Gå till innehåll
Just nu i M3-nätverket

Astronomitråden


snowreeler
 Share

Rekommendera Poster

14 minuter sedan, Alix säger:

”Neptune was discovered on September 23, 1846. It was the second planet (after Uranus) to be found using a telescope. Although German astronomers Johann Gottfried Galle and Heinrich Louis d’Arrest were the first individuals to accurately identify Neptune in the night sky, the planet’s “discovery” was eventually credited to British mathematician John Couch Adams and French astronomer Urbain-Jean-Joseph Le Verrier. Adams and Le Verrier had independently predicted the existence and location of Neptune prior to its direct telescopic observation.”

 

Ja, beräkningar och förutsägelser är också upptäckter. :yeahbaby:

 

https://www.britannica.com/place/Neptune-planet

Medvetenheten om att "något" finns där ute kittlar... och de kan få credit allihop. Astronomi likt vetenskap i övrigt är ett jobb för hela mänskligheten. Nya upptäckter och insikter kan ibland komma från de mest oväntade håll, som Carl Sagan en gång sa.

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

  • Svars 661
  • Created
  • Senaste svar

Mest aktiva i detta ämne

  • mikaellq

    103

  • xeric

    82

  • Alix

    66

  • Pocahontas

    61

5 minuter sedan, mikaellq säger:

Medvetenheten om att "något" finns där ute kittlar... och de kan få credit allihop. Astronomi likt vetenskap i övrigt är ett jobb för hela mänskligheten. Nya upptäckter och insikter kan ibland komma från de mest oväntade håll, som Carl Sagan en gång sa.

Ja, man kommer ju osökt att tänka på Einsteins förutsägelse om Merkurius skenbara hopp över solens horisont. Den beräknade han korrekt och såg det som en bekräftelse av sin teori.

 

https://aether.lbl.gov/www/classes/p10/gr/PrecessionperihelionMercury.htm

  • Gilla 1
Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Nyligen inträffade höstdagjämningen.

Vi matas ständigt med att då är natt och dag lika långa. Fast ett litet barn kan ju förstå att det uppenbart är fel, på sitt sätt. Gryning och skymning upplevs knappast som natt och en del av dessa tider är i stort sett ekvivalenta med dagsljus för ögat.

Så när inträffar den för ögonen skenbara dagjämningen, det vill säga, när dygnet upplevs balanserat vad gäller begynnande ljus och mörker, respektive avtagande ljus och mörker? :fundersam:

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

11 minuter sedan, Alix säger:

Nyligen inträffade höstdagjämningen.

Vi matas ständigt med att då är natt och dag lika långa. Fast ett litet barn kan ju förstå att det uppenbart är fel, på sitt sätt. Gryning och skymning upplevs knappast som natt och en del av dessa tider är i stort sett ekvivalenta med dagsljus för ögat.

Så när inträffar den för ögonen skenbara dagjämningen, det vill säga, när dygnet upplevs balanserat vad gäller begynnande ljus och mörker, respektive avtagande ljus och mörker? :fundersam:

Du har rätt, fast ändå fel.

 

Soluppgång och -nedgång kan definieras på olika sätt. Ett sätt är när solens rand syns ovan horisonten respektive försvinner under horisonten. Ett annat sätt är när solskivans mitt passerar horisonten.

 

I vilket fall som helst så bryts ljuset i atmosfären så (del av) solskivan syns över horisonten längre tid än den borde utan atmosfär. Därför är dag och natt lika långa några dagar efter höstdagjämningen och några dagar innan vårdagjämningen.

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

5 minuter sedan, Telly82 säger:

Du har rätt, fast ändå fel.

 

Soluppgång och -nedgång kan definieras på olika sätt. Ett sätt är när solens rand syns ovan horisonten respektive försvinner under horisonten. Ett annat sätt är när solskivans mitt passerar horisonten.

