Vet ni hur mycket snö erat tak håller för?

[Semmelman]

En annan intressant fråga är ju om snön blir tyngre när det blir plussgrader. Snön sätter ju sig och blir kompaktare och blir följdaktligen tyngre pga högre densitet. Men drar den åt sig extra fukt och blir extra tung?

Snö består ju av vatten vad jag vet, har svårt att tro att bara för man värmer den att den skulle dra till sig mer vatten, istället bör den bara bli mer å mer flytande, dvs den avger i så fall luft när den krymper... fast luft kan ju va fuktig, så i så fall om något borde ju snön - samma mängd - bli lättare när den avger fuktig luft...?

[Matrix]

Snölast.... kanske....

 

 

 

Det beror ju på. OM du har en enplansvilla lär inte snön göra varken till eller från då vindsvetilationen har full kylförmåga. Har du ett hus med brutet tak av modernare snitt har du luftspalt både under taktegel/plåt och mellan isolering och yttertak. De luftspalterna bryter isoleringsförmågan.

 

Det beror på om det blåser eller inte, samt om man har dålig eller bra isolering. Har du bra isolering och det inte blåser så släpar temperaturen efter vid mildväder och det kan vara ett par grader kallare på vinden än utomhus. Har nämligen en temperatur och fuktmätare på vinden.

Men normalt sett brukar det vara 3-4 °C varmare på vinden så det är en fördel att ta in uteluft via den vägen, på vintern om man har ventilationsaggregat.

[Telly82]

* Men: Snøen på hyttetaket blir ikke tyngre når temepraturen stiger fra -5 til +5. Selv om egenvekten går opp, og dermed hvert spadetak blir tyngre, er vannmengden/vekten på taket den samme - kanskje mindre, på grunn av avrenning av smeltevann.[/i]

 

 

En annan intressant fråga är ju om snön blir tyngre när det blir plussgrader. Snön sätter ju sig och blir kompaktare och blir följdaktligen tyngre pga högre densitet. Men drar den åt sig extra fukt och blir extra tung?

Nej, snön blir lättare pga avrinning av smältvattnet.

 

Men om det börjar regna så kan regnvattnet bindas i snön ett tag innan det rinner igenom. Och då blir det litet tyngre.

[Matrix]

Snö består ju av vatten vad jag vet, har svårt att tro att bara för man värmer den att den skulle dra till sig mer vatten, istället bör den bara bli mer å mer flytande, dvs den avger i så fall luft när den krymper... fast luft kan ju va fuktig, så i så fall om något borde ju snön - samma mängd - bli lättare när den avger fuktig luft...?

 

Fukten kondenserar väl till is i skiktet mellan porös snö och det undre istäcket, som ökar i tjocklek och tyngd varje gång det blir töväder. Dessutom borde det alstras värme i ett mikroskopiskt skikt under istäcket, som får hela härligheten att släppa från taket och glida ner på backen om man har ett lutande tak.

[Axelman]

Det beror på om det blåser eller inte, samt om man har dålig eller bra isolering. Har du bra isolering och det inte blåser så släpar temperaturen efter vid mildväder och det kan vara ett par grader kallare på vinden än utomhus. Har nämligen en temperatur och fuktmätare på vinden.

Men normalt sett brukar det vara 3-4 °C varmare på vinden så det är en fördel att ta in uteluft via den vägen, på vintern om man har ventilationsaggregat.

 

Man bör inte ta in uteluften via vinden eftersom man kyler samt kan dra in för mycket fukt vid vissa väderlekar och även få snö att följa med in om det yr. Ett ventilationsaggregat omsätter mycket luft. Om det har varit en period med riktigt kallt väder och det slår om kan man få den varmare fuktigare luften att kondensera på vinden på kalla byggnadsdetaljer. Uteluft ska tas utifrån.

[Matrix]

Man bör inte ta in uteluften via vinden eftersom man kyler samt kan dra in för mycket fukt vid vissa väderlekar och även få snö att följa med in om det yr. Ett ventilationsaggregat omsätter mycket luft. Om det har varit en period med riktigt kallt väder och det slår om kan man få den varmare fuktigare luften att kondensera på vinden på kalla byggnadsdetaljer. Uteluft ska tas utifrån.

 

Det fungerar bra med mindre aggregat typ Minimaster, men har du en större kåk med dålig isolering och större aggregat, säg >600 m3/tim så stämmer det, eftersom en stor del av värmen försvinner upp till vinden och kråkorna, med kondensutfällning på takstolar och tak som följd i värsta fall.

