Gå till innehåll
Just nu i M3-nätverket

Läste i tidningen idag...


Pocahontas
 Share

Rekommendera Poster

9 minuter sedan, Alix säger:

Det håller jag inte med om. Jönköping ligger inte vid någon stambana. Precis som med R40 så är järnvägen relativt usel dit från Göteborg. Den sträckan borde sedan lång tid ha haft både bästa vägen och järnvägen, sett till användandet. I stället passerar södra stambanan exotiska platser som Alvesta och Nässjö, men inte Växjö eller Jönköping.

Du har lyckat hitta just de två städer som är hyfsat stora och inte ligger vid en stambana. Tror inte du kan hitta någon fler i närheten av de tilltänkta stambanorna. Möjligen Nyköping då.

Just Jönköping ligger i en gryta som gör det besvärligt att dra en järnväg till (och från). 

Men visst, Växjö är ett bra alternativ. :) 

  • Tack 1
Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

1 minut sedan, Pocahontas säger:

Löjligt attt satsa massa pengar på snabbtåg..

Bra som det är, rusta istället upp tågnätet

 

Som redan påpekats: Det är redan alltför trångt på spåren, så upprustning hjälper inte.

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Pocahontas
1 minut sedan, Telly82 säger:

Som redan påpekats: Det är redan alltför trångt på spåren, så upprustning hjälper inte.

man kan väl bredda , lägga mer räls invid

 

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

5 minuter sedan, Pocahontas säger:

man kan väl bredda , lägga mer räls invid

 

Det gör man redan, där järnvägen lämpar sig för detta. (Malmö-Lund och Helsingborg-Ängelholm pågår nu, exempelvis)

Men där järnvägen är krokig och/eller brant då?

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Pocahontas
5 minuter sedan, Telly82 säger:

Det gör man redan, där järnvägen lämpar sig för detta. (Malmö-Lund och Helsingborg-Ängelholm pågår nu, exempelvis)

Men där järnvägen är krokig och/eller brant då?

Det löser man vet la du, skecka mej, så visar jag! 

 

  • Haha 1
Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

24 minuter sedan, Telly82 säger:

Det gör man redan, där järnvägen lämpar sig för detta. (Malmö-Lund och Helsingborg-Ängelholm pågår nu, exempelvis)

Men där järnvägen är krokig och/eller brant då?

För över hundra år sedan drog man järnväg genom klippiga bergen. Behöver jag säga mer?

  • Haha 1
Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Pocahontas
12 minuter sedan, Axelman säger:

För över hundra år sedan drog man järnväg genom klippiga bergen. Behöver jag säga mer?

För att inte tala om Schweiz

 

Skärmavbild 2021-03-02 kl. 11.08.57.jpg

1200px-Landwasserviadukt.jpg

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Mattiasgbg
2 timmar sedan, Alix säger:

Det håller jag inte med om. Jönköping ligger inte vid någon stambana. Precis som med R40 så är järnvägen relativt usel dit från Göteborg. Den sträckan borde sedan lång tid ha haft både bästa vägen och järnvägen, sett till användandet. I stället passerar södra stambanan exotiska platser som Alvesta och Nässjö, men inte Växjö eller Jönköping.

Jag har tillbringat en sommarnatt i solstol på en perrong i Nässjö.

2 timmar sedan, Telly82 säger:

Du har lyckat hitta just de två städer som är hyfsat stora och inte ligger vid en stambana. Tror inte du kan hitta någon fler i närheten av de tilltänkta stambanorna. Möjligen Nyköping då.

Just Jönköping ligger i en gryta som gör det besvärligt att dra en järnväg till (och från). 

Men visst, Växjö är ett bra alternativ. :) 

Växjö var väl en typisk sådan stad som man medvetet inte drog stambana till?

2 timmar sedan, Pocahontas säger:

man kan väl bredda , lägga mer räls invid

 

Adolf försökte. Det gick ungefär lika bra som hans andra projekt.

https://en.wikipedia.org/wiki/Breitspurbahn

1 timme sedan, Pocahontas säger:

Det löser man vet la du, skecka mej, så visar jag! 

