser inte skulle kunna uppskatta eller förstå såna böcker eller artiklar som du nämner. Ett fåtal kanske saknar den förmågan, men de allra flesta har inte det problemet.

 

Varför jag tog hypotesen med bokstavsdiagnosen var att det går det en film nu som bl.a. handlar om en kille med Asperger. Med anledning av denna film har det då gjorts reportage med flera som har Asperger och där drogs bl.a. upp just problemet med att många av dessa har problem att tolka text. Träning och eftertanke kunde mildra problemet, men i många fall var detta ett handikappande problem.

Därför uppstod tanken att detta kan vara ett bidrag till oredan som ofta uppstår i trådarna.

Det är möjligt att man med dessa ögon på problemet borde använda smilysar. :byrakrat:

Link to comment
Share on other sites

Ett annat problem med smilysar är att det kan skilja mellan den visuella upplevelsen av en smiley och dess "kod". Den som tolkar en smiley efter koden kan då få en helt annan uppfattning än den som går efter det visuella.

Link to comment
Share on other sites

Ett annat problem med smilysar är att det kan skilja mellan den visuella upplevelsen av en smiley och dess "kod". Den som tolkar en smiley efter koden kan då få en helt annan uppfattning än den som går efter det visuella.

 

Visst är det så. En smiley ingår i nätspråket, men precis som i talade språk så finns det dialekter och felanvändningar som kan ställa till det.

Link to comment
Share on other sites

Ett annat problem med smilysar är att det kan skilja mellan den visuella upplevelsen av en smiley och dess "kod". Den som tolkar en smiley efter koden kan då få en helt annan uppfattning än den som går efter det visuella.

 

é du go ällä?

änna tetigt va?

Link to comment
Share on other sites

é du go ällä?

änna tetigt va?

Men jag håller med honom om att missförstånden har varit så många genom åren man varit här & tjötat.

Vi är individer seru Poca, och våra förnimmelser av verkligheten kan vara så dramatiskt olika att det i praktiken är bortkastad tid att försöka kommunicera. Nu säger jag inte att det är så just oss emellan, bara att det förekommer att undertecknad träffat individer som det bara blir jobbigt att försöka göra sig förstådd hos.

 

Från kommunikationssvårigheter och kognitiva och perceptuella förnimmelser till personkemi, jag skulle tro baserat på ett tämligen långt liv med många både positiva och negativa erfarenheter att åtminstone över 90% av deltagarna här på forumet, som det går ann att umgås med här, skulle snabbt bli outhärdliga att umgås med i verkliga livet, för att än mer understryka hur olika vi kan vara och varför det inte är konstigt alls att det blir många missförstånd här. Det är bara väntat.

Link to comment
Share on other sites

Men det är klart, att har man någon bokstavsdiagnos som gör att man saknar denna förmåga då kanske smilysarna fyller en funktion.

Får väl fundera på saken, det är ju inte kul att ideligen uppfattas som buse när avsikten är den motsatta.

Jag har (mig veterligen, har iofs aldrig testat mig) någon bokstavskombination, jag har en högskoleutbildning, jag skrev 1,8 på högskoleprovet, jag har ett jobb där jag är van att ta in mycket information och omsätta detta till text. Jag har ändå ett antal tillfällen misstolkat det du skriver. Varför inte använda de tecken som finns till buds? På Internet är smileys lika vanliga som vissa bokstäver och skiljetecken i "vanlig" text.

Link to comment
Share on other sites

Men jag håller med honom om att missförstånden har varit så många genom åren man varit här & tjötat.

Vi är individer seru Poca, och våra förnimmelser av verkligheten kan vara så dramatiskt olika att det i praktiken är bortkastad tid att försöka kommunicera. Nu säger jag inte att det är så just oss emellan, bara att det förekommer att undertecknad träffat individer som det bara blir jobbigt att försöka göra sig förstådd hos.

 

Från kommunikationssvårigheter och kognitiva och perceptuella förnimmelser till personkemi, jag skulle tro baserat på ett tämligen långt liv med många både positiva och negativa erfarenheter att åtminstone över 90% av deltagarna här på forumet, som det går ann att umgås med här, skulle snabbt bli outhärdliga att umgås med i verkliga livet, för att än mer understryka hur olika vi kan vara och varför det inte är konstigt alls att det blir många missförstånd här. Det är bara väntat.

 

Är dock gla för att jag inte bor svalelag med er borgarbrackor ;)

Link to comment
Share on other sites

Jag har (mig veterligen, har iofs aldrig testat mig) någon bokstavskombination, jag har en högskoleutbildning, jag skrev 1,8 på högskoleprovet, jag har ett jobb där jag är van att ta in mycket information och omsätta detta till text. Jag har ändå ett antal tillfällen misstolkat det du skriver. Varför inte använda de tecken som finns till buds? På Internet är smileys lika vanliga som vissa bokstäver och skiljetecken i "vanlig" text.

 

Nja, funderar på det, men jag tycker att smileysar är ett torftigt och trubbigt tillbehör till språket. Språket i sig borde vara nock. Om jag nu inte kan göra mig förstådd så får jag väl förkovra mig i språklig pedagogik.

