SJ, SJ, vad är felet?

[Telly82]

 

Varför görs det inga teveprogram om såna här saker, det skulle ju bli underbara program, råka för nåt år sen se ett program om kloaksystemets utveckling i london, det var verkligen skitintressant! (!)

Frågan är snarare varför de inte visas i Sverige.

 

http://en.wikipedia.org/wiki/The_Tube_(2003_TV_series)

 

http://www.play.com/DVD/DVD/4-/3362638/The-Tube/Product.html?searchstring=the+tube&searchsource=2&searchfilters=s%7bthe+tube%7d%2bc%7b57%7d%2b&urlrefer=search

Redigerad 28 februari, 2014 av Telly82

[Semmelman]

Åh tevetips, el datortips. ska glutta på de. Tack!

[Mattiasgbg]

Först ett allmänt tågintresse följt av runt 20 tjänsteresor till London. Det började med att jag köpte en bok om tunnelbanans historia. Historiken var så intressant att jag köpte fler böcker. Och på den vägen är det. Nu har jag några dussin böcker om Londons tunnelbana.

Förra året så firades tydligen tubens 150 första år, bland annat med lite trafik med gamla ånglok någon kväll runt King's cross, tror det gällde Northern line. Det gamla nätet saknar på vissa platser lock, men luften måste ha varit hemsk på ånglokstiden. Har du någon aning om hur de gjorde med signalering i tunnlarna, någon sorts telegraf längs linjen som gav tillstånd att åka först när nästa plattform var tom?

[Telly82]

Northern line öppnade inte förrän 1890.

 

Det var Metropolitan line (Metropolitan Railway) som öppnade 1863, den 10 januari. Det var mellan Paddington och Farringdon, via King's Cross. Detta ligger på norra delen av Circle line.

 

Södra delen av Circle line byggdes till största delen av Metropolitan District Railway (nuvarande District Line) i slutet på 1860-talet. Meningen var att de två bolagen skulle gå samman. Tyvärr så valdes chefer till respektive bolag som var personliga fiender, vilket smittade av sig på de två bolagen. Det var därför inte förrän 1884 som Circle Line blev klar, sedan parlamentet (=riksdagen) tvingat fram detta.

 

Den tidens Circle Line var betydligt mer öppen än idag, men det var ändå problem med rök. En journalist fick åka med i förarhytten på ett ånglok och tyckte det var rena helvetet och tyckte han höll på att kvävas och förgår av värmen. När han steg av sa lokföraren: "You should come back in the summer, Then it is killing."

 

Signalsystem fanns inte. Det var med dagens mått mätt gles trafik och det var lokförarens ansvar att hålla tidtabellen och att hålla utkik.

[Semmelman]

Såg nån dokumentär, kanske var en länk härifrån, för nåt år sen när engelsmännen skulle byta några vagnar eller lok i tunnelbanan, det bjöd på vissa svårigheter, fanns inte så många fria hål i London tillräckligt stora för att stoppa ner vagnarna till rälsen, det är inte som jag tänker mig här att slutstationerna är ovan mark nånstans utan där verkar allt va långt under mark istället. En annan värld.

[Mattiasgbg]

Northern line öppnade inte förrän 1890.

 

Det var Metropolitan line (Metropolitan Railway) som öppnade 1863, den 10 januari. Det var mellan Paddington och Farringdon, via King's Cross. Detta ligger på norra delen av Circle line.

 

Södra delen av Circle line byggdes till största delen av Metropolitan District Railway (nuvarande District Line) i slutet på 1860-talet. Meningen var att de två bolagen skulle gå samman. Tyvärr så valdes chefer till respektive bolag som var personliga fiender, vilket smittade av sig på de två bolagen. Det var därför inte förrän 1884 som Circle Line blev klar, sedan parlamentet (=riksdagen) tvingat fram detta.

 

Den tidens Circle Line var betydligt mer öppen än idag, men det var ändå problem med rök. En journalist fick åka med i förarhytten på ett ånglok och tyckte det var rena helvetet och tyckte han höll på att kvävas och förgår av värmen. När han steg av sa lokföraren: "You should come back in the summer, Then it is killing."

 

Signalsystem fanns inte. Det var med dagens mått mätt gles trafik och det var lokförarens ansvar att hålla tidtabellen och att hålla utkik.