Sen är det väl inte så smart att ha fullt tillufsflöde på vintern. Körde det i nio år, innan jag bytte till roterande växlare med uteluft via markrör, nergrävt i backen, 25m.

[Semmelman]

När vi ändå är inne på området, bredvid huset jag bor i står ett liknande bostadshus, byggt ungefär samtidigt i samma stil, på vårat hus hänger inga istappar alls men grannhuset har ganska många, vårat hus är totalt oisolerat på vinden, bara trä och tegelpannor, det är väldigt kallt där uppe på vintern, jag skulle ju trott att våran vind som är oisolerad skulle stråla ut mer av vår värme på taket så att vi skulle få istappar, men så är det tydligen inte, kan man med detta sluta sig till att grannhuset med istappar har isolerat på vinden? För jag trodde ju att det var tvärtom, oisolerade hus som fick istappar, som sagt.

 

Äsch, kom på en sak, jag kan inte se det just nu men jag tror att de har lägenheter på vinden, då är det ju varmare där, och ger istappar förstås. Så måste det va.

[Matrix]

Har du större ventilationspringor vid takstolsbenen och kanske nockventilation så omsätts ju luften ofta. Några gamla sopor måste det väl ändå ligga under brädorna om man golvat vinden. Annars får du gå på hyresvärden. Ni blir ju ruinerade om värmen debiteras separat från hyran med den lösningen.

[Semmelman]

Svårt att veta vad som ligger under plankorna, huset är byggt ca 1901, dock om nån går på vinden ovanför oss så låter det som om de går på innertaket. Vi har gjort sån där energideklaration och huset ligger ändå något bättre till än jämförliga hus. Och detta är ändå ett trähus med puts på och väggarna kan knappt va tjockare än dryga decimetern, men vi har treglasfönster, förmodligen hjälper de bra till. Men jag är ändå imponerad att huset inte drar mer energi än det gör, de kunde förr.

[Semmelman]

Boverket vill se över taksnödjupreglerna, kom ihåg att att jag förde upp detta på agendan före här.

[johnalder]

De som högre upp i tråden känner sig trygga med äldre huskonstruktioner glömmer kanske att små skador på takstolar eller annan bärande konstruktion - tex rötskador vid genomföringar eller andra osynliga läckage - kan förändra hållfastheten rejält för ett gammalt tak. Det som var stabilt 1936 kan vara väldigt instabilt 2010 om fukten fått gnaga på en takstol. Nothing last forever...

Skulle ha tillagt att takstolarna är i prima skick!

[Semmelman]

De sa just på teve att fr o m 1980 höjde de gränsvärdena för hur mycket snö tak ska hålla för så har man hus byggda innan dess kanske man inte kan sitta så säkert.

[Mattiasgbg]

Så du skottar taket?

 

Nja, ja var mer nyfiken på hur folk ska veta var gränsen går, de verkar inte ha nån taksnöupplysningsman på kommunen eller står det i köpepapprena när man köper villa tydligt angivet max snömängd taket håller för? Det är väl sån information som dör med förste ägaren, eller?

Borde väl framgå av ritningarna? (Som väl finns tillgängliga i någpt arkiv?)

[Semmelman]

Är säljaren skyldig att tillhandahålla ritningarna vid försäljning då?

Aldrig köpt nåt hus så jag har ingen aning men jag skulle knappt tro det.

Å sen måste stå hur mycket belastning taket beräknas hålla för annars måste nya ägaren anlita ingenjör för att räkna ut det.

Men det finns nog alla ritningar på alla hus på nåt sorts kontor på kommunen.

[Mattiasgbg]

Är säljaren skyldig att tillhandahålla ritningarna vid försäljning då?

Aldrig köpt nåt hus så jag har ingen aning men jag skulle knappt tro det.

Å sen måste stå hur mycket belastning taket beräknas hålla för annars måste nya ägaren anlita ingenjör för att räkna ut det.

Men det finns nog alla ritningar på alla hus på nåt sorts kontor på kommunen.

Skulle någon fråga mig om bygglov så skulle jag gärna vilja se en ritning på det jag förväntas godkänna. Om hade jag varit kommun eller liknande så hade jag gärna arkiverat den. (Nästan ALLT i det här landet sparas ju)

Tillägg:

Regionarkivet förvarar stadens och Västra Götalandsregionens arkiv. Här finns t ex skolbetyg, patientjournaler, uppgifter om vaccinationer, bygglovsritningar och mycket mer som stadens (och regionens) invånare frågar efter. Här finns också ett stort föreningsarkiv med handlingar från idrottsrörelsen, de politiska partierna, fackföreningarna m fl.

http://www.goteborg.se/wps/portal/!ut/...VpZGVJZC8zNzMw/

[Semmelman]

Nu blandar du in nybyggnation tror jag.