 

 

  • Rösta upp 1
Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Postad (redigerade)
2 timmar sedan, Axelman säger:

För över hundra år sedan drog man järnväg genom klippiga bergen. Behöver jag säga mer?

Och hur mycket kostade det?

De var dessutom dumsnåla redan på den tiden, så de har tvingats bygga om vissa sträckor till stora kostnader efteråt.

Redigerad av Telly82
Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Just nu, Telly82 säger:

Och hur mycket kostade det?

De var dessutom dumsnåla redan på den tiden, så de har tvingats bygga om nya sträckor till stora kostnader efteråt.

Kan det inte vara så att dåvarande teknologi inte medgav smartare dragning?

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

1 minut sedan, Alix säger:

Kan det inte vara så att dåvarande teknologi inte medgav smartare dragning?

Till liten del. Det mesta var för att spara pengar. 

 

Dessutom heter det "teknik" på svenska. :byrakrat:

"Teknologi" är vetenskapen om teknik, alltså inte tekniken själv. :) 

Ett problem är att på engelska heter båda sakerna "technology".

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

37 minuter sedan, Telly82 säger:

Och hur mycket kostade det?

De var dessutom dumsnåla redan på den tiden, så de har tvingats bygga om vissa sträckor till stora kostnader efteråt.

Jag sa inget om kostnaderna eftersom det gällde om man kunde

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

2 minuter sedan, Axelman säger:

Jag sa inget om kostnaderna eftersom det gällde om man kunde

Nej, man kunde inte rättfärdiga de ökade kostnaderna. :) 

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

45 minuter sedan, Telly82 säger:

Dessutom heter det "teknik" på svenska. :byrakrat:

"Teknologi" är vetenskapen om teknik, alltså inte tekniken själv. :) 

Ett problem är att på engelska heter båda sakerna "technology".

Det där har vi diskuterat förut.

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

22 minuter sedan, Alix säger:

Det där har vi diskuterat förut.

 

8 minuter sedan, Mattiasgbg säger:

Teknikvetenskapen kan också ha begränsat dragningen.

6F70B821-B296-4244-B81C-ADA009524688.thumb.jpeg.b1efdc0932bc3a40bbe6eabf47ac9eaf.jpeg

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

3 minuter sedan, Alix säger:

 

6F70B821-B296-4244-B81C-ADA009524688.thumb.jpeg.b1efdc0932bc3a40bbe6eabf47ac9eaf.jpeg

Du ringade inte in huvudbetydelsen, utan snarare den sekunda betydelsen. :) 

  • Haha 1
Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

18 minuter sedan, Telly82 säger:

Du ringade inte in huvudbetydelsen, utan snarare den sekunda betydelsen. :) 

Det får mig att tänka på en historia om Lennart Hyland. Han hävdade bestämt att whiskysorten VAT 69 hade med Vatikanen att göra.
Till slut tröttnade hans kompisar och beställde en broschyr från Skottland som visade att man hade gett namnet efter fat nummer 69 som var extra lyckat.

Hyland läste broschyren och yttrade:

– Det här bevisar ingenting, här står ju inte ett ord om Vatikanen. 

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Pocahontas

Mer "teknologi"..

Fy fan så mycket pengar detta är....sen tror jag  det inte stoppar där..det verkar ju inte fungera som de vill..

 

https://www.nyteknik.se/digitalisering/darfor-blir-regionens-it-system-en-halv-miljard-dyrare-an-planerat-7010737

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

https://www.annell.se/ord/teknik-och-teknologi/

Teknologi på svenska betyder vetenskapen eller läran om teknik, ett ämne som man forskar eller studerar i.