Jag var i Euston när jag hörde det där om ångloksfirandet. Inte helt nykter, men som jag minns så skulle tåget ha körts mellan "olympic" och King's cross, samt något om "northern", fast det kan ju syfta på norra London.

Någon linje där borta verkar ha 4 råler, 2 för hjul och 2 för el, vanliga tåg/spårvagnar/tunnelbanor brukar väl jorda genom hjulen i rälsen? Finns det någon vettig förklaring till varför? Kan man kanske sätta luftledning på vissa sektioner och samtrafikera med tåg/spårvagn?

De tidiga tågen under kanalen växlade väl mellan luftledning och markström?

 

Semmelman: de har en del väldigt trånga tunnlar som inte alla tåg kan köra i, vilket antagligen gör ommöbleringar där nere lite jobbiga. Annars finns det spår som går ute i det fria.

 

Tillägg: förklarande länk

Redigerad 1 mars, 2014 av Mattiasgbg

[Telly82]

Såg nån dokumentär, kanske var en länk härifrån, för nåt år sen när engelsmännen skulle byta några vagnar eller lok i tunnelbanan, det bjöd på vissa svårigheter, fanns inte så många fria hål i London tillräckligt stora för att stoppa ner vagnarna till rälsen, det är inte som jag tänker mig här att slutstationerna är ovan mark nånstans utan där verkar allt va långt under mark istället. En annan värld.

Det var förmodligen Waterloo & City Line. Den har bara två stationer (Waterloo och Bank, förr kallad City) och en liten bangård med 5-6 uppställningsspår. Allt under jord. Förr hade de en hiss så de kunde hissa upp eller ner en vagn i taget till marknivå. Den hissen togs bort när Eurostartågen under Engelska kanalen fick sin slutstation på Waterloo. (Eurostar går numera till St. Pancras.) Så när vagnarna behöver bytas ut (eller skickas på större renovering) så får man hyra in rackarns stora mobilkranar och hissa upp/ner vagnarna genom ett ventilations-schakt.

 

Jag var i Euston när jag hörde det där om ångloksfirandet. Inte helt nykter, men som jag minns så skulle tåget ha körts mellan "olympic" och King's cross, samt något om "northern", fast det kan ju syfta på norra London.

Någon linje där borta verkar ha 4 råler, 2 för hjul och 2 för el, vanliga tåg/spårvagnar/tunnelbanor brukar väl jorda genom hjulen i rälsen? Finns det någon vettig förklaring till varför? Kan man kanske sätta luftledning på vissa sektioner och samtrafikera med tåg/spårvagn?

De tidiga tågen under kanalen växlade väl mellan luftledning och markström?

 

Semmelman: de har en del väldigt trånga tunnlar som inte alla tåg kan köra i, vilket antagligen gör ommöbleringar där nere lite jobbiga. Annars finns det spår som går ute i det fria.

 

Tillägg: förklarande länk

Det menades nog att tåget gick längs norra delen av Circle Line. (Det skulle teoretiskt kunnat gå den längre sträckan längs södra delen.)

 

Alla tunnelbanelinjer i London har fyra räler, två för hjul och två för ström. Detta har främst tre fördelar:

* Man kan använda hjulskenorna helt till signalering (kortslutning mellan rälerna = tåg på spåret).

* Man har ingen galvanisk läckström ut i marken eller i tunnlarna. Tunnlarna är ofta gjorda av gjutjärn, som skulle börja rosta p g a krypströmmar.

* Man kan enkelt kolla om det är något främmande föremål på rälsen, i alla fall om föremålet leder ström, för då är endera (eller båda) strömskenorna jordade och då går larmet. (Detta var den första felindikationen efter terrordådet 7/7 2005: Linjeledningen såg att det plötsligt blev kortslutning när de sprängda tågen spridde metalldelar över spåren. Vad detta berodde på hade de ju ingen aning om i det läget. Det fick de reda på några minuter senare när personal på plats rapporterade.)

 

Det har också en nackdel: Det är dyrt att bygga och underhålla. Det är ju en räl till som ska fästas och underhållas.

Redigerad 1 mars, 2014 av Telly82

[Semmelman]

Exakt telly, och det var inte många tum de hade att spela med, det var väldigt trångt.

