Gå till innehåll
Just nu i M3-nätverket

Hur jag mår idag-tråden


Alix
 Share

Rekommendera Poster

Efter ett vidrigt inlägg i forumet blev jag väldigt upprörd, och jag inser att jag måste lägga ned mitt engagemang i sådana frågor. Jag har ingen psykisk ork att försöka vara världsförbättrare. Och att skjuta vattenpistol på en tsunami känns ändå rätt meninglöst. Men med lite extra Stesolid så har jag landat något så när skadskjuten bara. Ska strax ge mig ut på en promenix och samla tankarna. I alla fall skärvorna av dem.

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Lite go mat och en bärs gjorde susen efter promenaden. Och lite smågodis väntar i skafferiet... :P

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Lite go mat och en bärs gjorde susen efter promenaden. Och lite smågodis väntar i skafferiet... :P

 

Din gottegris :D

 

Mår också bättre efter matintaget även om insikten av hur förvirrad jag är, att jag både glömmer bort och rör ihop saker gör mig ledsen. Nu snackar vi om "saker man glömt att man minns", eller som doktorn i Lund brukar fråga, om jag upplever total och pinsam minnesförlust... mitt svar är JAAAAAA..... :dumstrut::stjarnsmall::pinch: . Eller rättar sagt, jag trodde att jag var så mycket bättre och att de svåra minnesstörningarna var om inte ett minne blott, så inga allvarligare problem.

 

Men just nu så har ångesten lagt sig, små pauser som ger välbehövlig andhämtning :galetglad:

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Lite go mat och en bärs gjorde susen efter promenaden. Och lite smågodis väntar i skafferiet... :P

 

Själv så för jag försöka låta bli att ladda upp i skafferiet. Har fått ett stort begär efter sötsaker och läsk, framförallt kvällstid. Försöker ta en skål med yoggi istället, inte för att det är världens nyttigaste, men det är bättre än att trycka i sig en chokladkaka eller några hekto med smågodis :whistling:

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Din gottegris :D

 

Mår också bättre efter matintaget även om insikten av hur förvirrad jag är, att jag både glömmer bort och rör ihop saker gör mig ledsen. Nu snackar vi om "saker man glömt att man minns", eller som doktorn i Lund brukar fråga, om jag upplever total och pinsam minnesförlust... mitt svar är JAAAAAA..... :dumstrut::stjarnsmall::pinch: . Eller rättar sagt, jag trodde att jag var så mycket bättre och att de svåra minnesstörningarna var om inte ett minne blott, så inga allvarligare problem.

 

Men just nu så har ångesten lagt sig, små pauser som ger välbehövlig andhämtning :galetglad:

Jag berättar ständigt samma historier för mina barn, sedan rätt lång tid tillbaka. Jag vet hur det känns. Fast de tycker det är kul att pappa är fånig. Bra med ångestpauser, de brukar jag ha på morgonen.

 

Själv så för jag försöka låta bli att ladda upp i skafferiet. Har fått ett stort begär efter sötsaker och läsk, framförallt kvällstid. Försöker ta en skål med yoggi istället, inte för att det är världens nyttigaste, men det är bättre än att trycka i sig en chokladkaka eller några hekto med smågodis :whistling:

Jag åt inte ens upp allt smågodis. Tycker inte om det, egentligen. Försökte tröstäta, men misslyckades.

 

---

 

Är lite groggy idag efter att ha sovit en hel natt på flera mediciner. Så nu känns det läge för en långpromenad för att rensa skallen. Gärna så att jag fryser lite.

 

---

 

Jag behöver sörja allt möjligt. Jag önskar jag kunde gråta mer, för det minskar ångesten. Men jag är så van vid att bita ihop i stället, så det pyser sällan ut som gråt. Efter att jag har gråtit går det ut en varm våg av välbehag genom kroppen. Och jag blir otroligt avslappnad.

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Jag åt inte ens upp allt smågodis. Tycker inte om det, egentligen. Försökte tröstäta, men misslyckades.

 

---

Jag behöver sörja allt möjligt. Jag önskar jag kunde gråta mer, för det minskar ångesten. Men jag är så van vid att bita ihop i stället, så det pyser sällan ut som gråt. Efter att jag har gråtit går det ut en varm våg av välbehag genom kroppen. Och jag blir otroligt avslappnad.

 

Känner så väl igen både de sakerna... :geros: en ordentlig :oroligoledsen: kan göra att det känns :kartjej: efteråt istället för :tyst: och :bla:

Redigerad av mattem
Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Det med minnet och att röra ihop det för jag väl lära mig att leva med, bara jag kan komma ihåg att det är på det viset :hihihi:

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Postad (redigerade)

... en ordentlig :oroligoledsen: kan göra att det känns :kartjej: efteråt istället för :tyst: och :bla:

Jag lyckades få till en ordentlig :oroligoledsen:-stund! Jag tog en milslång promenad och gick i tankarna igenom allt som hade hänt sedan jag träffade min (ex)fru. Men tankarna sökte sig tillbaka till mina föräldrar i stället, och trots att de är det direkta huvudsakliga upphovet till min psykiska ohälsa, så kunde jag erkänna för mig själv att jag saknar dem. Eller, snarare, mitt hjärta tog kommandot över min hjärna och "talade om" för mig att så är fallet. De hade goda sidor också, och jag har minnen från bra stunder. Viktiga tillfällen. Jag har ägnat allt för stor möda att ta avstånd från vad de gjorde med mig på ett negativt plan. Just så här års saknar jag möjligheten att ta med mamma på utflykter för att se vårblommorna. Men jag kan i alla fall nu se tillbaka på alla de gånger vi faktiskt gjorde det, och glädjas, med stort vemod, åt att vi faktiskt gjorde sådana utflykter tillsammans.