 

I vilket fall som helst så bryts ljuset i atmosfären så (del av) solskivan syns över horisonten längre tid än den borde utan atmosfär. Därför är dag och natt lika långa några dagar efter höstdagjämningen och några dagar innan vårdagjämningen.

Ja, det vet jag, fast det var inte vad jag menade.

Är det verkligen obegripligt vad jag skriver?

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

48 minuter sedan, Alix säger:

Ja, det vet jag, fast det var inte vad jag menade.

Är det verkligen obegripligt vad jag skriver?

Nejdå, det är begripligt.

Jag svarade på första delen av ditt inlägg och skulle ha tagit bort sista stycket när jag citerade dig.

Det sista stycket har jag inget (bra) svar på. :( 

  • Gilla 1
Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

5 timmar sedan, Alix säger:

Nyligen inträffade höstdagjämningen.

Vi matas ständigt med att då är natt och dag lika långa. Fast ett litet barn kan ju förstå att det uppenbart är fel, på sitt sätt. Gryning och skymning upplevs knappast som natt och en del av dessa tider är i stort sett ekvivalenta med dagsljus för ögat.

Så när inträffar den för ögonen skenbara dagjämningen, det vill säga, när dygnet upplevs balanserat vad gäller begynnande ljus och mörker, respektive avtagande ljus och mörker? :fundersam:

Enligt min klocka delas dygnet in i dag, gryning, skymning och natt, alltså måste det vara korrekt.

Dag är den tid då solen kan ses, förutsatt att vädret tillåter.

Gryningen och skymning delas in i borgerlig, nautisk och astronomisk gryning/skymning.

Borgerlig G/S är den tid närmast dagen då det är så ljust att staden kan börja fungera som stad, ungefär.

Nautisk G/S innebär att ljuset möjliggör användbara observationer, alltså ungefär att man ser horisonten ute till sjöss.

Astronomisk G/S handlar om det första/sista ljuset när man kan använda en vanlig stjärnkikare.

Med det som utgångspunkt har man definierat G/S så att borgerlig G/S innebär att solenskivans mitt är mindre än 6° under horisonten, sedan lägger man till 6° för nautisk och 6° för astronomisk G/S.

Övrig tid är natt.

Höstdagjämningen är, liksom diverse stånd, något som inträffar en viss tidpunkt, inte ett helt dygn. I år ska det ha inträffat 22 september ca klockan 21.21.03 svensk tid.

Om allt går som planerat är dagen det inträffar nästan exakt 12 timmar lång.

Idag startar

astronomisk gryning klockan 04.52,

nautisk gryning klockan 05.41,

borgerlig gryning klockan 06.27,

dagen klockan 07.05,

borgerlig skymning klockan 19.00,

nautisk skymning klockan 19.38,

astronomisk skymning klockan 20.24 och

natten klockan 21.13 på platsen jag nu befinner mig på.

 

 

  • Rösta upp 1
  • Gilla 1
Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

7 timmar sedan, Mattiasgbg säger:

Enligt min klocka delas dygnet in i dag, gryning, skymning och natt, alltså måste det vara korrekt.

Dag är den tid då solen kan ses, förutsatt att vädret tillåter.

Gryningen och skymning delas in i borgerlig, nautisk och astronomisk gryning/skymning.

Borgerlig G/S är den tid närmast dagen då det är så ljust att staden kan börja fungera som stad, ungefär.

Nautisk G/S innebär att ljuset möjliggör användbara observationer, alltså ungefär att man ser horisonten ute till sjöss.

Astronomisk G/S handlar om det första/sista ljuset när man kan använda en vanlig stjärnkikare.

Med det som utgångspunkt har man definierat G/S så att borgerlig G/S innebär att solenskivans mitt är mindre än 6° under horisonten, sedan lägger man till 6° för nautisk och 6° för astronomisk G/S.

Övrig tid är natt.

Höstdagjämningen är, liksom diverse stånd, något som inträffar en viss tidpunkt, inte ett helt dygn. I år ska det ha inträffat 22 september ca klockan 21.21.03 svensk tid.