 

https://www.isof.se/sprak/sprakradgivning/frageladan.html?url=384970368%2Fcgi-bin%2Fsrfl%2Fvisasvar.py%3Fsok%3Dteknologi%26svar%3D2749%26log_id%3D763689&sv.url=12.c17e514db30bb2a810ea

Fråga:

Bör man hålla isär teknik och teknologi, som numera ofta verkar användas synonymt?



Svar:

Det beror på vad den som använder ordet menar, och hur precis man behöver vara. Om man strikt menar metoder eller tillämpningar av en viss teknologi, exempelvis byggnadsteknik, så är det efterledet teknik man bör använda. Om det i stället är själva läran man menar så är det lämpligt att använda teknologi, t.ex. musikteknologi.

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

1 timme sedan, Telly82 säger:

Nej, man kunde inte rättfärdiga de ökade kostnaderna. :) 

Nehej. Så då ska man inte bygga eller vaddå? Jag vet inte vad du argumenterar efter mer än att vara negativ och inget går.

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Postad (redigerade)
5 minuter sedan, Axelman säger:

Nehej. Så då ska man inte bygga eller vaddå? Jag vet inte vad du argumenterar efter mer än att vara negativ och inget går.

Jag försöker förklara hur det gick till när amerikanarna byggde järnväg över klippiga bergen och de negativa konsekvenser det senare medförde. De flesta konsekvenserna berodde på brist på pengar och inte brist på kunskap eller teknik.

 

Detta var mitt sista inlägg i denna frågan. Jag gitter inte längre.

Redigerad av Telly82
Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

38 minuter sedan, Telly82 säger:

https://www.annell.se/ord/teknik-och-teknologi/

Teknologi på svenska betyder vetenskapen eller läran om teknik, ett ämne som man forskar eller studerar i.

 

https://www.isof.se/sprak/sprakradgivning/frageladan.html?url=384970368%2Fcgi-bin%2Fsrfl%2Fvisasvar.py%3Fsok%3Dteknologi%26svar%3D2749%26log_id%3D763689&sv.url=12.c17e514db30bb2a810ea

Fråga:

Bör man hålla isär teknik och teknologi, som numera ofta verkar användas synonymt?



Svar:

Det beror på vad den som använder ordet menar, och hur precis man behöver vara. Om man strikt menar metoder eller tillämpningar av en viss teknologi, exempelvis byggnadsteknik, så är det efterledet teknik man bör använda. Om det i stället är själva läran man menar så är det lämpligt att använda teknologi, t.ex. musikteknologi.

Men gränsen mellan teknik och teknologi är inte alltid så knivskarp. I dag används t.ex. teknologi med betydelsen 'större system av tekniker' och då i en mer övergripande abstrakt betydelse, t.ex. ”klimatsmart teknologi kan reducera utsläppen av växthusgaser”. I detta exempel blir det tydligt att man avser tillämpningar av teknologi: läran i sig kan ju inte reducera några utsläpp.

Det finns ytterligare en aspekt på varför teknologi ibland används i betydelsen 'teknik', och det är påverkan från andra språk. I engelskan används technology för såväl läran som tillämpningen. Exempelvis är building technology den engelska motsvarigheten till byggnadsteknik.

Jag lägger till resten av svaret. Stycke två är aktuell för min del eftersom att bygga järnväg i fjällen torde innefatta många olika teknikområden. ”Annell” är för mig en okänd källa så där noterar jag bara en åsikt i frågan.

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

55 minuter sedan, Telly82 säger:

Jag försöker förklara hur det gick till när amerikanarna byggde järnväg över klippiga bergen och de negativa konsekvenser det senare medförde. De flesta konsekvenserna berodde på brist på pengar och inte brist på kunskap eller teknik.

 

Detta var mitt sista inlägg i denna frågan. Jag gitter inte längre.

Nu var det så att jag drog upp klippiga bergen som exempel på vad som kan göras när herrn blev motvalls och allt blev så omöjligt. Det var inte själva frågan. Frågan var vad som går att göra om det blir bergigt och besvärligt när man ska dra räls.

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

 Share




×
×
  • Skapa nytt...