[Mattiasgbg]

Det var förmodligen Waterloo & City Line. Den har bara två stationer (Waterloo och Bank, förr kallad City) och en liten bangård med 5-6 uppställningsspår. Allt under jord. Förr hade de en hiss så de kunde hissa upp eller ner en vagn i taget till marknivå. Den hissen togs bort när Eurostartågen under Engelska kanalen fick sin slutstation på Waterloo. (Eurostar går numera till St. Pancras.) Så när vagnarna behöver bytas ut (eller skickas på större renovering) så får man hyra in rackarns stora mobilkranar och hissa upp/ner vagnarna genom ett ventilations-schakt.

 

Det menades nog att tåget gick längs norra delen av Circle Line. (Det skulle teoretiskt kunnat gå den längre sträckan längs södra delen.)

 

Alla tunnelbanelinjer i London har fyra räler, två för hjul och två för ström. Detta har främst tre fördelar:

* Man kan använda hjulskenorna helt till signalering (kortslutning mellan rälerna = tåg på spåret).

* Man har ingen galvanisk läckström ut i marken eller i tunnlarna. Tunnlarna är ofta gjorda av gjutjärn, som skulle börja rosta p g a krypströmmar.

* Man kan enkelt kolla om det är något främmande föremål på rälsen, i alla fall om föremålet leder ström, för då är endera (eller båda) strömskenorna jordade och då går larmet. (Detta var den första felindikationen efter terrordådet 7/7 2005: Linjeledningen såg att det plötsligt blev kortslutning när de sprängda tågen spridde metalldelar över spåren. Vad detta berodde på hade de ju ingen aning om i det läget. Det fick de reda på några minuter senare när personal på plats rapporterade.)

 

Det har också en nackdel: Det är dyrt att bygga och underhålla. Det är ju en räl till som ska fästas och underhållas.

Generellt sett ett intressant inlägg!

 

Men punkt 1 & 3, svensk järnväg använder väl rälsen för ström och signalering (kortslutning av rälser)?

 

Den där Waterloo & City Line, ligger den helt skild från övriga nätet? Kan de inte köra in tåg från någon annan linje? Måste vara en enformig linje att köra.

 

En kul grej med Londons tunnelbana är dess ålder, innan den startades fanns väl inte begreppet tunnelbana med dagens betydelse? Det verkar till stor del ha handlat om någon sorts tåg.

[Telly82]

Generellt sett ett intressant inlägg!

 

Men punkt 1 & 3, svensk järnväg använder väl rälsen för ström och signalering (kortslutning av rälser)?

 

Den där Waterloo & City Line, ligger den helt skild från övriga nätet? Kan de inte köra in tåg från någon annan linje? Måste vara en enformig linje att köra.

 

En kul grej med Londons tunnelbana är dess ålder, innan den startades fanns väl inte begreppet tunnelbana med dagens betydelse? Det verkar till stor del ha handlat om någon sorts tåg.

På svenska järnvägar används baliser med sändare/mottagare. Det är de gula prylar du ser mellan rälsen. De kommunicerar med loket när det kör förbi.

 

Ja, Waterloo & City är helt skild från allt annat. Ja, den är säkert tråkig att köra. Den är bara drygt 2 km lång.

 

På engelska heter det ju "underground", under marken/markytan. När man byggde stationen så byggde man ibland gångtunnlar under gatan (så folk kunde korsa gatan). Dessa tunnlar kallades "subway", (=under vägen). Detta misstogs av amerikaner som namnet på själva tunnelbanan, så det är därför tunnelbana på amerikanska heter just "subway".

[Semmelman]

Är det bergggrund så de fått spränga eller är det lervälling så de fått ja hur är tunnlarna gjorda och konstruerade?

[Telly82]

Är det bergggrund så de fått spränga eller är det lervälling så de fått ja hur är tunnlarna gjorda och konstruerade?

De äldsta linjerna (Metropolitan, District och East London Line) är gjorda med öppet schakt (cut and cover).

http://sv.wikipedia.org/wiki/Öppet_schakt

 

(East London Line tillhör numera "London Overground", trots att linjen går under Themsen, bland annat. Themsentunneln är världens äldsta (grävda) tunnel under en flod. Den grävdes mellan 1825 och 1843. Flera gånger tog pengarna slut och man fick lägga ner. Flera gånger bröt Themsen in. Men så småningom blev man klar, men då hade man inte råd med att anlägga anslutningsvägarna. Det blev då en gångtunnel. På den tiden låg hamnen (dockorna) söder om Themsen, fabrikerna norr om. Det var dyrt att ro godset över Themsen och det var långt till "London Bridge", som då var den östligaste bron (eller tunneln). Tower Bridge öppnade inte förrän 1894, exempelvis.