Om allt går som planerat är dagen det inträffar nästan exakt 12 timmar lång.

Idag startar

astronomisk gryning klockan 04.52,

nautisk gryning klockan 05.41,

borgerlig gryning klockan 06.27,

dagen klockan 07.05,

borgerlig skymning klockan 19.00,

nautisk skymning klockan 19.38,

astronomisk skymning klockan 20.24 och

natten klockan 21.13 på platsen jag nu befinner mig på.

 

 

Finns ingen socialistisk gryning resp skymning?

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

2021-09-25 22:11, Alix säger:

Jag mejlade nyss jourhavande astronom på SU.

Svar:

 

”Det är soluppgång och solnedgång som framförallt avgör om det upplevs som ljust eller mörkt ute, även om himlen fortfarande är lite småljus också strax innan soluppgång och efter solnedgång. Det är även soluppgång och solnedgång som avgör om det formellt räknas som dag eller natt. Så jag skulle säga att de skenbara soldagjämningarna inträffar samma dagar som de faktiska soldagjämningarna, alltså kring 20:e-22:e september för höstdagjämning och kring 20-22:e mars för vårdagjämning.”

 

Tja, jag vet inte jag, men så står det.

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

10 timmar sedan, Alix säger:

Svar:

 

Det är soluppgång och solnedgång som framförallt avgör om det upplevs som ljust eller mörkt ute, även om himlen fortfarande är lite småljus också strax innan soluppgång och efter solnedgång. Det är även soluppgång och solnedgång som avgör om det formellt räknas som dag eller natt. Så jag skulle säga att de skenbara soldagjämningarna inträffar samma dagar som de faktiska soldagjämningarna, alltså kring 20:e-22:e september för höstdagjämning och kring 20-22:e mars för vårdagjämning.”

 

Tja, jag vet inte jag, men så står det.

Skönt att det äntligen har utretts ordentligt.

  • Haha 1
Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

4 minuter sedan, Mattiasgbg säger:

Skönt att det äntligen har utretts ordentligt.

Bra att veta också att himlen är ”lite småljus också strax innan soluppgång och efter solnedgång.” Vem kunde ha anat det?

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

4 minuter sedan, Alix säger:

Bra att veta också att himlen är ”lite småljus också strax innan soluppgång och efter solnedgång.” Vem kunde ha anat det?

Man lär så länge man lever.

Nu gäller det att på ett snyggt sätt få in småljuset i småpratet under en kvällspromenad.

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

  • 4 weeks later...
1 timme sedan, Alix säger:

Lustigt, kollar precis på Gravity där de servar Hubbleteleskopet. Fantasi, dock.

Med Sandra Bullock och George Clooney. Urrk. 😄

Hoppas dock du får mer behållning utav det. 👍

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

6 minuter sedan, mikaellq säger:

Med Sandra Bullock och George Clooney. Urrk. 😄

Hoppas dock du får mer behållning utav det. 👍

Den fick en massa Oscars i alla fall. Jag har sett den men minns ingenting.

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

27 minuter sedan, Alix säger:

Den fick en massa Oscars i alla fall. Jag har sett den men minns ingenting.

Lika film-dement som mig då. Som om mitt psyke tycker att det är oviktigt. :) 

  • Gilla 1
Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

  • 4 weeks later...

Svart hål...

 

 

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

  • 1 month later...

James Webb Space Telescope, JWST, är nu på väg till L2, en bana runt solen längre bort än Jorden. Verkar ha gått bra så här långt. Än är det inte över. Jag kommer att vara överlycklig när de rapporterat att den kommit fram till sin bana och JWST procedur att veckla ut sig helt också gått bra. 🙏

 

https://www.jwst.nasa.gov/content/webbLaunch/whereIsWebb.html


image.png.8cb7fbb8f8059164613d2b4d6088f987.png

  • Gilla 1
Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

 Share




×
×
  • Skapa nytt...