 

Men även med smileygödsel och utan mitt deltagande så går debatterna överstyr, och ersätts av invektiv. Vissa har jag märkt, att vid minsta tveksamhet, väljer den negativa tolkningen utan att väga de eventuella positiva.

 

Personligen skall jag tänka mer på detta, undantaget då i mitt trams med iMatte. Skulle nog se märkligt ut om vi plötsligt började med kramkram? :kramis:

Link to comment
Share on other sites

Personligen skall jag tänka mer på detta, undantaget då i mitt trams med iMatte. Skulle nog se märkligt ut om vi plötsligt började med kramkram? :kramis:

Nä, det skulle väl vara mysigt om du och iMatte kunde bli bästisar som alltid höll ihop :jultomte::whistling:

Link to comment
Share on other sites

Är dock gla för att jag inte bor svalelag med er borgarbrackor ;)

"Dela trappuppgång med de enkla stadsborna"... :)

Om jag och några till här skulle vara borgarbrackor (gammalt nedlåtande uttryck) så kanske jag kan kalla dig och många andra här för champagnesocialister? (Slå gärna upp dess betydelse) :P;)

Link to comment
Share on other sites

"Dela trappuppgång med de enkla stadsborna"... :)

Om jag och några till här skulle vara borgarbrackor (gammalt nedlåtande uttryck) så kanske jag kan kalla dig och många andra här för champagnesocialister? (Slå gärna upp dess betydelse) :P;)

Det är fult att räcka ut tungan åt folk, det är den smiley du använder mest, brukar du räcka ut tungan åt folk i verkligheten också? :)

Link to comment
Share on other sites

Det är fult att räcka ut tungan åt folk, det är den smiley du använder mest, brukar du räcka ut tungan åt folk i verkligheten också? :)

Ytterligare ett gott exempel på begränsningarna i textkommunikation och de enorma möjligheterna till missförstånd.

:P signalerar att jag bara vill retas lite. Inget att ta på större allvar alltså.

Link to comment
Share on other sites

Jag tror att en källa till oresonlighet och oreda är förutfattade meningar, det är iofs inget konstigt att man snart lär sig var folk är positionerade politiskt och humormässigt m m men jag tror att den hjälper till att förstöra stämningen om man inte har detta lite i baktanke, alltså vissa får lite extra skit för att vissa andra har en annan politisk syn och man läser in saker som inte alltid behöver vara där, t ex om nån annan skriver exakt samma sak som mikaeliq skulle göra kanske inte den bemöts alls på samma sätt som mikaeliq brukar/kan bli. Så inte alltid budskapet som är viktigast utan ibland även avsändaren, eller?

Link to comment
Share on other sites

Jag tror att en källa till oresonlighet och oreda är förutfattade meningar, det är iofs inget konstigt att man snart lär sig var folk är positionerade politiskt och humormässigt m m men jag tror att den hjälper till att förstöra stämningen om man inte har detta lite i baktanke, alltså vissa får lite extra skit för att vissa andra har en annan politisk syn och man läser in saker som inte alltid behöver vara där, t ex om nån annan skriver exakt samma sak som mikaeliq skulle göra kanske inte den bemöts alls på samma sätt som mikaeliq brukar/kan bli. Så inte alltid budskapet som är viktigast utan ibland även avsändaren, eller?

 

Men det borde ju inte gälla mig, jag är ju rik, trevlig, frisk och vacker och säger bara kloka saker och ändå har vissa en skev/negativ bild av mig? Märkligt!?

 

Förr så använde jag utropstecken ganska ofta, detta för att förstärka det jag tyckte var viktigt. Jag fick några PM om detta som menade att jag på det sättet, genom att använda utropstecken var aggressiv! Har slutat eller åtminstone reducerat användningen av utropstecken efter det!

 

För den som nu inte behärskar ironi och drift med sig själv och tror att jag nu förhäver mig i första stycket så har jag här några smileysar som kan placeras ut efter egen smak: :totaltgalen::stjarnsmall:

Link to comment
Share on other sites

Jo men flera har ju läst dina tidigare alster, därför beroende på om de gillar eller ogillar det fortsätter de färgas av det i dina kommande alster, att du är rik, trevlig, frisk å vacker framkommer ju inte i texten direkt, eller?

Link to comment
Share on other sites

Jo men flera har ju läst dina tidigare alster, därför beroende på om de gillar eller ogillar det fortsätter de färgas av det i dina kommande alster, att du är rik, trevlig, frisk å vacker framkommer ju inte i texten direkt, eller?

 

Nej men i vissa kommentarer påstår vissa onämnda att jag anser mig vara förmer än andra, och den imagen ville jag då förstärka genom att nu gå ut med en utförligare karaktärsbeskrivning. Att de här på forumet som sett mig live inte tycker att min beskrivning av mig själv stämmer, om man nu inte attraheras av kulmage och flint förstås, så har jag väl en förljugen självinsikt. Min mentala hälsa har ju redan iMatte utförligt diagnostiserat, och han har ju aldrig fel. :armskeptisk:

Link to comment
Share on other sites

Archived

This topic is now archived and is closed to further replies.




×
×
  • Create New...