Men ja det borde helt säkert sparas nånstans, frågan är bara ifall maxbelastningen är angiven, med anledning av de svarande där bara en vet så verkar inte så vara fallet.

Plan och nånting-kontoret tror jag det heter förresten.

Nej de verkar bytt namn i min kommun.

[Semmelman]

Det finns säkert hållfasthetsberäkningar gjorda för modernare huskonstruktioner. Dock kan du ju inte beräkna hur stort snödjup ett tak håller för eftersom vikt och täthet måste variera nåt otroligt för olika snötyper och förhållanden - det är hur kilo taket tål. En lösning är ju att bygga in en jättelik badrumsvåg under takstolarna med avläsning av den totala vikten på bekväm plats. Alternativt får man skotta ned all snö, väga den och lägga tillbaka den om det inte var någon fara.

Jodå, precis vad man gör, hittade i dagens tidning uppgiften att ett vanligt villatak, osagt vilken region förmodligen mellansverige, skall hålla för 150 kg snö per kvm, vilket motsvarar 0,5 m gammal snö eller 0,4 m blötsnö!

 

Platta tak gissar jag måste hålla för mer eftersom jag gissar de fångar upp precis all snö som faller, i samma tidning uppges snödjupet på en av våra skolor i staden vara 1,5 m djupt! Då var det dags att skotta.

 

De flesta villor måste nog va byggda med breda marginaler för jag har inte hört om nåt villatak i hela Sverige som rasat ännu, bara större tak.

[nabben]

Bara ett kuriosum. Såg bort mot industriområdet på andra sidan kanalen. Det är fem snöslungor igång uppe på olika platta tak.

[Semmelman]

Bara för att göra komplett, klippt fr kvällslövet:

 

Så mycket snö tål taken i:

Storlien: 550 kilo/kvadratmeter (kvm)

Kiruna: 450 kilo/ kvm

Hudiksvall: 300-350 kilo/kvm

Sundsvall: 250-350 kilo/kvm

Falun: 250-300 kilo/kvm

Norrköping: 200-250 kilo/kvm

Stockholm: 200 kilo /kvm

Göteborg/Uddevalla: 150 kilo/kvm

Karlskrona: 150 kilo/kvm

Malmö/Lund: 100 kilo/kvm

Siffrorna är framräknade med mycket god marginal.

Källa: Boverket

[Pocahontas]

Hörde på lokalradion, att ett stall i grannförsamlingen låg i riskzonen, det var avspärrat och utrymt.

Grannen min har varit uppe på sitt tak ser jag...dumdristigt att ge sig upp, drattar man ner och bryter armar och ben så är det inget vidare kul...

[Bältesclip]

Angående snöns tyngd.

När det är varmt ute kondenserar fukten i den varma luften mot den kalla snön vilket leder till högre fuktinnehåll och högre densitet.

 

Angående olika takformer så finns det tydliga instruktioner på BBR:s hemsida om hur man ska räkna fram dimensionerande snölast i olika områden i vårt land.

[Axelman]

Mitt tak höll!!!

[nabben]

Mitt med, i alla fall den biten som fyller 250 år om fyra år.

Vinkeln på taket är så stor så att all tyngd bärs upp av timmerväggarna.

-De var kluriga för i världen.

Att det sen läckte in genom takfönstret som sattes in 1979 gör mig inte direkt förvånad. Har liksom märkt det förut att går det sönder något så är det nyare grejor.

[Axelman]

Mitt med, i alla fall den biten som fyller 250 år om fyra år.

Vinkeln på taket är så stor så att all tyngd bärs upp av timmerväggarna.

-De var kluriga för i världen.

Att det sen läckte in genom takfönstret som sattes in 1979 gör mig inte direkt förvånad. Har liksom märkt det förut att går det sönder något så är det nyare grejor.

 

Takfönster är dynga. Särsilt dem från 70-80-talen. I dag läcker de nästan inte.......

[nabben]

Visst är den, de här är sedan -79. Får gå och köpa expanderande fogmassa och fylla ännu mer runt. Men det måste väl vara torrt först innan det kan fästa