I alla fall, tunneln köptes av East London Railway 1865 och järnvägen genom blev klar 1869. Då var det bara godstrafik. Tunnelbanan förlängdes dit 1894. Godstrafiken las ner (har jag för mig) på 1960-talet.

 

De nyare linjerna är grävda i Londonleran. Den är (relativt) torr och väldigt fast. Idealisk att borra tunnlar i.

http://en.wikipedia.org/wiki/London_Clay

Det är bara dessa djupt liggande tunnlar som egentligen gör sig förtjänt av smeknamnet "The Tube" (=röret). (I kronologisk ordning med nuvarande namnen: Northern 1890, Central 1900, Bakerloo 1906, Piccadilly 1907, Victoria 1968, Jubilee 1979). Tunnlarna är cirkulära med diameter runt 11 fot, 8 tum (3,5 meter). De äldsta något mindre, de yngre något större, för mindre luftmotstånd. Tågen är därför mycket mindre är normala tåg, Profilen upptill är starkt avrundad och de är mycket lägre.

Men numera används namnet "The Tube" (tyvärr) för hela tunnelbanesystemet.

Redigerad 2 mars, 2014 av Telly82

[Mattiasgbg]

De äldsta linjerna (Metropolitan, District och East London Line) är gjorda med öppet schakt (cut and cover).

http://sv.wikipedia.org/wiki/Öppet_schakt

 

(East London Line tillhör numera "London Overground", trots att linjen går under Themsen, bland annat. Themsentunneln är världens äldsta (grävda) tunnel under en flod. Den grävdes mellan 1825 och 1843. Flera gånger tog pengarna slut och man fick lägga ner. Flera gånger bröt Themsen in. Men så småningom blev man klar, men då hade man inte råd med att anlägga anslutningsvägarna. Det blev då en gångtunnel. På den tiden låg hamnen (dockorna) söder om Themsen, fabrikerna norr om. Det var dyrt att ro godset över Themsen och det var långt till "London Bridge", som då var den östligaste bron (eller tunneln). Tower Bridge öppnade inte förrän 1894, exempelvis.

I alla fall, tunneln köptes av East London Railway 1865 och järnvägen genom blev klar 1869. Då var det bara godstrafik. Tunnelbanan förlängdes dit 1894. Godstrafiken las ner (har jag för mig) på 1960-talet.

 

De nyare linjerna är grävda i Londonleran. Den är (relativt) torr och väldigt fast. Idealisk att borra tunnlar i.

http://en.wikipedia.org/wiki/London_Clay

Det är bara dessa djupt liggande tunnlar som egentligen gör sig förtjänt av smeknamnet "The Tube" (=röret). (I kronologisk ordning med nuvarande namnen: Northern 1890, Central 1900, Bakerloo 1906, Piccadilly 1907, Victoria 1968, Jubilee 1979). Tunnlarna är cirkulära med diameter runt 11 fot, 8 tum (3,5 meter). De äldsta något mindre, de yngre något större, för mindre luftmotstånd. Tågen är därför mycket mindre är normala tåg, Profilen upptill är starkt avrundad och de är mycket lägre.

Men numera används namnet "The Tube" (tyvärr) för hela tunnelbanesystemet.

De jobbar nu med en tågtunnel (inte tunnelbana) som ska gå genom stan, ungefär öst-väst tror jag. Kallas crossrail http://www.crossrail.co.uk och borras av runt 8 olika maskiner, som verkar uppkallade efter olika personer i tåghistorien.

[Telly82]

Japp, Londons Citybana och/eller Citytunnel, fast litet längre än i Stockholm/Malmö.

 

Fast namngivningen hade du litet fel om.

 

"Ellie was named after Paralympic Champion Ellie Simmonds OBE and Jessica is named after Olympic Champion Jessica Ennis-Hill CBE. Both names were chosen by pupils from Marion Richardson School in Stepney."

 

(Kommer inte ihåg vad de andra är döpta efter. Det kan ju mycket väl vara så att några faktiskt är döpta efter tåghistoriska personer.)

 

EDIT 2:

http://www.crossrail.co.uk/news/articles/names-our-first-six-tunnel-boring-machines-announced

 

 

• Ada and Phyllis (submitted by Emma Duncan, London):
  Ada Lovelace was one of the earliest computer scientists. She worked with Charles Babbage on his ‘analytical engine’, and is regarded as having written the first computer program. Phyllis Pearsall single-handedly created the London A-Z. A portrait painter, she got lost on the way to a party in 1935 and decided the maps were inadequate. She walked 23,000 streets, and a total of 3,000 miles to compile the map, delivering the first 250 copies in a wheelbarrow.