Redigerad av Alix
Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Vad skönt för dig :geros:

Ja, tack, och det var förbaskat välbehövligt. Trots att jag skriver vitt och brett om mitt mående så har jag utåt sett nästan hela livet varit en tapper soldat som har hållit skenet uppe och gjort mer än plikten kräver. Det är inte så lätt att gråta då fast man behöver. Det är en förmåga jag har för avsikt att öva upp. Min egen lilla mindfulness. ^_^

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Nej, det är ingen klen tröst. Det är en livlina, en räddningsplanka....

Nog känner man sig träig.... :fane:

 

 

 

 

:whistling:

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Jag har blivit överkänslig mot livets drama. Typ thrillers, deckare, flygplanskrascher, allt sådant. Jag har sett ett puttenuttigt Gokväll på SVT i stället. Om små hundar som ska läras av med att skälla i otid.

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Det brinner skönt i underarmarna nu. Lite lustigt att värken tycks vandra genom kroppen efter behag.

Framgång får jag om än i små steg. ^_^

Har struntat i eftermiddagsluren idag och hoppas därför på att kunna somna tidigt ikväll.

Det är snudd när hopplöst att sova framåt morgonkvisten när det börjar ljusna.

Jag har känt av i skallen bristen på ordentlig sömn. :gaspar:

Herr Ågren kan komma och hälsa på då, den rackaren. <_<

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Här brinner det oskönt i arslet eftersom jag har suttit hela dagen..... :stjarnsmall:

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Här brinner det oskönt i arslet eftersom jag har suttit hela dagen..... :stjarnsmall:

Jag tolkar det som att du hänvisar till din sjukskrivning. Hoppas det blir bättre för dig också.

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Jag tolkar det som att du hänvisar till din sjukskrivning. Hoppas det blir bättre för dig också.

Vi fåla se. Det var mest på sköj.. :)

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Här brinner det oskönt i arslet eftersom jag har suttit hela dagen..... :stjarnsmall:

Händer ibland. Har man ett skrivbordsarbete men inget höjochsänkbart skrivbord kan det bli alldeles för många timmar. Det är riktigt obehagligt, för det hjälper inte att röra på sig heller när man väl kommit till den punkten.

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Händer ibland. Har man ett skrivbordsarbete men inget höjochsänkbart skrivbord kan det bli alldeles för många timmar. Det är riktigt obehagligt, för det hjälper inte att röra på sig heller när man väl kommit till den punkten.

Då tycker jag att du ska gå till företagshälsovården och få det utskrivet på recept, eller vad det nu kan kallas. Så ska du inte behöva ha det. :(

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Postad (redigerade)

Nu verkar det som att "cold turkey" har klingat av, ta i trä! Igår somnade jag bekymmersfritt och sov normalt med bara en enkel Propavan. Och hade en makalös dröm av erotisk natur*. Nästan perfekt! ^_^

 

 

*Nästan så att kyrkan i syndabekännelsen borde ta med att man syndar även i drömmar, fast det kanske sorterats in under tankar.

Redigerad av Alix
Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Känner mig piggare idag, som omväxling, men än är inte dagen över :crossfingers:. Dock inget större lust att göra något, inte mycket som känns roligt/inspirerande för tillfället.

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Känner mig piggare idag, som omväxling, men än är inte dagen över :crossfingers:. Dock inget större lust att göra något, inte mycket som känns roligt/inspirerande för tillfället.

Så bra! Jag tar nästan alltid en promenad, kortare eller längre, det gör alltid nytta, såväl kroppsligt som psykiskt. Fast vissa dagar måste jag vila fötterna. Snart är cykelsäsongen i gång. Det ser jag fram emot. ^_^ Såg via Street View att det ser fint ut att cykla nere i dina trakter.

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Jag var och lämnade tillbaka mina dystopiska deckare nyss på bibblan. Fick hjälp av kunniga, trevliga, snälla, vackra Sara att hitta lite feel good-litteratur i stället. Jag behöver myspys! :)

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Ska se om jag kan komma ut och gå en liten runda... vet ju att det gör gott. Men just nu känns allt som :glare:

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Ska se om jag kan komma ut och gå en liten runda... vet ju att det gör gott. Men just nu känns allt som :glare:

Det är just därför man ska gå. Se det som medicin. Sakta och långt hellre än snabbt och kort. Man ser och hör mer, och monotonin i stegen ger ett inre lugn. Att frysa lite är också nyttigt. Allt som distraherar är bra.
Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

 Share




×
×
  • Skapa nytt...