• Victoria and Elizabeth (submitted by Bryan Evans, Burnham):
  Named after the two Queens, Victoria was monarch in the first age of great railway engineering projects and Elizabeth II is the monarch at the advent of this great age of railway engineering projects.

• Mary and Sophia (submitted by Ray King, London):
  Mary was the wife of the famous railway engineer Isambard Kingdom Brunel and Sophia was the wife of Marc Isambard Brunel who built the first tunnel under the Thames.

Redigerad 2 mars, 2014 av Telly82

[Semmelman]

De nyare linjerna är grävda i Londonleran. Den är (relativt) torr och väldigt fast. Idealisk att borra tunnlar i.

http://en.wikipedia.org/wiki/London_Clay

 

Idealisk lera att borra och lägga tunnelbanan i men har du nån aning om är det bara tegellagret man ser innefrån som bär upp leran - det har jag lite svårt att tro - det måste va nån sorts betong eller stålskellett eller nåt som utgör själva bärande delar?

[Telly82]

 

Idealisk lera att borra och lägga tunnelbanan i men har du nån aning om är det bara tegellagret man ser innefrån som bär upp leran - det har jag lite svårt att tro - det måste va nån sorts betong eller stålskellett eller nåt som utgör själva bärande delar?

Äldre linjers tunnlar kläddes med gjutjärnssegment som sattes ihop till cirklar. Nya linjer har betonginklädning.

article-2178141-1430F1C9000005DC-207_964x633.jpg

[Semmelman]

Jaha så ser det ut inne i tunnlarna. Undrar vad livslängden är beräknad till, det borde väl rosta med fukten, även om leran sägs vara torr borde det va lite fuktigt hela tiden, kanske jättetjockt gjutjärn, eller nåt bra yttre skikt? Det går väl iofs att byta ut när tiden är inne. Betong är då bättre men det har väl inte evig livslängd heller.

[Telly82]

Ja, man gör tunneln några centimeter större än ytterdiametern på järnsegmenten. I mellanrummet sprutar man in fogmassa (grout). Detta hjälper till att hålla fukten ute.

http://en.wikipedia.org/wiki/Grout

 

Man byter segment efterhand vid behov, men de flesta är faktiskt fortfarande original, över 100 år gamla. Har i varje fall inte hört om någon större operation för utbyta av tunnelsegment.

[Semmelman]

Spackel alltså?!

 

Det går nog inte hitta nånting du inte kan svara på Telly, imponerande!

[Telly82]

Nä, snarare ett slags fogmassa än spackel.

 

tackar, tackar

[Pocahontas]

40 år förlorade på grund av dåligt underhåll

 

http://www.expressen.se/kvallsposten/40-ar-forlorade-efter-skanes-tagforseningar/

[xeric]

Svensk industri förlorar uppskattningsvis 1,5 miljarder kronor varje år på grund av dåliga järnvägstransporter.

 

KTH som sammanställt.

[Mattiasgbg]

Svensk industri förlorar uppskattningsvis 1,5 miljarder kronor varje år på grund av dåliga järnvägstransporter.

 

KTH som sammanställt.

Som jämförelse har det varit intressant att jämföra med hur mycket som förloras på brister inom lastbilstransporter. Även godsvikt borde vara intressant att jämföra.

[xeric]

Som jämförelse har det varit intressant att jämföra med hur mycket som förloras på brister inom lastbilstransporter. Även godsvikt borde vara intressant att jämföra.

Ja, verkligen... Appropå gods, så nu under flygplanshistorien som pågått så var det nåt om all bråte som hamna i havet .... och att si o så många containrar åker av fraktbåtar varje år. I bland enstaka, ibland hela laster. Undra hur stort svinn det är där?

[Mattiasgbg]

Ja, verkligen... Appropå gods, så nu under flygplanshistorien som pågått så var det nåt om all bråte som hamna i havet .... och att si o så många containrar åker av fraktbåtar varje år. I bland enstaka, ibland hela laster. Undra hur stort svinn det är där?

Emma Maersk, för några år sedan världens största comtainerfartyg, har plats för 5500 12 meter långa containrar.